Bidragsfinansierade verksamheter

Avdragsrätt vid statsbidrag

Avdragsrätten för ingående skatt begränsas inte av att en skattskyldigs kostnader helt eller delvis betalas genom näringsbidrag (statsbidrag) eller liknande oberoende bidrag till verksamhet för vilken skattskyldighet finns. Exempel på detta är när stöd lämnas för kostnadstäckning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller för att ett företag lokaliseras till en viss ort. En närmare beskrivning av vilka bidrag som är oberoende finns på sidan bidragsfinansierad verksamhet.

Rättsfall: statsbidrag för att bygga hotellanläggning

Domen från Högsta Förvaltningsdomstolen gällde kostnader för uppförande av en hotellanläggning som delvis skulle bekostas med bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen. Statsbidraget begränsade inte avdragsrätten (RÅ 1973 A13 [RSV Im 1973:13]).

Icke ekonomisk verksamhet

Om de aktiviteter för vilka bidrag erhålls är en särskild verksamhet i vilken omsättning saknas uppkommer dock andra förutsättningar för avdragsrätten. En sådan särskild verksamhet kan vara ett bidragsfinansierat projekt som bedrivs av ett eller flera skattesubjekt i ett s.k. samlingsprojekt.

Skatteverket anser att frågan om det är en särskild verksamhet eller del av verksamhet får avgöras genom en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet (Skatteverkets ställningstagande Mervärdesskatt vid mottagande av bidrag från EU:s strukturfonder). Exempel på omständigheter som vid denna bedömning talar för att det är fråga om en särskild verksamhet eller verksamhetsdel är förekomsten av egen finansiering, personal, resultatuppföljning och budget. Enbart det faktum att en aktivitet är bidragsfinansierad medför inte i sig att det är fråga om en särskild verksamhet.

Rättsfall: avdragsrätt för kostnader i forskningsprojekt

Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att avdragsrätt saknas för ingående skatt för forskningsprojekt som inte genererar några skattepliktiga utgående transaktioner till vilka respektive inköp kan knytas. Målet gällde ett bolag som dels tillhandahöll forskningstjänster mot ersättning, dels bedrev forskningsprojekt till förmån för allmännyttan utan att ta någon ersättning. Forskningsprojekten finansierades genom bidrag. Det var ostridigt i målet att bidragen inte utgjorde ersättning för varor och tjänster och att det inte förekom någon omsättning i ML:s mening i projekten. Domstolen konstaterade att rätten till avdrag gäller oavsett hur inköpet finansierats. En skattskyldig person kan dock även syssla med sådant som inte är omsättning i ML:s mening och som därmed faller utanför mervärdesskattesystemet. I så fall måste en fördelning av den ingående skatten göras. EU-domstolen har i målet C-437/06, Securenta, för den situationen uttalat att det ankommer på medlemsstaterna att fastställa lämpliga metoder och kriterier som på ett objektivt sätt avspeglar den faktiska fördelningen av ingående skatt. Eftersom projekten inte genererar några skattepliktiga utgående transaktioner till vilka de aktuella inköpen kan knytas så saknas avdragsrätt på den grunden. Enligt domstolens mening har bolaget heller inte visat att inköpen har sådant samband med verksamheten i övrigt att det av det skälet finns rätt till avdrag (RÅ 2010 ref. 98).

Se även ställningstagande Avdragsrätt för mervärdesskatt – fördelning efter skälig grund.

Rättsfall: särskild verksamhet

I ett flertal avgöranden har kammarrätten ansett att de aktiviteter som bedrivs i bidragsfinansierade projekt där omsättningar saknas är en särskild verksamhet, se bl.a. KRNG 2001-06-11, mål nr 8366-1998. Kammarrätten har i den här domen bedömt avdragsrätten för ingående skatt för ett bolag där intäkterna i huvudsak bestod av bidrag från ägarna, staten och landstinget, och från andra offentliga organ. Dessa bidrag utgjorde en förutsättning för att bolaget skulle kunna fullgöra sitt s.k. ägaruppdrag som innebar tillhandahållande av tjänster utan ersättning. Kammarrätten menade att denna del av bolagets verksamhet var klart särskiljbar från övrig verksamhet – konsulttjänster mot ersättning – och att den därför skulle brytas ut och ses som en särskild ”icke ekonomisk aktivitet” som inte omfattas av mervärdesbeskattningen. Kammarrätten ansåg att innebörden av artikel 168 i mervärdesskattedirektivet är, i ett sådant här fall, att avdragsrätt inte finns för ingående skatt som gäller anskaffningar direkt kopplade till tillhandahållande av tjänster utan ersättning och att avdragsrätten för ingående skatt som gäller anskaffningar som är gemensamma för bolagets alla aktiviteter är begränsad till den andel av den ingående skatt som kan kopplas till aktiviteten konsulttjänster mot ersättning.

Se även kammarrätten i Göteborgs avgörande, KRNG 2019-09-26, mål nr 871-872-19. I detta avgörande konstaterade kammarrätten att verksamheten i bolaget var uppdelad i olika projekt i bolagets redovisning, där intäkter och kostnader hänförts till respektive projekt. Kammarrätten ansåg att projekten inom forskning och utveckling var avskiljbara från bolagets uppdragsverksamhet på ett sådant sätt att de kunde ses som särskilda verksamhetsdelar. Bolaget ansågs inte gjort sannolikt att de verksamhetsdelarna var ekonomisk verksamhet.

Omkostnader i verksamhet som inte omfattas av mervärdesskattesystemet

Av RÅ 2004 not. 6 och av EU-domstolens domar C-437/06 Securenta och C-496/11 Portugal Telecom framgår att rätt till avdrag inte finns för den ingående skatt för allmänna omkostnader för aktiviteter som inte omfattas av mervärdesskattesystemet.

Rättsfall: avdrag vid enda verksamhet/parkeringsverksamhet

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställts ett förhandsbesked och uttalat att ett parkeringsföretags verksamhet avseende bevakning och kontrollavgifter hade en sådan naturlig anknytning till den övriga verksamheten att fråga var om en enda verksamhet, parkeringsverksamhet. Parkeringsföretagets avdragsrätt för ingående skatt skulle därför inte begränsas på grund av uppburna skattefria kontrollavgifter. Domstolen anmärkte i målet att frågan om kontrollavgifternas behandling i skattehänseende inte var föremål för prövning (RÅ 1996 not. 281).

EU-bidrag

Skatteverket har behandlat frågan om avdragsrätt för ingående skatt vid mottagande av bidrag (stöd) från strukturfonderna och offentlig medfinansiering som utbetalas i syfte att utjämna ekonomiska och sociala skillnader inom EU. Skatteverket anser att bidragen från EU:s strukturfonder i normalfallet inte är någon omsättning för mottagaren. Bidragens storlek bestäms av bl.a. avdragsrätten för ingående skatt på inköp för de aktiviteter som ska utföras inom det projekt som bidraget gäller.

Intäkter som inte är ersättning för omsättning enligt ML, exempelvis EU-bidrag, och mot dem svarande aktiviteter faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt och saknar primärt samband med systemet för avdragsrätt jfr bl.a. EU-domarna 89/81 Hong Kong Trade, C-333/91 Sofitam punkt 13 och C-142/99 Floridienne och Berginvest, punkt 21. Ett bidragsfinansierat projekt utan omsättning ger alltså i sig inte upphov till avdragsrätt hos projektägaren eller projektdeltagarna. En bedömning av avdragsrätten måste därför göras hos de skattesubjekt som är med i projektet utifrån projektets samband med omsättningarna i de verksamheter som de är skattskyldiga för.

Avdragsrätt finns om det i ett projekt, som helt eller delvis finansieras med bidrag från strukturfonderna, görs inköp och dessa inköp ger upphov till eller annars har ett direkt och omedelbart samband med omsättning av varor eller tjänster som medför skattskyldighet i projektet eller i annat fall hos en deltagare i detta.

När varor eller tjänster köps för att användas både för omsättning av varor eller tjänster som medför skattskyldighet och för en verksamhet som faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt har den skattskyldige bara rätt till avdrag för den ingående skatten till den del varorna och tjänsterna ska användas för omsättningar som medför skattskyldighet. Detta får i nu aktuell betydelse anses gälla oavsett vilket slags varor eller tjänster som köps (jfr C-515/07, VNLTO).

Om en mottagare av bidrag till ett projekt i sin tur utger bidrag åt annan eller om projektdeltagare gör insatser i projektet får på motsvarande sätt i de enskilda fallen bedömas om omsättningar finns i dessa led. Ovan angivet ställningstagande innehåller också ett antal exempel där bl.a. avdragsrätten för ingående skatt i EU-bidragsfinansierade verksamheter belyses.

Stimulans av nyföretagande

Det finns ett antal stiftelser, föreningar, bolag m.fl. som verkar för att stimulera entreprenörskap och framväxt av nya företag genom att erbjuda gratis information och rådgivning till nyföretagare. Verksamheterna finansieras i regel med bl.a. sponsorintäkter och avgifter. Skatteverket anser att skattskyldigheten och avdragsrätten som gäller mervärdesskatt ska bedömas för varje sådan förening, stiftelse m.m. för sig.

Om omsättning sker av t.ex. reklamtjänster åt sponsorerna eller om konsulttjänster, undervisning m.m. tillhandahålls mot ersättning uppkommer skattskyldighet till mervärdesskatt i verksamheten. Motsvarande avdragsrätt för ingående skatt finns därför.

I vissa fall bedrivs dessutom rådgivning, projektverksamhet m.m. utan andra inkomster än särskilda bidrag från staten, kommuner eller EU så att någon omsättning inte uppkommer. Avgörande för avdragsrättens omfattning är då om det som på detta sätt finansieras genom bidrag ingår i den övriga verksamheten eller är en särskild verksamhet eller del av verksamhet som inte omfattas av mervärdesbeskattningen.