Händelser efter balansdagen

Vad är en händelse efter balansdagen?

En av de grundläggande redovisningsprinciperna som ett företag ska beakta när det upprättar sina finansiella rapporter är att ta hänsyn till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om de blir kända först efter räkenskapsårets utgång – men före upprättandet av årsredovisningen (2 kap. 4 § första stycket 3 b ÅRL).

Med ”händelser efter balansdagen” avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar under tiden mellan balansdagen och den dag då de finansiella rapporterna undertecknas, även om händelserna inträffar efter det att resultatet eller annan finansiell information har tillkännagivits preliminärt. Två olika typer av händelser kan förekomma:

• händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen
• händelser som indikerar att vissa förhållanden har uppstått efter balansdagen.

Normalt ska händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen påverka den finansiella rapportens resultat- och balansräkning, medan händelser som indikerar att vissa förhållanden har uppstått efter balansdagen inte ska påverka. Gränsdragningen mellan dessa händelser är därför viktig.

Exempel på händelser efter balansdagen som ska beaktas

Exempel på en händelse efter balansdagen som ska beaktas är när information erhålls efter balansdagen som tyder på att en tillgång redan på balansdagen hade minskat i värde, eller att tillgång ökat i värde så att en tidigare gjord nedskrivning måste justeras. Om tillgången skulle förstöras efter balansdagen så ska händelsen inte påverka tillgångens värde i balansräkningen. Om det är en tillgång av väsentlig betydelse för företaget måste man dock lämna en upplysning om händelsen.

Bokföringsnämnden lämnade ett yttrande i ett mål som gällde vilket år en fordran på ett skadestånd skulle intäktsföras (RÅ 2006 ref. 63). Hovrätten fastställde skadeståndet den 6 november 1998, men domen överklagades. Förlikning träffades dock mellan parterna den 27 januari 1999 innan bokslutet för 1998 upprättades. Bokföringsnämnden anförde bland annat följande:

Bestämmelsen i 2 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) om händelser efter balansdagen gäller visserligen förluster och förpliktelser och inte tillgångar men, enligt nämndens mening, får bestämmelsen anses ge uttryck för en allmän redovisningsmässig princip om att beakta händelser efter balansdagen (jfr Redovisningsrådets rekommendation RR 26 Händelser efter balansdagen).

Bokföringsnämnden anförde dessutom att även om bolaget av någon anledning inte ansett att fordran var tillräckligt säker efter hovrättens dom, så borde den ha tagits upp i bokslutet eftersom bolaget och Socialstyrelsen förlikades innan bolaget upprättade bokslutet. Högsta förvaltningsdomstolen fann att fordran, och därmed intäkten, skulle tas upp i resultatet för beskattningsåret 1998 i enlighet med nämndens yttrande.

Upplysningar i not och förvaltningsberättelse

Upplysningar ska lämnas i not i årsredovisningen om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets utgång som inte har kommit till uttryck i balans- eller resultaträkningen. Upplysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna (5 kap. 22 § ÅRL). Uppgift om händelser efter räkenskapsårets utgång ska lämnas i not, men sådana händelser kan ha sådan betydelse för andra uppgifter som ska lämnas i förvaltningsberättelsen enligt 6 kap. 1 § andra stycket ÅRL, att de i vissa fall kan behöva omnämnas även i förvaltningsberättelsen.

Hur påverkar händelser efter balansdagen den finansiella rapporten?

Hur den finansiella rapporten påverkas av händelser efter balansdagen beror på vilken normgivning företaget följer.

K1: förenklat årsbokslut

I det allmänna rådet BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut ska händelser efter balansdagen inte beaktas när det förenklade årsbokslutet upprättas, förutom när det gäller värdering av kundfordringar och övriga fordringar (BFNAR 2006:1 punkterna 6.58 och 6.64).

Ett företag ska redovisa offentliga stöd, försäkringsersättning, skadeståndsersättning m.m. som en intäkt när

• ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek, eller – i annat fall-
• medlen kan disponeras eller företaget på något annat sätt kan foga över inkomsten.

Inkomsten får redovisas som intäkt det år den avser om ovanstående inträffat innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året (BFNAR 2006:1 punkt 7.2).

För föreningar som tillämpar det allmänna rådet Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2010:1) ska händelser efter balansdagen inte beaktas när det förenklade årsbokslutet upprättas, förutom när det gäller värdering av kundfordringar och övriga fordringar (BFNAR 2010:1 punkterna 6.50 och 6.58).

En förening får, om inte annat följer av punkterna 6.12, 6.22, 6.33 och 7.4 redovisa ett bidrag som intäkt antingen det räkenskapsår bidraget betalades till föreningen eller det eller de räkenskapsår bidraget hänför sig till.

Ett bidrag som hänför sig till räkenskapsåret men som inte betalats ut före räkenskapsårets utgång får redovisas som intäkt enligt ovanstående stycke endast om det finns ett beslut och dokumentation om beloppets storlek innan det förenklade årsbokslutet är färdigställt (BFNAR 2010:1 punkt 7.3).

Årsbokslut

Ett företag som upprättar årsbokslut enligt det allmänna rådet Årsbokslut (BFNAR 2017:3) ska beakta händelser efter balansdagen som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen (BFNAR 2017:3 punkt 2.9). Dagen då årsbokslutets undertecknandes är densamma som den dag då årsbokslutet avges (BFNAR 2017:3 punkt 3.8).

K2: årsredovisning i mindre företag

Enligt det allmänna rådet Årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10) ska ett företag beakta händelser efter balansdagen som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen (BFNAR 2016:10 punkt 2.11). Dagen då årsredovisningen undertecknas är lika med den dag årsredovisningen avges, d.v.s. den dag den beslutas (BFNAR 2016:10 punkt 3.11).

Ett företag som tillämpar K2 ska enbart i not, d.v.s. inte i förvaltningsberättelsen, upplysa om händelser av väsentlig betydelse som inträffat efter räkenskapsårets slut. Med händelser av väsentlig betydelse avses beslutade viktiga förändringar i verksamheten, för företaget viktiga externa faktorer som påverkar företagets ställning och resultat samt den omständigheten att företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet (BFNAR 2016:10 punkt 18.20).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Enligt det allmänna rådet Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1) ska händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen, men som inträffat efter balansdagen och innan den finansiella rapporten avges, beaktas genom att beloppen i resultat- och balansräkning justeras eller genom att poster som inte tidigare tagits med redovisas (BFNAR 2012:1 punkt 32.3).

Händelser som indikerar förhållanden som uppstått efter balansdagen ska inte beaktas i balansräkningen och resultaträkningen. En upplysning ska lämnas om varje händelse av väsentlig betydelse som inte beaktats. Upplysningen ska omfatta en beskrivning av händelsens art och en uppskattning av dess ekonomiska effekt. Om den ekonomiska effekten inte kan uppskattas ska en uppgift om detta lämnas (BFNAR 2012:1 punkt 32.4).

I kommentarer i vägledningen till det allmänna rådet ges ett antal exempel både på händelser efter balansdagen som ska beaktas och på sådana som inte ska beaktas.

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IAS 10 Händelser efter balansdagen. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning behöver punkterna 12 och 13 som rör lämnade utdelningar inte tillämpas (RFR 2 IAS 10 punkt 1). Det beror på att lämnade koncernbidrag kan jämställas med utdelning. I övrigt finns inga begränsningar av tillämpningen av IAS 10.

Företag som tillämpar Finansinspektionens föreskrifter

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, och om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionen föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.

Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.