Faderskap

Presumtion – maken antas vara far till barnet

Om barnets mor är gift med en man när barnet föds antas (presumeras) hennes make vara rättslig far till barnet (1 kap. 1 § FB). Maken registreras då som far i folkbokföringen.

Vid en skilsmässa anses äktenskapet upplöst först när domen om äktenskapsskillnad har fått laga kraft (5 kap. 6 § ÄktB). Mannen i äktenskapet antas därför vara far till barnet om det föds innan domen om äktenskapsskillnad fått laga kraft.

Faderskapspresumtionen gäller även om barnets mor är änka vid barnets födelse och barnet föds inom sådan tid efter makens död att han skulle kunna vara far till barnet (1 kap. 1 § FB).

En presumtion att mannen i äktenskapet är far till ett barn kan hävas av allmän domstol eller genom att mannen i äktenskapet skriftligen godkänner annan mans bekräftelse av faderskapet, s.k. tredjemansbekräftelse (1 kap. 2 § FB). Läs mer under Hävande av faderskap och föräldraskap

Från och med den 1 januari 2022 kan en tredjemansbekräftelse även avse en kvinnas föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB eller moderskap enligt 1 kap. 14 § FB (1 kap. 2 § FB i lydelse den 1 januari 2022).

Fastställande av faderskap när presumtion saknas

Det finns ingen faderskapspresumtion när barnets mor vid födelsen är:

• ogift,
• frånskild,
• änka och barnet föds så lång tid efter mannens död att han inte skulle kunna vara far till barnet,
• gift eller registrerad partner med en annan kvinna (gäller ej efter den 31 december 2021), eller
• gift med en person som har ändrat könstillhörighet (gäller ej efter den 31 december 2021).

För att Skatteverket i dessa fall ska kunna registrera en man som far till ett barn i folkbokföringen måste faderskapet vara rättsligt fastställt genom bekräftelse eller en dom som fått laga kraft (1 kap. 3 § första stycket FB).

Fastställelse genom bekräftelse

En faderskapsbekräftelse görs hos socialnämnden. Från och med den 1 januari 2022 kan en bekräftelse även göras digitalt på Skatteverkets hemsida.

En bekräftelse som görs hos socialnämnden ska vara skriftlig. Om barnet är under 18 år ska socialnämnden och barnets mor eller en särskilt förordnad vårdnadshavare eller en tillfällig vårdnadshavare skriftligen godkänna bekräftelsen (1 kap. 4 § första stycket FB). Socialnämnden får bara lämna sitt godkännande om det kan antas att mannen är far till barnet.

En bekräftelse hos socialnämnden får göras både före och efter barnets födelse (1 kap. 4 § andra stycket FB).

Om barnet är över 18 år ska bekräftelsen godkännas endast av barnet självt(1 kap. 4 § första stycket FB).

Om en man har bekräftat ett faderskap och det senare visar sig att han inte är far till barnet kan domstol förklara att bekräftelsen inte gäller (1 kap. 4 § tredje stycket FB). Från och med den 1 januari 2022 gäller det även digitala bekräftelser (1 kap. 4 b § FB i lydelse den 1 januari 2022). Läs mer under Hävande av faderskap och föräldraskap.

Registrering av ett bekräftat faderskap

När socialnämnden har godkänt en faderskapsbekräftelse skickar nämnden en underrättelse till Skatteverket. Skatteverket registrerar normalt faderskapet från den dag socialnämnden har godkänt bekräftelsen. Om socialnämnden har godkänt bekräftelsen före barnets födelse registrerar Skatteverket i stället faderskapet från den dag barnet föddes.

Fastställelse genom dom

Allmän domstol kan fastställa faderskap för ett barn när det inte kan fastställas genom bekräftelse (1 kap. 3 och 5 §§ FB). Domstolen ska förklara en man vara far till ett barn under vissa förutsättningar antingen på grund av genetisk koppling eller på grund av lämnat samtycke till assisterad befruktning (1 kap. 5 och 8 §§ FB).

Faderskap för en man som är spermiedonator enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. kan dock inte fastställas genom dom utan enbart genom bekräftelse (1 kap. 3 § tredje stycket och 5 § andra stycket FB).

Talan om fastställande av faderskap väcks av barnet. Om barnet är under 18 år kan dess talan föras av Socialnämnden, av modern om hon har vårdnaden om barnet eller av en särskilt förordnad vårdnadshavare eller en tillfällig vårdnadshavare för barnet (3 kap. 5 § FB). En man som anser sig vara far till ett barn har inte möjlighet att föra fastställelsetalan av faderskap.

Registrering av en faderskapsdom

När en domstol har fastställt ett faderskap och domen har fått laga kraft skickar domstolen en underrättelse till Skatteverket(1 § förordningen [1949:661] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och änden enligt föräldrabalken m.m.).

Skatteverket registrerar faderskapet från och med den dag som domen fick laga kraft..

Socialnämndens medverkan vid fastställelse av faderskap

Om det inte finns en faderskapspresumtion för ett barn är socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört skyldig att utreda vem som är far och se till att faderskap fastställs, om barnet har hemvist i Sverige (2 kap. 1 och 2 §§ FB). Svensk lag tillämpas även om barnet är utländsk medborgare. Läs mer om barn som är svenska medborgare med hemvist utanför Sverige under Faderskap med internationell anknytning.

Socialnämndens utredning av faderskapet ska vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om det inte finns särskilda skäl för längre tid (2 kap 8 § FB).

Under vissa angivna förutsättningar kan socialnämnden lägga ner en påbörjad faderskapsutredning (2 kap 7 § FB).

Faderskap vid assisterad befruktning

Ett barn kan bli till genom insemination eller befruktning utanför kroppen, så kallad assisterad befruktning.

Om modern har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen med samtycke av en man som då var hennes make eller sambo och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen ska mannen som lämnat samtycket anses som barnets far (1 kap. 8 § första stycket FB). Det rättsliga faderskapet fastställs på samma sätt som för barn som tillkommit genom samlag, det vill säga genom presumtion, bekräftelse eller dom. Vid assisterad befruktning är det samtycket till behandlingen som är grunden för det rättsliga faderskapet.

En förutsättning för att faderskap ska kunna fastställas vid assisterad befruktning, när spermier från en annan man än moderns make eller sambo har använts, är att behandlingen har utförts i Sverige enligt gällande bestämmelser (6 eller 7 kap. lagen [2006:351] om genetisk integritet m.m.) eller vid en behörig inrättning i utlandet där barnet har rätt att del av uppgifter om spermiedonatorn (1 kap. 8 § andra stycket FB).

Något faderskap ska inte fastställas om det är en ensamstående kvinna som har fött barn efter att ha genomgått en assisterad befruktning och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen. I dessa fall blir kvinnan normalt barnets enda rättsliga förälder. Detta gäller såväl om behandlingen har utförts i Sverige enligt gällande bestämmelser som vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn (1 kap. 3 § andra stycket FB). En kvinna anses som ensamstående om hon inte är gift, registrerad partner eller sambo (1 kap. 5 § lagen [2006:351] om genetisk integritet m.m.). Det finns emellertid inget hinder mot att den man som har donerat spermierna bekräftar faderskapet (1 kap. 3 § tredje stycket FB).

Faderskap och moderskap vid ändrad könstillhörighet

En persons juridiska könstillhörighet fastställs normalt i samband med födseln och framgår av folkbokföringen. För vissa personer kan det bli aktuellt att senare i livet ändra sin juridiska könstillhörighet. En sådan ändring sker genom en juridisk process efter att en medicinsk utredning har ägt rum. Läs mer under Ändring av könstillhörighet.

Tidigare var den som ändrade könstillhörighet från man till kvinna (MtK) eller från kvinna till man (KtM) tvungen att vara steriliserad eller av annan orsak sakna fortplantningsförmåga. Det s.k. steriliseringskravet avskaffades den 1 juli 2013, och i dag är det alltså möjligt för exempelvis en KtM att föda barn. Det är också möjligt för en MtK att bidra med spermier till ett barns tillkomst.

Det finns särskilda regler om fastställelse av faderskap och moderskap vid ändrad könstillhörighet (1 kap. 10-14 §§ FB). De särskilda reglerna ska tillämpas när en person får barn efter att någon av eller båda föräldrarna har ändrat könstillhörighet.

Om den som föder barnet är en man

Om en man föder ett barn så ska han anses (presumeras) vara far till barnet. Det som sägs om mor och moderskap i andra kapitel i föräldrabalken än det första och i andra författningar ska dock gälla för mannen som fött barnet (1 kap. 11 § FB). Det innebär bl.a. att mannen får ensam vårdnad om barnet från dess födelse om han är ogift (6 kap. 3 § FB) och att barnet ska folkbokföras om mannen är folkbokförd i Sverige (2 § FOL).

Om den förälder som inte föder barnet är en man (som har eller inte har ändrat könstillhörighet) kan han fastställas som barnets far om han uppfyller villkoren i 1 kap. 5 eller 8 §§ FB. Barnet får i så fall två fäder. Faderskapet för den man som inte föder barnet fastställs genom bekräftelse eller dom (1 kap. 13 § FB). Det som sägs om en mor i bestämmelserna om fastställelse genom bekräftelse eller dom ska gälla för den man som fött barnet (1 kap. 13 § sista stycket FB).

Om den förälder som inte föder barnet är en kvinna (som har eller inte har ändrat könstillhörighet) kan hon fastställas som barnets mor om hon uppfyller villkoren i 1 kap. 5 eller 8 §§ FB. Barnet får i så fall en far och en mor. Moderskapet för den kvinna som inte föder barnet fastställs genom bekräftelse eller dom (1 kap. 14 § första och andra stycket FB). Kvinnan ska, trots att hon anses som mor, omfattas av det som sägs om far och faderskap i andra kapitel i föräldrabalken än det första och i andra författningar. Det innebär att alla bestämmelser som innehåller orden far eller faderskap ska tillämpas i fråga om personen, utom de som finns i 1 kap. FB (1 kap. 14 § första stycket FB) med undantag för att det som gäller om bekräftelse av faderskap även gäller för bekräftelse av moderskap (1 kap. 14 § andra stycket FB). Det som sägs om en mor i bestämmelserna om fastställelse genom bekräftelse eller dom ska gälla för den man som fött barnet (1 kap. 14 § tredje stycket FB).

I vissa fall ska något moderskap eller faderskap enligt 1 kap. 13 eller 14 §§ FB inte fastställas för barnet. Detta gäller om barnet föds av en man som är ensamstående och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom assisterad befruktning i Sverige enligt gällande bestämmelser eller vid behörig inrättning utomlands där barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn (1 kap. 12 § första stycket FB). I dessa fall blir den födande mannen normalt barnets enda rättsliga förälder. Det finns dock inget som hindrar att den person som har donerat spermierna bekräftar faderskapet eller moderskapet (1 kap. 12 § andra stycket FB).

Om den som föder barnet är en kvinna

Om en kvinna föder ett barn presumeras hon vara barnets mor enligt allmänna regler, dvs. enligt principen om ”mater semper certa”.

Om den förälder som inte föder barnet är en man som har ändrat könstillhörighet (KtM) kan han fastställas som barnets far om mannen uppfyller villkoren i 1 kap 5 § eller 8 § FB. I så fall får barnet en mor och en far. Faderskapet för den förälder som inte föder barnet fastställs genom bekräftelse eller dom (1 kap. 13 § FB).

Om den förälder som inte föder barnet är en kvinna som har ändrat könstillhörighet (MtK) kan kvinnan fastställas som barnets mor om hon uppfyller kraven 1 kap 5 § eller 8 § FB. Barnet får i så fall två mödrar. Moderskapet för den kvinna som inte föder barnet fastställs genom bekräftelse eller dom (1 kap. 14 § första och andra stycket FB). Kvinnan ska, trots att hon anses som mor, omfattas av det som sägs om far och faderskap i andra kapitel i föräldrabalken än det första och i andra författningar. Det innebär att alla bestämmelser som innehåller orden far eller faderskap ska tillämpas i fråga om personen, utom de som finns i 1 kap. FB (1 kap. 14 § första stycket FB) med undantag för att det som gäller om bekräftelse av faderskap även gäller för bekräftelse av moderskap (1 kap. 14 § andra stycket FB).

Barn som saknar far i folkbokföringen

Om ett barn saknar far eller förälder enligt 1 kap. 9 § FB i folkbokföringen skickar Skatteverket snarast en underrättelse till socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört (7 § första stycket FdbF).