OBS: Detta är utgåva 2021.16. Sidan är avslutad 2023.

Här ges exempel på aktiviteter som är idrott respektive inte är idrott.

Uppdaterat denna sida

Idrottslig verksamhet

Skatteverket anser att om det huvudsakliga syftet med en aktivitet är att utöva sport eller idrott är det en idrottslig verksamhet. Det är den genomsnittliga utövarens syfte med aktiviteten som man ska ta hänsyn till, inte den enskilda utövarens syfte. Att en aktivitet är fysiskt krävande innebär inte i sig att det är en idrottslig verksamhet.

Begreppet omfattar idrottslig träning i allmänhet. Det finns inte något krav att aktiviteten ska utövas på en bestämd nivå, t.ex. på professionell nivå. Det krävs inte heller att den utövas på ett bestämt sätt, d.v.s. regelbundet eller organiserat, eller i syfte att delta i idrottstävlingar. En förutsättning är dock att utövandet av aktiviteten inte handlar om förströelse, rekreation eller nöje.

Verksamheter som ingår i ett av Riksidrottsförbundets medlemsförbund

Riksidrottsförbundet anger i sitt idéprogram att med idrott avses organiserad fysisk aktivitet där träning och möjlighet till tävling bidrar till välmående. Idrottsrörelsen lägger särskild vikt på följande fyra områden.

  • Fysisk aktivitet: Det fysiska momentet är av mer än försumbar betydelse för själva aktiviteten, prestationen och resultatet.
  • Träning: Idrotten består av träning och lek som ger möjlighet till fysisk, mental, social eller kulturell utveckling.
  • Tävling: Idrotten har definierade tävlingsregler som bestäms och ägs av idrottens organisation.
  • Välmående: Idrotten bygger på att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Hälsa, trivsel och välbefinnande är normgivande.

Riksidrottsförbundet består av ett antal medlemsförbund som huvudsakligen är organiserade utifrån olika idrotter. Verksamheter som ingår i något av dessa medlemsförbund kan enligt Skatteverkets uppfattning presumeras vara idrottslig verksamhet enligt ML. Det huvudsakliga syftet med dessa aktiviteter anses vara att utöva sport eller idrott. Men en förutsättning för det är att verksamheten bedrivs på det sätt som respektive medlemsförbund har angett för den specifika idrottsgrenen.

Här finns en lista över de medlemsförbund som är anslutna till Riksidrottsförbundet.

Verksamheten bedrivs i en lokal eller på en anläggning

Om verksamheten bedrivs i en lokal eller på en anläggning ska lokalen eller anläggningen vara utformad för den specifika idrotten för att det ska vara en idrottslig verksamhet.

Med lokal menas även del av en lokal.

Det finns aktiviteter som kan utövas både i en lokal eller på en anläggning som utformats för att uppfylla särskilda regler för tävlingsspel, och i en lokal eller på en anläggning som har utformats för aktiviteter som har karaktär av förströelse, rekreation eller nöje.

För att det ska vara fråga om en idrottslig verksamhet krävs det att lokalen eller anläggningen är särskilt inredd för idrottsutövning. En helhetsbedömning ska göras utifrån utformningen av den aktuella lokalen eller anläggningen. Hänsyn ska då tas till vilka installationer som finns och deras betydelse för utövandet av den idrottsliga verksamheten.

Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund kan ha regler för vad som ska anses vara en godkänd lokal eller anläggning för tävling och träning. Skatteverket anser att dessa regler ska ligga till grund för bedömningen av om en viss lokal eller anläggning är utformad för den aktuella idrotten. Det saknar betydelse om lokalen eller anläggningen också har godkänts för idrotten i fråga.

Två kriterier ska enligt Skatteverket vara uppfyllda för att lokalen eller anläggningen ska anses utformad för den specifika idrotten:

  1. Lokalen eller anläggningen uppfyller de regler som medlemsförbundet har ställt upp för den specifika idrottsgrenen.
  2. Det är möjligt att utöva idrotten genom att tävla eller träna i lokalen eller på anläggningen.

Det förekommer att en anläggning som uppfyller medlemsförbundets regler för t.ex. godkända banor används för aktiviteter med olika slags tema. En bedömning om det är möjligt att utöva idrotten på det sätt som förbundet har angett för idrotten ska då göras.

Det finns även medlemsförbund som inte har ställt upp några regler för hur anläggningar som enbart används för träning ska vara utformade. En sådan anläggning får ändå anses vara utformad för den specifika idrotten om installationerna ger utövaren möjlighet att träna olika moment i idrotten i fråga.

Exempel: bowlingbanor

På en anläggning som uppfyller medlemsförbundets regler för godkända bowlingbanor spelas discobowling. Vid discobowling är det inte möjligt att utöva bowling på det sätt som förbundet angett för idrotten. Discobowling är inte utövande av idrottslig verksamhet trots att banorna uppfyller Svenska Bowlingförbundets regler för godkända banor. Läs mer om discobowling.

Exempel: driving range

För en driving range som enbart används när man tränar golf saknas regler från något medlemsförbund för hur anläggningen ska vara utformad. En sådan anläggning får ändå anses vara utformad för den specifika idrotten om installationerna är sådana att de ger utövaren möjlighet att träna olika moment av sitt golfspel. Det spelar ingen roll om anläggningen finns i nära anslutning till en golfbana eller inte.

Övriga verksamheter

För verksamheter som inte ingår i något av Riksidrottsförbundets medlemsförbund får en bedömning göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. För att det ska vara fråga om en idrottslig verksamhet ska det huvudsakliga syftet för den genomsnittliga deltagaren av aktiviteten vara att få utöva sport eller idrott. Ett exempel på när det huvudsakliga syftet med aktiviteten är att få utöva sport eller idrott är när besökarna ges möjlighet att utnyttja en s.k. trampolinanläggning som består av ett antal olika stationer där besökarna får utöva fysisk träning och där i stort sett samtliga stationer är bemannade med en instruktör. Läs mer om trampolinanläggning.

Tillhandahållanden till andra än idrottaren

Skatteverket anser att en idrottstjänst, d.v.s. en tjänst som innebär att någon bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet, kan omsättas i flera led. Det innebär att undantaget från skatteplikt och den lägre skattesatsen gäller när idrottstjänsten omsätts till en beskattningsbar person som i sin tur omsätter tjänsten vidare. Det finns inte något krav på att köparen av tjänsten ska vara idrottaren själv. En underleverantörs tjänster kan alltså utgöra en idrottstjänst. Det avgörande är att tjänsten innebär att någon får möjlighet att idrotta.

Skatteverket tolkar RÅ 2007 ref. 39 som att undantaget från skatteplikt och den lägre skattesatsen gäller när en idrottstjänst omsätts till en arbetsgivare för att användas av de anställda. Detsamma gäller när den omsätts till en skola för att användas av skolans elever och när den omsätts till en idrottsförening för att användas av föreningens medlemmar.

Rättsfall: idrottstjänst tillhandahålls en juridisk person

EU-domstolen har uttalat att undantaget från skatteplikt för idrottslig verksamhet i artikel 132.1 m i mervärdesskattedirektivet i princip gäller de tjänster som tillhandahålls inom ramen för bl.a. idrott som utövas i grupper av personer eller inom ramen för organisatoriska strukturer som inrättats av idrottsklubbar. Vem som formellt är mottagare av tjänsten och dennes rättsliga form har ingen betydelse (C-253/07, Canterbury Hockey Club och Canterbury Ladies Hockey Club, p. 31 och 35).

Idrottsligt evenemang

Specialreglerna för ”idrottsligt evenemang” i ML avser entréavgifter för publik till idrottsevenemang, t.ex. fotbollsmatcher eller simtävlingar. Läs mer om tillträde till idrottsliga evenemang.

Skatteverket anser att ett avtal som medför att kunden kan ta del av idrottsevenemang och få tillgång till en loge i en idrottsanläggning för konferensmöjligheter samt tillgång till reklamplats kan utgöra tillhandahållande av en enda eller flera separata tjänster. Avgörande är avtalets innebörd, främst vilka tjänster som ingår och hur dessa får användas av kunden.

Idrottsutbildning

Skatteverket anser att med idrottslig verksamhet menas inte enbart det praktiska utövandet av idrotten utan även ett mindre inslag av teori kan ingå, t.ex. i form av instruktioner.

Teoretisk utbildning

En teoretisk utbildning som berör idrott och som inte huvudsakligen innehåller praktiskt utövande av idrott hänförs inte till idrottslig verksamhet. Som exempel kan nämnas föreläsningar och kurser för idrottare i ämnen som kostlära, psykologi m.m. Detsamma gäller utbildning som ges till annan än utövare av idrott, t.ex. tränarutbildning (prop. 1996/97:10 s. 54).

Utbildning enligt skolans läroplan

Skatteverket anser att om det är fråga om en särskild utbildning i idrott i enlighet med läroplanen kan den utgöra en sådan utbildning som är undantagen från skatteplikt (3 kap. 8 § tredje stycket ML). Det ska vara fråga om en utbildning som motsvarar skolans idrottsutbildning enligt läroplanen och inte enstaka idrottstjänster.

Läs mer om begreppet utbildning.

Exempel på vad som är idrott respektive vad som inte är idrott

Här finns exempel på olika aktiviteter med en bedömning av om de är idrott eller inte.

Agility

Agility är en tävlingsform som går ut på att en hund på så kort tid som möjligt tar sig igenom en bana med olika typer av hinder. Hundförarens uppgift är att följa med hunden genom banan och att få hunden att prestera så bra som möjligt vid varje hinder. Hunden och föraren är ett ekipage som tävlar tillsammans. Både hund och förare måste vara fysiskt aktiva. Skatteverket anser att det huvudsakliga syftet med aktiviteten är att föraren ska få möjlighet att utöva idrottslig verksamhet.

Lydnadsövningar med hund är däremot inte en idrottslig verksamhet. Detsamma gäller för aktiviteter där endast hunden tävlar som t.ex. hundkapplöpning.

Aerobics

Aerobics är enligt Skatteverket en idrottslig verksamhet.

Aktivitetsanläggning för lek och sport

En anläggning för barn upp till 15 år skulle enligt Högsta förvaltningsdomstolen till sin karaktär ses som en förströelse- eller nöjesattraktion för barn och ungdomar och inte som idrottslig verksamhet. På anläggningen kunde ett stort antal aktiviteter utövas såsom basket, hockey och fotboll. Inom anläggningen fanns även ett par lekutrymmen för yngre barn (RÅ 2009 not. 145).

Samma bedömning har gjorts av Högsta förvaltningsdomstolen beträffande en anläggning för lek, sport och rörelse riktad till barn och ungdomar. Anläggningen hade 36 olika stationer och vid varje station skulle det finnas en utbildad instruktör. Domstolen ansåg att de aktiviteter som anläggningen är inrättad för huvudsakligen kan karaktäriseras som lek snarare än idrottslig eller fysisk träning (HFD 2019 not. 32).

Babysim

Se Simskola.

Badanläggning

EU-domstolen har uttalat att tillträde till en bassänganläggning som inte enbart erbjöd besökarna inrättningar för utövande av idrottsverksamhet, utan även andra former av verksamhet för nöje och rekreation, kan utgöra tillhandahållande av tjänster med nära anknytning till idrottslig träning (C-18/12, Mesto Zamberk).

Läs mer om tillträde till sådana anläggningar.

Bailine

En bailinebehandling som består i att musklerna stimuleras med elektriska impulser innebar enligt Kammarrätten inte någon direkt fysisk aktivitet för kunden. Syftet med behandlingen var inte heller att kunden skulle bedriva sport eller idrott. Bailinebehandlingen var inte idrottslig verksamhet (KRNJ 2006-11-21, mål nr 1422-1423-05). Skatteverket delar Kammarrättens bedömning.

Biljardspel

Biljard kan utövas på restauranger, pubar eller i biljardhallar. Skatteverket anser att utövande av biljard omfattas av begreppet idrottslig verksamhet om biljardbordet uppfyller Svenska Biljardförbundets regler för att användas vid tävlingar och om lokalen är lämplig för sådant tävlingsspel eller träning. En sådan lokal får anses utformad för den specifika idrotten.

En restaurang som har ett biljardbord är som utgångspunkt inte en lämplig lokal för tävling eller träning. Det betyder att när en avgift tas ut för biljardspel på t.ex. en restaurang som har ett biljardbord är det inte en idrottslig verksamhet. Detta gäller oavsett om biljardbordet uppfyller Svenska Biljardförbundets regler för tävlingsspel eller inte.

Bowling

Skatteverket anser att bowling är en idrottslig verksamhet om anläggningen uppfyller Svenska Bowlingförbundets regler för tävling och träning och det är möjligt att utöva idrotten genom att tävla eller träna på anläggningen.

Det är vanligt att banor som uppfyller Svenska Bowlingförbundets regler för godkända banor används både för sportbowling och för bowling med olika slags tema som inte uppfyller de regler som förbundet angett för idrotten. Ett exempel på ett sådant tema är discobowling. Vid utövande av discobowling släcks ofta belysningen ned, hög musik spelas och det kan även förekomma ljusshow av olika slag. Under sådana omständigheter är det inte möjligt att utöva bowling på det sätt som förbundet har angett för idrotten. Skatteverket anser att det huvudsakliga syftet med sådan discobowling inte är att deltagaren ska få utöva idrottslig verksamhet.

Bridge

Bridge utgör inte idrott. EU-domstolen har uttalat att en sådan verksamhet som utmärks av ett fysiskt element som förefaller vara försumbart inte omfattas av begreppet idrott (C-90/16, The English Bridge Union).

Dans

I Svenska Danssportförbundet ingår ett antal olika dansgrenar där det förekommer officiella tävlingar. Skatteverket anser att kurser i dessa dansgrenar utgör idrottslig verksamhet.

Det finns även kurser i dansgrenar där det inte förekommer några officiella tävlingar. Om en kurs i en sådan dansgren genomförs på samma sätt som kurser för dansgrenar där det förekommer officiella tävlingar, d.v.s. att träningen har ett i övrigt liknande syfte och bedrivs på samma sätt, är det en idrottslig verksamhet. Avgörande är aktivitetens syfte i allmänhet, d.v.s. att utöva idrottslig verksamhet. Det saknar betydelse om den enskilda dansskolans verksamhet är uttalat tävlingsinriktad eller inte. Deltagarnas ålder påverkar inte heller bedömningen. En kurs som riktar sig till barn är idrottslig verksamhet även om det förekommer vissa inslag av lek vid inlärningen.

Undervisning i dans har Skatterättsnämnden ansett var idrottslig verksamhet. Undervisningen gavs i form av terminskurser, intensivkurser och workshoppar. Undervisningen omfattade momenten mental träning, uppvärmning, teknikträning, musikanalys och improvisation, samt träning av bastekniker, styrka, uthållighet och koordination. Dansen uppgavs vara fysiskt mycket krävande (SRN 2010-12-08, dnr 53-09/I). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

När dansskolor arrangerar danstillställningar utan inslag av undervisning är det däremot inte en idrottslig verksamhet. Det huvudsakliga syftet med sådana arrangemang är inte att deltagarna ska få utöva sport eller idrott.

Entréavgifter till allmänna danstillställningar på klubbar, dansrestauranger, folkparker m.m. har inte som huvudsakligt syfte att utövarna ska få möjlighet att utöva sport eller idrott. Det handlar i stället om arrangemang för förströelse, rekreation och nöje. Skatteverket anser inte att sådana arrangemang utgör idrottsligt verksamhet.

Dykutbildning

Sportdykning och fridykning är två idrottsgrenar som ingår i Svenska Sportdykarförbundet. Det förekommer utbildning i dykning där deltagarna efter genomförd utbildning och godkänd teori erhåller dykcertifikat.

I utbildningen ingår både praktiskt utövande av idrotten och teori som i huvudsak syftar till att deltagarna ska lära sig att hantera utrustningen och att dyka på ett säkert sätt. I dykutbildningen är teoridelen omfattande på grund av säkerhetsskäl och en nödvändig del för det praktiska utövandet. Skatteverket anser att en sådan dykutbildning har som huvudsakligt syfte att deltagarna ska få utöva idrottslig verksamhet.

E-sport

E-sport är en förkortning av ”elektronisk sport” och är ett samlingsnamn för tävlingar som utförs i en virtuell miljö, på datorer eller spelkonsoler. E-sport motsvarar enligt Skatteverket inte ML:s definition av idrottslig verksamhet. E-sport är ingen verksamhet som ingår i Riksidrottsförbundets medlemsförbund. Vidare har EU-domstolen uttalat att en idrottslig verksamhet utmärks av ett fysiskt element som inte är försumbart (jfr C-90/16, The English Bridge Union). Enligt Skatteverket är e-sport närmast rekreation, förströelse eller nöje.

Feldenkrais

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att Feldenkraismetoden inte omfattas av den lägre skattesatsen för idrott. När en legitimerad sjukgymnast behandlar patienter med metoden så kan det omfattas av undantaget för sjukvård. När kunderna inte är patienter så ska normalskattesatsen 25 procent gälla. Huvudsyftet med behandlingen är att deltagarna ska öva upp sin förmåga att mentalt kunna påverka sina rörelsemönster. Övningarna bedrivs inte på någon sportanläggning. Trots att rörelserna kan innebära träning av kroppen kan det inte anses utgöra idrottslig verksamhet (HFD 2015 not. 43).

Flygutbildning

Svenska Flygsportförbundet är ett medlemsförbund som i sin tur består av åtta grenförbund som bl.a. omfattar skärmflyg, segelflyg och motorflyg.

Skatteverket anser att en utbildning i flygsport som syftar till att deltagaren ska få ett flygcertifikat utfärdat av Transportstyrelsen inte har som huvudsakligt syfte att deltagaren ska få utöva idrottslig verksamhet. Detsamma gäller för utbildningar där deltagaren får en licens utfärdad av ett förbund som har delegerats ansvaret för utfärdande av licenser av Transportstyrelsen. Dessa utbildningar innehåller olika moment varav ett är att eleven ska lära sig att hantera farkosten i det allmänna luftrummet på ett säkert sätt. Flygutbildning som syftar till att deltagaren ska få ett sådant certifikat eller licens har därför stora likheter med utbildning för körkort för bil.

En utbildning i flygsport som inte syftar till att deltagaren ska få flygcertifikat eller licens kan däremot ha som huvudsakligt syfte att deltagaren ska få utöva sport eller idrott. En bedömning får göras i varje enskilt fall.

Fotbollsgolf

Skatteverket anser att fotbollsgolf är en idrottslig verksamhet om anläggningen uppfyller Svenska Golfförbundets regler för tävling och träning och det är möjligt att utöva idrotten genom att tävla eller träna på anläggningen.

Fritidsskepparutbildning

Kurser för att få ett förarintyg innehåller vanligtvis grunderna i navigation, sjövägsregler, säkerhet till sjöss, sjöväder och sjömanskap. Det förekommer även kurser för att få kustskepparintyg som ger intygsinnehavaren rätt att framföra fritidsbåtar längre än 12 meter eller bredare än 4 meter. I båda fallen syftar utbildningarna till att deltagaren ska få olika slags intyg för framförande av fritidsbåtar. Utbildningarna har därför inte som huvudsakligt syfte att kursdeltagaren ska få utöva sport eller idrott.

Gokart

Skatteverket anser att gokart är en idrottslig verksamhet om anläggningen uppfyller Svenska Bilsportförbundets regler för tävling och träning och det är möjligt att utöva idrotten genom att tävla eller träna på anläggningen.

Golfsimulator

Användning av en golfsimulator innebär en simulering av det egentliga golfspelet, oavsett om användningen sker i träningssyfte eller som förströelse. I förhållande till golfspel på en golfbana sker spelet i en simulator stationärt, d.v.s. spelarna förflyttar sig inte fysiskt på en golfbana. Skatteverket anser, mot bakgrund av att det är en simulering av det egentliga golfspelet, att det huvudsakliga syftet med användningen av en golfsimulator inte är att någon ska ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet.

Hinderbana

En hinderbana är en typ av anläggning där utövaren ska ta sig genom ett antal fysiska hinder enligt särskilda regler. En hinderbana som huvudsakligen ska användas för att träna styrka, kondition, smidighet och koordination får anses vara till för att utöva idrott.

Jazzdans

Jazzdans är enligt Skatteverket idrott. Se vidare under Dans.

Kampsport

Kampsport är enligt Skatteverket idrott.

Kanot

Träning och tävling med kanot, kajak eller stand up paddling (SUP) ingår som olika grenar i Svenska Kanotförbundet och utgör enligt Skatteverket idrottslig verksamhet. Detsamma gäller om det huvudsakliga syftet med aktiviteten är att utövaren ska få lära sig att manövrera kanoten, kajaken eller SUP-brädan, olika paddlingstekniker och grundläggande säkerhet.

Det förekommer även olika typer av arrangemang med kanoter m.m. som t.ex. dag- eller flerdagsturer. Sådana arrangemang har normalt ett annat syfte än träning eller tävling. Deltagarna får under dessa turer en upplevelse i naturen. Det huvudsakliga syftet med utövandet är därför förströelse, rekreation eller nöje.

Lasertag

Lasertag innebär att på en anpassad bana samla så många poäng som möjligt genom att med artificiella laserstrålar skjuta spelarna i motståndarlaget på deras sensorbeklädda västar och utföra det uppdrag som den speciella spelvarianten går ut på. Skatterättsnämnden har ansett att lasertag, även kallat lasergame, laserworld eller laserdome, omfattas av den lägre skattesatsen för idrott (SRN 2019-12-10, dnr 31-19/I). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Lekland

Se Aktivitetsanläggning för lek och sport.

Längdskidspår

Se skidor.

Paintball

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett bolags paintballanläggning till sin karaktär huvudsakligen präglas av att ge besökarna möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning. Den omständigheten att det kan förekomma att anläggningen också besöks i nöjessyfte saknar betydelse. Paintball är en fysisk aktivitet med ett uttalat prestations- och tävlingsmoment. Paintball­anläggningen bestod av sammanlagt fem banor som var avsedda för paintballspel både på tävlings-, nybörjar- och amatörnivå. Den huvudsakliga delen i bolagets paketerbjudanden utgjordes av utnyttjande av anläggningen där det också ingick instruktör eller spelledare. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att paketerbjudandena skulle ses som ett enda tillhandahållande som i sin helhet omfattades av den reducerade skattesatsen för idrott (HFD 2018 not. 34).

Pilates

Pilates är en gymnastikform som liknar hathayoga och tai chi, men som också kan jämställas med styrketräning eftersom den utförs med hjälp av maskiner och redskap. Skatterättsnämnden har funnit att pilates är en sorts gymnastik eller styrketräning. Nämnden konstaterade med hänvisning till prop. 1996/97:10 s. 41 och s. 54 att det var en idrottslig verksamhet (SRN 2000-05-25). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning.

Ponnyridning på nöjesfält

Ponnyridning på nöjesfält är inte idrott (prop. 1996/97:10 s. 53 f.).

Pumptrack

Pumptrack är en aktivitetsbana för cykel där man med hjälp av en pumpande rörelse driver cykeln framåt istället för att trampa. Pumptrack är enligt Skatteverket idrott.

Qigong

Aktiv qigong (krigisk qigong) är en aktivitet som fokuserar på rörelse och styrka. Det förekommer även tävlingsverksamhet inom aktiv qigong. Skatteverket anser att det huvudsakliga syftet är att utöva idrottslig verksamhet.

Passiv qigong (medicinsk qigong) som fokuserar på hälsan och som har som huvudsakligt syfte att skapa ett mentalt välbefinnande hos utövaren är däremot inte en idrottslig verksamhet.

Utövande av liang gong (”grundläggande rörelser”) är idrottslig verksamhet. Liang gong är en form av qigong och består av arton rörelser av olika svårighetsgrad. Skatterättsnämnden ansåg i ett förhandsbesked att en sådan aktivitet är en sorts gymnastik (SRN 2011-09-21, dnr 23-11/I). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning.

Rytmik och dans

Rytmik och dansträning var enligt Skatterättsnämnden inte idrott. Sökanden bedrev en rytmikskola med en särskild musik- och rytmikpedagogisk undervisningsmetod som riktade sig till barn i åldrarna 4 månader till 12 år. Metoden byggde på fysisk aktivitet där barnens förmåga i dans och rytmik utvecklades med träning och inslag av lek och tävlingar. För att en aktivitet ska hänföras till idrottslig verksamhet fordras att syftet med aktiviteten är att deltagarna ska bedriva sport eller idrott. Att en verksamhet innefattar en viss fysisk aktivitet av deltagarna medför inte att verksamheten är idrottslig verksamhet. Rytmikskolans verksamhet syftade primärt till att genom motorik-, koordinations- och andra rörelseövningar utveckla deltagarnas förmåga i rytmik och dans (SRN 2001-10-09). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning. Se vidare under Dans.

Simning i simhall

Simning i simhall är idrott (prop. 1996/97:10 s. 53 ff.). Se även rubriken Äventyrsbad.

Simskola

Simskola både för barn och vuxna är idrott (prop. 1996/97:10 s. 53 ff.).

Det är inte idrott om olika kurser för mindre barn ges för att barnet ska

  • få vattenvana
  • tycka om att vara i vatten samt lära sig grunda dyk
  • bli tryggt med att även vara under vatten
  • lära sig att ta konsekvenserna av sitt handlande i vatten.

I sådana fall är det huvudsakliga syftet att barnen ska få olika slags vattenvana och utveckla sina motoriska förutsättningar för att lära sig simma. Det huvudsakliga syftet är alltså inte att utöva idrott. Övningar för barn i åldrarna tre månader till fyra år i simbassäng har Högsta förvaltningsdomstolen ansett inte var idrott (HFD 2012 ref. 71).

Simundervisning för funktionshindrade barn upp till tolv års ålder ansågs av Högsta förvaltningsdomstolen vara idrott. Det huvudsakliga syftet med kursen var att lära deltagarna att simma självständigt (HFD 2014 not. 71).

Skidor

Att erbjuda längdskidspår mot ersättning ansågs av Skatterättsnämnden vara idrott. Avgifter för att använda skidspåren ska ses som ersättning för sport och idrottsutövning på samma sätt som avgiften för skidliften vid utförsåkning på skidor, jfr prop. 2006/07:1 s. 160, (SRN 2009-09-25, dnr 21-09/I). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning.

Skoterleder

Att erbjuda skoterleder mot ersättning ansågs av Skatterättsnämnden inte vara idrott. Användandet av skoterleder kunde inte anses ha karaktär av sport eller idrott (SRN 2009-09-25, dnr 21-09/I). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning.

Styrketräning

Styrketräning är enligt Skatteverket en idrottslig verksamhet.

Tai-chi

Tai-chi ansågs av Skatterättsnämnden vara idrott (SRN 1998-02-25). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning.

Turkiskt bad

En verksamhet i form av turkiskt bad var enligt Kammarrätten inte idrott (KRNG 2005-06-10, mål nr 5828-04). Skatteverket delar Kammarrättens uppfattning.

Terrängridning

Ridsport ingår i Svenska Ridsportförbundet. Träning i ridsport utövas normalt i ett ridhus eller på en anläggning men träning kan även utövas i terrängen. Skatteverket anser att när terrängridning ingår som en integrerad del i en ridskolas ordinarie ridskoleverksamhet så är det huvudsakliga syftet med aktiviteten att deltagarna ska få utöva idrottslig verksamhet.

För andra arrangemang av ridning i terräng som erbjuds mot avgift får en bedömning göras i varje enskilt fall om det huvudsakliga syftet med ridningen är att deltagarna ska få utöva idrott eller inte. Om det huvudsakliga syftet med terrängridningen är att ge utövarna instruktioner i ridsport för att bli en bättre ryttare är det fråga om en idrottslig verksamhet. En förutsättning är att kursen har ett likartat innehåll som den traditionella ridskoleverksamheten. Om utövarna får rida ut i naturen under trivsamma och avkopplande former är det däremot fråga om förströelse, rekreation eller nöje. Sådan terrängridning kombineras ofta med andra aktiviteter som guidning, middag och övernattning.

Trampolinanläggning

Entréavgift till en s.k. trampolinanläggning har av Högsta förvaltningsdomstolen ansetts utgöra ersättning för att besökaren ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet. Det var fråga om en anläggning med olika stationer där det vid samtliga bedrevs fysisk träning eller andra fysiska aktiviteter och i stort sett samtliga stationer var bemannande med en instruktör. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att anläggningen till sin karaktär huvudsakligen präglades av att ge besökarna möjlighet att använda anläggningen för att utöva sport och fysisk träning (HFD 2017 not. 9).

Workout

Workout är enligt Skatteverket idrott.

Yoga

Det finns flera typer av yoga, men det är inte alla typer av yoga som räknas som idrottslig verksamhet enligt ML. För att det ska vara fråga om idrottslig verksamhet ska det huvudsakliga syftet med aktiviteten vara att utöva sport eller idrott. Även om omfattningen av den fysiska aktiviteten inte är direkt avgörande så är det en viktig del vid bedömningen.

Om yogapasset till stor del består av gymnastiska övningar som huvudsakligen syftar till att stärka kroppen fysiskt och passet därmed främst fokuserar på rörelse och styrka, är det huvudsakliga syftet enligt Skatteverket att utöva sport eller idrott. Kurser i hathayoga ansågs av Skatterättsnämnden vara idrott eftersom de övningar som utfördes kunde jämföras med gymnastik (SRN 1998-11-12). Skatteverket anser även att kundaliniyoga är idrottslig verksamhet, eftersom det är en form av hathayoga och till stor del består av olika fysiska övningar med avancerade gymnastiska rörelser.

Om yogapasset i stället främst fokuserar på avslappning, meditation och det mentala välbefinnandet, så är det enligt Skatteverket inte idrottslig verksamhet. Så kallad medicinsk yoga är t.ex. inte idrottslig verksamhet enligt Skatteverkets bedömning.

Äventyrsbad

Äventyrsbad är inte idrott (prop. 1996/97:10 s. 53 ff.). Se även Simning i simhall.

Äventyrsbanor

Tidigare:

Skatteverket anser att verksamhet vid äventyrsbanor inte är idrottslig verksamhet.

Nytt: 2021-10-21

Skatterättsnämnden fann i ett förhandsbesked att bolagets tillhandahållande av tillträde till klätterbanor omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet. Bolaget i ärendet tillhandahöll besökarna möjlighet att genomföra så kallade klätterbanor i en klätterpark. Klätterbanorna var placerade ovan mark, fästa i rep, vajrar och broar mellan träden. Utövaren ska klara flera hinder, t.ex. tunnlar, klätterväggar, nät, gå på rep och stockar. Klätterparken innehöll flera banor med olika svårighetsgrad. Utövaren var tvungen att använda säkerhetsutrustning och skulle genomgå en kortare säkerhetsutbildning med instruktör innan klättringen påbörjas (SRN 2021-09-30, dnr 15-21/I).

Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning och kommer därför att se över ställningstagandet om idrottslig verksamhet gällande äventyrsbanor.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-18/12 [1]
  • EU-dom C-253/07 [1]
  • EU-dom C-90/16 [1] [2]
  • HFD 2012 ref. 71 [1]
  • HFD 2014 not. 71, mål nr 8453-13 [1]
  • HFD 2015-06-24, mål nr 5011-4 [1]
  • HFD 2017 not. 9, mål nr 5548-16 [1]
  • HFD 2018 not 34, mål nr 3405-18 [1]
  • HFD 2019 not. 32, mål nr 3078-19 [1]
  • RÅ 2007 ref. 39 [1]
  • RÅ 2009 not. 145 [1]
  • SRN dnr 15-21/I [1]
  • SRN dnr 21-09/I [1] [2]
  • SRN dnr 23-11/I [1]
  • SRN dnr 31-19/I [1]
  • SRN dnr 53-09/I [1]

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]

Lagar & förordningar

  • Mervärdesskattelag (1994:200) [1]

Propositioner

  • Proposition 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
  • Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 [1]

Ställningstaganden