Nedsättning på grund av utländsk skatt

Vem kan få nedsättning på grund av utländsk skatt?

Obegränsat skattskyldiga fysiska eller juridiska personer och svenska handelsbolag har rätt till nedsättning av den svenska avkastningsskatt som utgår på försäkringen. Nedsättningen sker med belopp som motsvarar den utländska skatt eller den svenska kupongskatt som är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den skattskyldige själv har betalat på försäkringen. Det gäller när personen enligt 10 a § första stycket AvPL

• har en pensionsförsäkring som är meddelad i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, eller en försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § IL
• under beskattningsåret har haft en kapitalförsäkring som är meddelad i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.

Detsamma gäller en arbetsgivare som har avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige. Det gäller när

• avtalet är jämförbart med en pensions- eller kapitalförsäkring
• avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Nedsättning förutsätter att det inte finns någon rätt till avräkning för den utländska skatten enligt AvrL (10 a § första stycket AvPL).

Utländsk skatt och svensk kupongskatt

Med utländsk skatt menas sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § AvrL, exempelvis inkomstskatt. Med utländsk skatt menas dessutom förmögenhetsskatt och punktskatt men inte mervärdesskatt.

I vissa fall kan svensk kupongskatt betalas för en utländsk försäkring, t.ex. när en utländsk försäkringsgivare har svenska aktier. I sådana situationer får svensk avkastningsskatt sättas ned med svensk kupongskatt som belastat den utländska försäkringen (10 a § första stycket AvPL).

Exempel på utländsk skatt

Vid bedömningen av vad som är en utländsk punktskatt måste en jämförelse göras med vad som är en svensk punktskatt. Punktskatt kan t.ex. avse utländsk stämpelskatt som belastar en försäkring när kapital har tillförts. T.ex. har stämpelskatterna Stamp duty i Schweiz och Liechtenstein ansetts som utländska punktskatter.

Dansk PAL-skatt är en utländsk skatt som belastar pensionsordningar i Danmark. Denna skatt ska dock inte betalas i Danmark av någon som är begränsat skattskyldig där eller av en person som är obegränsat skattskyldig i Danmark men har hemvist i ett annat land vid tillämpningen av ett skatteavtal. Om PAL-skatten, efter ansökan, är återbetald finns inte förutsättningar för att få nedsättning med den utländska skatten eftersom någon skatt inte är betald.

Läs mer om vem som är innehavare av en dansk arbetsgivaradministrerad pensionsordning och därför ska betala svensk avkastningsskatt.

När ska nedsättning ske?

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att nedsättning av avkastningsskatt med kupongskatt ges med den kupongskatt som hör till försäkringen och som betalats under beskattningsåret (HFD 2012 ref. 40). Skatteverket anser att detta får även anses gälla utländsk skatt som belastat försäkringen (Skatteverkets ställningstagande Frågor och svar om nedsättning av avkastningsskatt).

Med vilket belopp kan nedsättning ske?

Grundregeln är att nedsättning medges för betald utländsk skatt och betald svensk kupongskatt, d.v.s. den faktiska skattebelastningen på sparandet. En utländsk skatt respektive svensk kupongskatt får därför inte vara återbetald om nedsättning ska medges.

Om den som äger försäkringen har visat att det finns förutsättningar för nedsättning men t.ex. har svårigheter att få fram uppgifter från den utländska försäkringsgivaren om storleken på den skatt som hör till försäkringen får nedsättning ske med ett skäligt belopp (10 a § andra stycket AvPL). Skatteverket anser att ett skäligt belopp innebär högst hälften av den svenska avkastningsskatt som ska betalas på den utländska försäkringen (Skatteverkets ställningstagande Nedsättning av avkastningsskatt med utländsk skatt).

Enligt ordalydelsen i lagtexten ska nedsättningen beräknas för varje försäkring för sig, d.v.s. den så kallade per item principen ska tillämpas. Per item-principen innebär att man vid nedsättningen ser till varje utländsk inkomst och skatten på inkomsten för sig.

Carry forward

Ett carry forward-belopp uppkommer om den utländska skatten ett visst år överstiger den svenska skatten. Carry forward-beloppet kan ett senare år räknas av mot avkastningsskatten på samma försäkring (10 a § första stycket AvPL). Skatteverket anser att om nedsättning ges med ett skäligt belopp har hela den utländska skatten utnyttjats för att sätta ned den svenska avkastningsskatten och därmed finns inget outnyttjat belopp till kommande år.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att carry forward-belopp bestäms till sin storlek först det år de utnyttjas (RÅ 2010 not. 90). Skatteverket anser att nedsättning för tidigare års skatt ska ske före senare års skatt. Äldst skatt avräknas alltså först (Skatteverkets ställningstagande Nedsättning av avkastningsskatt med utländsk skatt).

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att nedsättning av avkastningsskatt kan medges med utländsk skatt som beräknats efter skälighet trots att skatten hörde till tidigare år (RÅ 2004 ref. 66). Detta kan bli aktuellt i en situation där nedsättning medges med faktiskt visad skatt genom carry forward med ett så stort belopp att nedsättning med skäligt belopp för årets skatt inte ryms inom den svenska skatten. Skatteverket anser att årets skäliga belopp därmed blir ett carry forward-belopp vilket ett senare år kan sätta ned avkastningsskatten på försäkringen.

Livförsäkringsföretag, pensionsstiftelser, utländska tjänstepensionsinstitut och innehavare av pensionssparkonto

Rätt till nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel genom avräkning av utländsk skatt har (3 kap. 1 § AvrL)

• svenska livförsäkringsföretag
• utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige
• utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige, jämförbar med försäkringsverksamhet
• pensionsstiftelser enligt tryggandelagen
• utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag
• obegränsat skattskyldiga personer i Sverige som innehar pensionssparkonto.

Den som är obegränsat skattskyldig här och innehar en försäkring i ett svenskt livförsäkringsföretag eller ett utländskt livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här ska inte begära nedsättning av utländsk skatt. Det är i stället livförsäkringsföretaget som har rätt att få avkastningsskatten nedsatt genom avräkning. Det är således en skillnad här jämfört med innehav av pensionssparkonto.

Arbetsgivare som tryggar pensionsutfästelser genom avsättning i balansräkningen

Om en arbetsgivare i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelser under rubrikerna ”Avsatt till pensioner” eller ”Avsättningar till pensionser och liknande förpliktelser” enligt tryggandelagen har arbetsgivaren rätt att få avkastningsskatten nedsatt genom avräkning av utländsk skatt (3 kap. 1 § andra stycket AvrL).

För mer information om nedsättning genom avräkning se sidan Sätta ned avkastningsskatt på pensionsmedel.