Din webbläsare Internet Explorer är för gammal. För att vår webbplats ska fungera rekommenderar vi att du byter webbläsare.
Rekommenderade webbläsare
Stäng
Kännetecknet verkligt huvudmannaskap ska träffa arrangemang som syftar till att tillhandahålla verkliga huvudmän skydd genom icke transparenta strukturer. Ett arrangemang är rapporteringspliktigt även om en skatteförmån inte är den huvudsakliga fördelen.
Uppdaterat denna sida
Verkligt huvudmannaskap
Ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om arrangemanget innefattar användning av personer, juridiska konstruktioner eller strukturer (22 § RAL)
- som inte bedriver verklig ekonomisk verksamhet med stöd av lämplig personal, utrustning, tillgångar och anläggningar
- som är registrerade i, leds från, har hemvist i, kontrolleras från eller är etablerade i ett land där de verkliga huvudmännen inte har hemvist
- vars verkliga huvudmän görs icke identifierbara.
Alla punkter ovan ska vara uppfyllda för att arrangemanget ska vara rapporteringspliktigt.
Kännetecknet ska träffa arrangemang som syftar till att tillhandahålla verkliga huvudmän skydd genom icke transparenta strukturer.
Kännetecknet bygger huvudsakligen på de modellregler som OECD tagit fram för att ta itu med arrangemang för att undvika automatiskt utbyte av uppgifter om finansiella konton och för att skapa icke-transparenta utländska ägarstrukturer. Dessa modellregler samt kommentaren till dessa får användas som en källa till illustration eller tolkning av kännetecknet (prop. 2019/20:74 s. 107).
Begreppet verklig huvudman (engelska beneficial owner) har samma innebörd som i 1 kap. 3–7 §§ lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän (6 § RAL).
Nytt: 2021-06-30
Att OECD:s modellregler för undvikande av automatiskt utbyte av uppgifter om finansiella konton m.m. kan användas vid tolkningen av kännetecknet innebär inte att kretsen av personer som eventuellt ska undantas från kännetecknet utvidgas. OECD:s modellregler och kommentaren kan användas som en källa till illustration eller tolkning under förutsättning att texterna är anpassade till reglerna i unionsrätten (skäl 13 till DAC 6). Om undantagen i OECD:s modellregler inte finns med i 1 kap. 3–7 §§ lagen (2017:631) om verkliga huvudmän kan inte sådana undantag tolkas in i definitionen av verklig huvudman i 6 § RAL eller i kännetecknet.
Exempel där de verkliga huvudmännen har gjorts oidentifierbara inkluderar fall där nominee shareholders används för att dölja det verkliga ägandet.
Ett annat exempel där de verkliga huvudmännen troligtvis gjorts oidentifierbara är arrangemang där
- man använt länder där det inte finns något krav på att ha information om verkliga huvudmän
- det inte finns något system för att få information om verkliga huvudmän
- det inte finns någon skyldighet att lämna information om de verkliga huvudmännen när aktier ägs av nominee shareholders.
Rapporteringsplikt även om det inte uppkommer någon skatteförmån
Ett arrangemang som uppvisar det här kännetecknet är rapporteringspliktigt även om en skatteförmån inte är den huvudsakliga eller en av de huvudsakliga fördelarna som en person rimligen kan förvänta sig av arrangemanget (12 § andra stycket RAL).
Referenser på sidan
EU-författningar
- RÅDETS DIREKTIV (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang [1]
Lagar & förordningar
- Lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän [1] [2]
- Lag (2020:434) om rapporteringspliktiga arrangemang [1] [2] [3] [4]
Propositioner
- Proposition 2019/20:74 Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang [1]
Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande
Tillsammans gör vi samhället möjligt