OBS: Detta är utgåva 2021.16. Visa senaste utgåvan.

Den som tillverkar skattepliktiga varor i Sverige utan att var godkänd lagerhållare är skattskyldig och den som, utan att det är fråga om distansförsäljning, för in och tar emot skattepliktiga varor utan att vara godkänd aktör är skattskyldig.

Det finns också bestämmelser om skattskyldighet vid andra situationer, se sidorna om skattskyldighet för godkända lagerhållare och registrerade mottagare respektive skattskyldighet vid distansförsäljning.

Den som yrkesmässigt tillverkar varor utan att vara godkänd lagerhållare

Den som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor utan att vara godkänd lagerhållare är skattskyldig (8 § första stycket 6 LSKE). Före den 1 oktober 2020 fanns bestämmelsen i 8 § 3 LSKE.

Skattskyldigheten enligt denna punkt omfattar även registrerade mottagare som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor (jfr prop. 2017/18:294 s. 116).

Observera att tillverkning förutom industriell tillverkning även omfattar att sätta ihop olika delar till en färdig produkt. En datorbutik som sätter ihop olika komponenter (moderkort, processor, grafikkort, minneskort osv.) till en färdig dator anses tillverka datorn. Det krävs dock att de komponenter som monteras ihop bildar en helt ny produkt för att det ska vara fråga om tillverkning. Enklare montering av olika delar av en produkt som av praktiska skäl levereras omonterade anses inte som tillverkning. Att montera isär en befintlig produkt exempelvis för reparation för att sedan montera ihop den igen ses inte heller som tillverkning (prop. 2016/17:1 s. 436).

Den som utan att vara godkänd aktör yrkesmässigt för in eller tar emot varor från ett annat EU-land utan att det är distansförsäljning

Den som yrkesmässigt för in eller tar emot skattepliktiga varor från ett annat EU-land utan att vara skattskyldig enligt 8 § första stycket 1 – 5 och utan att det är distansförsäljning är skattskyldig (8 § första stycket 7 LSKE). Motsvarande bestämmelsen fanns före den 1 oktober 2020 i 8 § 4 LSKE. Bestämmelsen träffar alltså situationer där den som för in eller tar emot skattepliktiga varor från ett annat EU-land inte är godkänd som lagerhållare eller agerar i egenskap av registrerad mottagare. Den är inte tillämplig på situationer där det är fråga om distansförsäljning eller förmedling av distansförsäljning.

Punkt 7 rör skattskyldighet vid införsel eller mottagande av skattepliktiga varor från ett annat EU-land förutom i situationer som täcks av punkterna 1-5. Det anges även i bestämmelsen att den inte är tillämplig på distansförsäljningen. Det innebär exempelvis att om en registrerad EU-handlare säljer en skattepliktig vara genom distansförsäljning och för in varan i Sverige är den registrerade EU-handlaren inte skattskyldig enligt denna punkt utan istället enligt 8 § första stycket 3 LSKE (jfr prop. 2019/20:99 s. 93).

Begreppen ”för in” och ”tar emot” förekommer även i bestämmelser om andra punktskatter, såväl harmoniserade som nationella. Bestämmelsen i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik skiljer sig dock från flera av dessa punktskatter genom att det enbart är yrkesmässig införsel eller yrkesmässigt mottagande som medför skattskyldighet. Detta innebär även att bedömningen av vem som är skattskyldig kan skilja sig från andra punktskatter (jfr. prop. 2016/17:1 s. 437).

Skattskyldighet vid import av varor

Vid import av skattepliktiga varor från tredje land som är yrkesmässig för någon av de inblandande parterna är någon av följande skattskyldig:

  • om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen (9 § första stycket 1 LSKE)
  • om importen gäller en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd (9 § första stycket 2 LSKE).

Bestämmelsen har ändrats så att reglerna blir tillämpliga för import av skattepliktiga varor som är yrkesmässig för någon av de inblandade parterna. Ändringen innebär att även en import som inte är yrkesmässig för den som ska betala tullskulden kan medför skattskyldighet om importen är yrkesmässig för någon annan inblandad part. Detta innebär till exempel att bestämmelsen blir tillämplig om mottagaren av en vara är en privatperson som ska använda varan för personligt bruk, så länge importen är yrkesmässig för avsändaren. Exempel på situationer då importen inte anses vara yrkesmässig för någon av de inblandande parterna är när en fysisk person i tredjeland skickar en skattepliktig vara till en familjemedlem i Sverige eller när en fysisk person själv för med sig en skattepliktig vara från tredjeland, under förutsättning att varan är avsedd för denne eller dennes familjs personliga bruk (prop. 2019/20:99 s. 94).

En oberoende transportör som enbart fraktar varan på uppdrag av någon annan anses inte i detta sammanhang vara en part som är inblandad i importen. Att en vara skickas med ett transportföretag innebär alltså inte i sig att importen är yrkesmässig, utan en bedömning får göras utifrån avsändaren och mottagaren (prop. 2019/20:99 s. 94).

Vad är en tullskuld och en unionsvara?

Med tullskuld och unionsvara menas detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (9 § andra stycket LSKE).

Tullverket beslutar om skatt på kemikalier i viss elektronik

Tullverket beslutar om skatt för den som är skattskyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket (15 § LSKE).

Undantag från skattskyldighet

Varor undantas från skattskyldighet vid import om de vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013 ägs av en godkänd lagerhållare (9 § tredje stycket LSKE).

För dessa varor kommer skattskyldighet i stället att uppkomma enligt övriga bestämmelser om skattskyldighet för lagerhållare. Det är den som hävdar att undantaget från skattskyldighet är tillämpligt vid yrkesmässig import som ska visa att så är fallet (jfr prop. 2016/17:1 s. 437).

Kompletterande information

Referenser på sidan

EU-författningar

  • EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (omarbetning) [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017 [1] [2] [3]
  • Proposition 2017/18:294 Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet [1]
  • Proposition 2019/20:99 Vårändringsbudget för 2020 [1] [2] [3]

Referenser inom kemikalieskatt på viss elektronik