Standardiserade arrangemang

Standardiserade arrangemang

Ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om det är väsentligen standardiserat till dokumentation eller struktur, och är tillgängligt och kan genomföras av fler än en användare utan att i väsentlig utsträckning behöva anpassas (15 § RAL).

Kännetecknet ska fånga upp arrangemang som kan tillhandahållas till flera personer och som inte i någon större utsträckning behöver skräddarsys utifrån den enskilda klientens förutsättningar. Kännetecknet är i huvudsak tillämpligt på s.k. marknadsförbara arrangemang.

Standardiserad dokumentation och struktur

Med standardiserad dokumentation avses att arrangemanget förutsätter att användaren använder viss, på förhand bestämd, dokumentation, t.ex. avtal, och att denna dokumentation inte behöver anpassas i högre grad till varje enskild användare. Med att arrangemanget är standardiserat till sin struktur menas att användaren måste genomföra en viss eller vissa specifika transaktioner som tillsammans utgör arrangemanget, t.ex. genom att köpa ett särskilt finansiellt instrument eller bilda en viss typ av bolag (prop. 2019/20:74 s. 196).

Även om ett visst slag av arrangemang är vanligt förekommande hos en viss rådgivare och arbetsmomenten kan innehålla vissa standardiserade moment så behöver det inte betyda att kännetecknet är uppfyllt.

Tillgängligt för fler än en användare

Att arrangemanget ska vara tillgängligt för fler än en användare utan att i väsentlig utsträckning behöva anpassas för att kunna genomföras innebär att det ska vara tillgängligt för flera olika personer. Arrangemanget ska inte behöva justeras nämnvärt beroende på vem som är användare. Anpassas arrangemanget i någon vidare utsträckning till den enskilda användaren uppfyller arrangemanget inte villkoret (prop. 2019/20:74 s. 196).

Vad betyder ”väsentlig”?

Uttrycket väsentlig förekommer på flera ställen i IL, men de kvantifierande uttryck som används i svensk rätt behöver inte ha samma betydelse som de begrepp som används i ett direktiv (jfr prop. 1999/2000:2 del 1 s. 496). När det gäller standardiserade arrangemang bör uttrycket väsentligen tolkas som att endast mycket små justeringar ska behöva göras för att anpassas till olika användare (prop. 2019/20:74 s. 93).

Bara färdiga paketlösningar

Kännetecknet är bara avsett att omfatta arrangemang som rör färdiga paketlösningar, s.k. plug and play-arrangemang. Användaren ska inte behöva företa komplicerade procedurer och arrangemanget ska inte i väsentlig utsträckning behöva anpassas för att arrangemanget ska genomföras. Ett standardiserat arrangemang kan däremot innebära att en användare behöver ingå eller genomföra vissa på förhand bestämda avtal, transaktioner, rättshandlingar eller liknande (prop. 2019/20:74 s. 92).

Ett exempel kan vara massmarknadsförda finansiella produkter där ett flertal användare ingår i huvudsak samma avtalsliknande arrangemang. Exempel på historiska arrangemang kan vara färdiga paketlösningar som vände sig till många skattebetalare och som syftade till att ge avdrag för realisationsförlust, underskott i kommanditbolag eller förskottsränta exempelvis genom utnyttjande av utdelningsbolag, filmrättigheter eller förvärv av diamanter (se bl.a. RÅ 1994 ref. 56, RÅ 1993 ref. 86 och RÅ 1989 not. 525).

Förmedlas normalt av professionella rådgivare

Ett standardiserat arrangemang är normalt av sådant slag och sådan karaktär att dessa bara förmedlas av professionella rådgivare (prop. 2019/20:74 s. 92).

Rapporteringsplikt bara om det uppkommer en skatteförmån

För detta kännetecken krävs att skatteförmånen är den huvudsakliga eller en av de huvudsakliga fördelarna med arrangemanget (12 § andra stycket RAL).