Uppskov med betalningen för nystartade företag

Betala skatt senare i ny verksamhet.

Den som startar en ny näringsverksamhet kan efter begäran få uppskov med den första inbetalningen av debiterad F-skatt eller särskild A-skatt. Skatteverkets beslut om uppskov innebär att betalningen av skatten senareläggs med tre månader. Skatten betalas med lika stora belopp i varje återstående månad senast på de ordinarie förfallodagarna (62 kap. 7 § första stycket SFL och 62 kap. 4 § SFL).

Övriga bestämmelser i 4 § gäller även om Skatteverket har beslutat om uppskov.

För nystartade företag kan det innebära likviditetsproblem att börja betala debiterad preliminär skatt i anslutning till att verksamheten börjar. Många företag har låga inkomster under inledningsskedet. Genom uppskov med betalning av den preliminära skatten får nystartade företag en möjlighet att få betalt från sina kunder innan den preliminära skatten ska betalas (prop. 2002/03:5 s. 93).

När betalas skatten med och utan uppskov?

Utan uppskov ska den debiterade preliminära skatten betalas med lika stora belopp under de månader som återstår efter månaden då beslutet fattades. Om den preliminära skatten beslutas efter den 20 i en månad ska fördelning i stället ske fr.o.m. den andra månaden efter beslutet (62 kap. 5 § första stycket SFL).

Med uppskov senareläggs betalningen av debiterad preliminär skatt med tre månader.

Exempel: utan uppskov

Om Skatteverket beslutar om debiterad preliminär skatt den 15 mars ska skatten utan uppskov betalas för första gången den 12 april. Skatten ska då betalas med lika stora belopp under tiden april till januari, förutsatt att man har kalenderår som beskattningsår.

Exempel: med uppskov

Om Skatteverket beslutar om debiterad preliminär skatt den 15 mars ska skatten med uppskov betalas första gången den 12 juli. Skatten ska då betalas med lika stora belopp under tiden juli till januari, förutsatt att man har kalenderår som beskattningsår.

Om verksamheten startar i slutet av året

Om den skattskyldiga startar näringsverksamheten sent under inkomståret, kan uppskov med betalning av den debiterade skatten bli aktuell för såväl inkomståret som för kommande år.

Exempel: uppskov även under kommande år

Kim startar en enskild firma i oktober år 1 och har kalenderår som beskattningsår. Kim ansöker om godkännande för F-skatt och begär samtidigt uppskov med betalningen av den debiterade preliminära skatten. Den 21 oktober år 1 beslutar Skatteverket att godkänna Kim för F-skatt och bestämmer samtidigt den debiterade preliminära skatten för år 1 till 20 000 kr. Eftersom Kim har begärt uppskov ska skatten betalas i sin helhet den 12 mars år 2. Kim har också rätt till uppskov med debiterad preliminär skatt för år 2. Detta med anledning av att den preliminära skatten för år 2 inte ska behöva betalas före år 1:s preliminära skatt. I det fallet innebär uppskovet att skatten ska betalas med lika stora belopp under tiden mars år 2 till januari år 3.

Om Kim inte hade begärt uppskov skulle skatten för år 1 i stället ha betalts med lika stora belopp under tiden december år 1 till januari år 2 och skatten för år 2 under tiden februari år 2 till januari år 3.

Fysisk person startar verksamhet den 21 oktober eller senare och förlänger det första räkenskapsåret

En fysisk person som driver näringsverksamhet och som förlänger det första räkenskapsåret i samband med att hen startar verksamheten kommer att betala debiterad preliminärskatt bara vid tolv tillfällen med början den 12 februari. Näringsidkaren kan dock ändå få uppskov med betalningen av den debiterade skatten. Men då bara för näringsverksamhet som startar mot slutet av året (prop. 2002/03:5 s. 94). Skatteverket anser att med slutet av året ska förstås att verksamheten startar den 21 oktober eller senare.

Att den 21 oktober är gränsen för när uppskov kan beviljas vid förlängt räkenskapsår beror på att om en verksamhet påbörjas före den 21 oktober har företaget redan fått motsvarande uppskov med betalningen i och med att debiteringen för det första, förlängda, räkenskapsåret ska betalas första gången den 12 februari år 2. Om ytterligare uppskov beviljades skulle ett företag som förlänger sitt första räkenskapsår komma i en bättre ekonomisk situation än ett företag som inte förlänger sitt räkenskapsår (Skatteverkets ställningstagande om förlängt räkenskapsår och uppskov den 2005-01-10, 130 5625-05/111).

Juridisk person startar verksamhet och förlänger det första räkenskapsåret

En juridisk person betalar alltid sin debiterade preliminära skatt i anslutning till beskattningsåret och kan till skillnad från fysiska personer ha ett brutet räkenskapsår. Detta innebär att det inte har någon betydelse när verksamheten startar.

Om en juridisk person startar en verksamhet, förlänger sitt räkenskapsår och begär uppskov påverkar inte det sättet att beräkna uppskovet.

Om Skatteverket beviljar uppskov, ges uppskov alltid med de tre första debiteringsmånaderna.

Kan ett företag få uppskov vid fler tillfällen?

En näringsidkare kan få uppskov vid fler än ett tillfälle. Det är enligt Skatteverket möjligt att medge uppskov vid fler tillfällen till samma näringsidkare under förutsättning att det är en näringsverksamhet som är ny för näringsidkaren och att det har gått minst två år från att näringsidkaren avslutat sin tidigare näringsverksamhet.

När kan ett företag inte få uppskov?

Uppskov ska inte beviljas i följande situationer:

• om beslutet om F-skatt eller särskild A-skatt fattas efter beskattningsårets utgång
• om näringsverksamheten har övertagits från någon annan
• om den som startar näringsverksamheten redan bedriver näringsverksamhet
• om särskilda skäl talar emot det (62 kap. 7 § andra stycket SFL).
• De särskilda skäl som talar emot uppskov kan t.ex. vara skatteskulder eller annat som i sig skulle utgöra hinder mot ett godkännande av F-skatt (prop. 2002/03:5 s. 95).