Ansökan om boutredningsman

Bouppteckning och arvskifte

När en person avlider ska eventuella tillgångar fördelas (skiftas) genom arv eller testamente.

Innan tillgångarna skiftas ska den avlidnes tillgångar och skulder utredas och skulderna betalas. Kvarlåtenskapen övergår under denna tid till dödsboet, som är en juridisk person.

Ett dödsbo förvaltas normalt av dödsbodelägarna själva.

Bouppteckning

Efter dödsfallet ska dödsbodelägarna upprätta en bouppteckning. I första hand är det den dödsbodelägare som har dödsboets egendom i sin vård som har ansvaret för bouppteckningen (20 kap. 2 § ÄB). I bouppteckningen ska samtliga tillgångar och skulder redovisas per dödsdagen. Om den avlidne var gift eller sambo ska den efterlevandes egendom redovisas i bouppteckningen så att en bodelning kan genomföras före arvskiftet.

Jämkning av bodelning

Efterlevande make/maka kan begära att som sin andel få behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Begäran måste göras senast vid bodelningstillfället. Regeln fungerar som ett skydd för den efterlevande maken/makan mot att behöva avstå sin egendom till den först avlidne makens/makans arvingar eller borgenärer.

Om den efterlevande maken/makan är den ende arvingen – vilket t.ex. är fallet om de har gemensamma barn som då blir efterarvingar, görs dock inget skifte eller bodelning vid den först avlidne makens död – det finns ingen att dela med.

Högsta domstolen har dock konstaterat att en efterlevande make kan framställa en begäran om att få behålla sin andel av giftorättsgodset även vid annat tillfälle än själva bodelningen och att bodelningen markerar snarare en sista tidpunkt för när en jämkningsframställan måste göras (NJA 2008 s. 451).

Så länge ingen bodelning är gjord kan således en sådan framställan göras med giltig verkan av den efterlevande maken/makan. Detta kan t.ex. göras i samband med bouppteckningen och skrivas in där – vilket är ganska vanligt. Men inget hindrar att en framställan görs även senare t.ex. när en borgenär kräver betalt för dödsboets skulder. Den efterlevande maken/makan bör visa sin begäran genom en skriftlig handling (jfr prop. 1986/87:1 s 310).

Arvskifte

Förvaltningen av ett dödsbo avslutas normalt genom att att den avlidnes tillgångar delas mellan arvingarna. Detta kallas arvskifte. Man får inte göra arvskiftet förrän man gjort en bouppteckning och betalat den avlidnes alla kända skulder eller reserverat pengar för skuldernas betalning.

Dödsbodelägarna ska skriva under en arvskifteshandling (23 kap. 4 § ÄB). Arvskiftet är ett avtal mellan de arvsberättigade och skifteshandlingen är normalt inte en handling som ska registreras någonstans.

Om det endast finns en arvinge övertar denne egendomen utan något formellt skifte. Arvskiftet anses då ha skett när bouppteckningen registrerats hos Skatteverket (NJA 1989 s. 452).

Förordnande om boutredningsman

Om staten har en fordran mot ett dödsbo och denna fordran riskerar att inte bli betald kan Skatteverket i vissa fall i egenskap av borgenär begära att en boutredningsman förordnas (9 § BorgL).

En borgenär kan ansöka om ett förordnande av en boutredningsman i de fall boet är på obestånd eller borgenärens rätt annars skulle äventyras (19 kap. 1 § ÄB). I ÄB finns bestämmelser om boutredningsmannens uppgifter (19 kap. ÄB). Boutredningsmannen företräder ensam boet mot tredje man, och har bl.a. rätt att väcka talan vid domstol (19 kap. 12 § ÄB).

Oskiftat dödsbo

Om dödsboet är oskiftat tar boutredningsmannen över förvaltningen från dödsbodelägarna. Om inte bouppteckning har upprättats så ska boutredningsmannen se till att detta görs. Dödsboets tillgångar ska omvandlas till kontanter för att skulder ska kunna betalas. Om dödsboet har fordringar på någon annan så ska boutredningsmannen försöka få betalt för fordringarna. Om boets tillgångar inte räcker till betalning av skulderna kan boutredningsmannen försöka komma överens med borgenärerna. Om det inte går att komma överens är boutredningsmannen skyldig att begära boet i konkurs (19 kap. 11 § ÄB).

En fordran mot dödsboet behöver inte vara fastställd eller förfallen till betalning.

Dödsbodelägarnas sätt att sköta förvaltningen av dödsboet kan innebära en risk att Skatteverket inte kommer att få betalt för sin fordran. Ett exempel på en sådan situation är att dödsbodelägarna varken deklarerar en fastighetsförsäljning eller betalar den uppkomna skatten. I en sådan situation har Skatteverket ett starkt intresse av att en boutredningsman tar över förvaltningen och deklarerar och betalar för dödsboets räkning.

Skiftat dödsbo – ärvdabalkens återgångsregler

I ÄB finns speciella återgångsregler som dödsboet kan använda om boet har skiftats utan att alla skulder betalats. Reglerna innebär att ett arvskifte ska gå åter om arvskiftet har skett innan boets skulder betalats. Så mycket ska återgå att skulderna och kostnaderna för boutredningsmannen (se nedan) kan betalas.

Dödsbodelägarnas återbetalningsansvar

Om det är någon delägare som inte kan betala tillbaka sin del kan de andra delägarna i boet bli tvungna att täcka upp även för denna del. En delägare behöver dock aldrig betala tillbaka mer än vad hen har fått i arv. Finns inte tillgången kvar ska dödsbodelägaren betala ersättning till dödsboet (21 kap. 4 § ÄB).

Legatariens återbetalningsansvar

Även egendom som har getts ut som legat ska återlämnas till boet om det behövs för att betala den dödas skulder (21 kap. 5 § ÄB).

Med legat avses en viss sak eller ett visst bestämt belopp som betalats ut i enlighet med ett testamente. Av den allmänna arvsordningen följer att ett legat har företräde framför legal arvslott (arv enligt lag). Legat ska även delas ut innan en universell testamentstagare tar del av kvarlåtenskapen. Även återgång av arv bör följa arvsordningen på så sätt att återbetalning av legat normalt bara blir aktuellt i de fall då det belopp som återbetalas från dödsbodelägaren inte räcker till att betala den dödas skulder. Legatariens återbetalningsansvar är alltså subsidiärt i förhållande till dödsbodelägarens återbetalningsansvar.

Hur sker en återgång av ett arvsskifte?

Återgång av arvskifte kan ske formlöst (d.v.s. utan en skriftlig skifteshandling) genom en frivillig betalning. Om dödsboet inte förvaltas av en boutredningsman får delägarna själva verkställa återgången. Delägarna kan komma överens om att betala den aktuella skulden av egna medel, men om de inte kan enas så ska dödsboet se till att arvskiftet går åter.

En borgenär (t.ex. Skatteverket) kan inte agera direkt mot delägarna genom att tvångsvis kräva återgång av skiftet. Om delägarna inte frivilligt ser till att skulden betalas kan en borgenär ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska förordnas. Det är sedan boutredningsmannen som måste agera för dödsboets räkning. Boutredningsmannen har möjlighet att väcka talan för boets räkning mot dödsbodelägarna om återgång av skiftet (19 kap. 1 § ÄB och NJA 2002 s. 136). Syftet är att arvskiftet ska gå tillbaka i så stor utsträckning som är nödvändigt.

Preskription av återbäringsfordran

På talan av boutredningsmannen fastställer tingsrätten dödsboets återbäringsfordran mot dödsbodelägaren enligt 21 kap. 4 § ÄB. Även om återbäringsfordran mot dödsbodelägaren har sin grund i att dödsboet har en skatteskuld, så gäller de vanliga civilrättsliga bestämmelserna om preskription av återbäringsfordran. Det innebär att fordran preskriberas 10 år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts innan dess (2 § PreskL).

Skriftlig skifteshandling saknas

Om skiftet har skett formlöst, d.v.s. utan en skriftlig skifteshandling, är skiftet ogiltigt och bestämmelserna i 21 kap. 4 § ÄB om återgång av arvskifte och principerna om återbäring är därför inte tillämpliga. Men även i de fallen kan Skatteverket ansöka hos tingsrätten om förordnande av boutredningsman. Boutredningsmannen kan i sådant fall kräva att egendomen lämnas tillbaka till dödsboet. Om egendomen inte lämnas tillbaka frivilligt kan boutredningsmannen föra talan om detta vid allmän domstol.

Underrätta Kronofogden och andra berörda myndigheter

Skatteverket ska underrätta Kronofogden om att en ansökan om förordnande av boutredningsman kan komma att lämnas in till tingsrätten (6 § första stycket 6 BorgF). Även andra berörda debiterande myndigheter ska underrättas om denna åtgärd om det inte är onödigt (7 § BorgF).

Behörig domstol

Det finns inte några uttryckliga bestämmelser om vilken domstol som är behörig att pröva ansökan (rätt forum), utan man får falla tillbaka på allmänna bestämmelser.

Enligt de allmänna bestämmelserna är rätt forum tingsrätten i den ort där den avlidna hade sitt hemvist vid dödsfallet. Med hemvist menas normalt den ort där den avlidna var folkbokförd den 1 november föregående år (10 kap. 1 § fjärde stycket RB).

Om den avlidna dog utomlands eller på okänd ort och var svensk medborgare görs ansökan till rätten i den ort där den avlidna senast hade hemvist eller faktiskt befann sig (10 kap. 1 § sista stycket RB).

I övriga fall görs ansökan hos Stockholms tingsrätt (10 kap. 9 § RB). Särskilda regler gäller för dödsbon där den avlidna hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge. Reglerna finns i lagen (1935:45) om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Tillfälligt beslut

Om en dödsbodelägare som tillskiftats egendom tänker göra sig av med egendomen eller om det finns liknande brådskande skäl, så kan rätten fatta ett tillfälligt (interimistiskt) beslut i avvaktan på att rätten kan fatta ett slutligt beslut. Det interimistiska beslutet kan gälla såväl beslutet avseende boets avträdande till boutredningsman som beslutet om förordnande av en bestämd boutredningsman (19 kap. 10 § ÄB).

Ersättning till boutredningsmannen

Boutredningsmannen har rätt till ersättning för sitt arbete. Ersättningen betalas av dödsboet. I sista hand är sökanden ansvarig för ersättningen (19 kap. 19 § andra stycket ÄB). Boutredningsmannen kan vända sig direkt till sökanden för att få ersättning om det visas att boet saknar tillgångar (Svea 2008-03-18, mål T 1551-08).

Boutredningsmannen bör normalt inte begära arvode förrän uppdraget är slutfört, men om utredningen drar ut på tiden kan det vara orimligt att vägra hen tillgodoräkna sig arvode för en del av det utförda arbetet (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [21 februari 2019, Zeteo], kommentaren till 19 kap. 19 § ÄB).

Andra möjligheter att få betalt för dödsboets skulder

Många gånger är det möjligt att få betalt på andra sätt än genom att ansöka om att en boutredningsman förordnas.

Skadestånd

Dödsbodelägarna har inte någon personlig betalningsskyldighet för den avlidnes skulder, men i vissa fall kan dock en dödsbodelägare bli skyldig att betala skadestånd.

Verkställighet hos Kronofogden

Om skulderna finns i ett oskiftat dödsbo blir det normalt inte fråga om att Skatteverket ska begära att en boutredningsman förordnas. Dödsbodelägarnas sätt att sköta förvaltningen (se ovan) av det oskiftade dödsboet kan dock innebära en risk för att Skatteverket inte kommer att få betalt för sin fordran. En boutredningsman kan då förordnas.

Normalt blir det istället fråga om verkställighet hos Kronofogden. Om skiftet har skett formlöst, d.v.s. utan en skriftlig skifteshandling, så är skiftet ogiltigt. Den avlidnes tillgångar tillhör då fortfarande dödsboet. Vid verkställighet hos Kronofogden behandlas ett formlöst skiftat dödsbo som ett oskiftat dödsbo. Läs om verkställighet hos dödsbo i Kronofogdens handbok Utmätning, avsnitt 4.8.

Även om ett formlöst skifte är ogiltigt och egendomen fortfarande formellt tillhör dödsboet kan utmätning endast ske om Kronofogden kan identifiera vilken egendom som tillhör dödsboet. Om det inte är möjligt att identifiera egendomen eller om dödsbodelägaren har ersatt viss egendom med annan egendom så kan utmätning inte ske. I sådana fall kan det därför finnas behov av att ansöka om en boutredningsman som kan kräva att egendomen lämnas tillbaka till dödsboet. Om egendomen inte lämnas tillbaka frivilligt kan boutredningsmannen föra talan om detta vid allmän domstol

Konkursansökan

En annan möjlighet att få betalt för dödsboets skulder är att ge in en konkursansökan. Det är möjligt att försätta ett dödsbo i konkurs trots att det är skiftat (NJA 1909 s. 581). Konkursalternativet kan vara processekonomiskt fördelaktigt för Skatteverket jämfört med att ansöka om förordnande av boutredningsman. Skatteverket kan ansöka om konkurs även om en boutredningsman redan är förordnad. Om dödsboet försätts i konkurs så upphör förordnandet för boutredningsmannen (19 kap. 7 § ÄB). Konkursförvaltaren tar över förvaltningen av dödsboet och vanliga regler för konkurs gäller. Vid en konkursansökan är det de vanliga syftena med en konkursansökan som gäller. I vissa fall kan t.ex. egendom ha överlåtits på ett sådant sätt att den kan återvinnas genom konkurs.

Ackord

Om tillgångarna inte räcker till för att betala skulderna så kan dödsboet försöka nå en betalningsuppgörelse med borgenärerna i form av ett underhandsackord.

Företrädaransvar

I vissa fall kan en dödsbodelägare med stöd av reglerna om företrädaransvar göras personligen betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter hos dödsboet. Om en boutredningsman förordnats är det i stället denne som är företrädare för dödsboet och som kan göras personligen ansvarig för obetalda skatter och avgifter.