Kommunal och statlig inkomstskatt ska fördelas på de utländska inkomsterna efter att man har beaktat skattereduktioner.
Läs även om nedsättning av avkastningskatt på pensionsmedel och skatt på lågbeskattade inkomster (CFC-inkomster). Avkastningsskatt på utländska försäkringar kan också sättas ned på grund av utländsk skatt.
Spärrbeloppet uttrycks ofta som ett bråktal som multipliceras med den svenska skatten:
Om den skattskyldiga har begärt och medgetts avdrag för utländsk skatt som ska avräknas ska spärrbeloppet beräknas som om avdraget inte har gjorts (2 kap. 9 § andra stycket AvrL). Det innebär att avdraget inte ska påverka den svenska skatten som ingår i spärrbeloppsberäkningen.
Om den skattskyldiga har gjort avdrag för eller återfört avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond ska den svenska skatten vara påverkad av avdraget eller återföringen. Däremot ska den utländska inkomsten och den sammanlagda förvärvsinkomsten inte vara påverkade av sådana avdrag eller återföringar (2 kap. 13 § AvrL). Detta kan du läsa om under Avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond vid beräkning av spärrbeloppet. Under Avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond vid beräkning av täljaren och nämnaren finns ett exempel som gäller avdrag för avsättning till expansionsfond och ett som gäller återföring av avsättning till expansionsfond.
Vid spärrbeloppsberäkningen för förvärvsinkomster är det den kommunala inkomstskatten och den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster som ska fördelas på de utländska förvärvsinkomsterna.
Om bestämmelserna om ackumulerad inkomst är tillämpliga på den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst är det skatten efter att dessa bestämmelser har tillämpats som ska användas vid spärrbeloppsberäkningen. Detta eftersom avräkning görs när skatteberäkningen har gjorts.
Vid spärrbeloppsberäkningen för kapitalinkomster är det den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster som ska fördelas på de utländska kapitalinkomsterna.
Den skatt som ska fördelas är skatten beräknad utan avräkning (2 kap. 10 § första stycket AvrL).
Expansionsfondsskatt är en statlig inkomstskatt (1 kap. 2 § AvrL och 1 kap. 3 § IL). Expansionsfondsskatt att betala ska läggas till den övriga statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster. Expansionsfondsskatt att återfå ska dras ifrån denna skatt men den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster kan bli lägst 0 kr.
Avkastningsskatt på pensionsmedel, som en arbetsgivare enligt 2 § första stycket 4 AvPL betalar på pensionsutfästelser (som redovisas i balansräkningen under rubriken ”Avsatt till pensioner” eller ”Avsättning till pensioner eller liknande förpliktelser”), ska jämställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst (2 kap. 10 § tredje stycket AvrL).
Om den skattskyldiga har fått skattereduktioner enligt bestämmelserna i 67 kap. IL ska skattereduktionerna beaktas vid beräkningen av spärrbeloppet (2 kap. 10 § andra stycket AvrL).
Nytt: 2021-10-26
Den 1 december 2021 införs en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster. Bestämmelserna finns i lagen (2021:930) om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster, LTSA. Skattereduktionen gäller för förvärvsinkomster hänförliga till beskattningsåren 2021 och 2022 (1 § LTSA).
Om den skattskyldiga har fått tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster ska även denna skattereduktion beaktas vid spärrbeloppsberäkningen (8 § LTSA).
Nytt: 2021-10-26
Den 1 januari 2022 införs en skattereduktion för inventarieinköp under 2021. Bestämmelserna finns i lagen (2021:931) om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021, LSIN. Skattereduktionen tillgodoräknas det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022 eller, om beskattningsåret inte avslutas den 31 december 2022, det första beskattningsåret som avslutas efter detta datum. Skattereduktion för återstående underlag får tillgodoräknas det efterföljande beskattningsåret (14 § LSIN).
Om den skattskyldiga får skattereduktion för inventarieinköp under 2021 ska skattereduktionen beaktas vid spärrbeloppsberäkningen (15 § LSIN).
Den skatt som ska fördelas på de utländska förvärvsinkomsterna är summan av kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster efter att hänsyn har tagits till skattereduktioner.
Den skatt som ska fördelas på de utländska kapitalinkomsterna är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster efter att hänsyn har tagits till skattereduktioner.
Skatteverket anser att fördelningen av skattereduktionerna ska göras i två steg:
Nytt: 2021-12-20
Länken ”fördelningen av skattereduktionerna” har ändrats då Skatteverket har omarbetat ställningstagandet om fördelningen av skattereduktioner vid spärrbeloppsberäkning. Det innebär ingen ändrad bedömning men tar upp även skattereduktioner som finns i andra lagar än IL.
Först minskas den kommunala inkomstskatten med de skattereduktioner som bara ska anses ha skett från denna skatt vilket innebär att den kommunala inkomstskatten minskas med följande skattereduktioner:
Därefter fördelas övriga skattereduktioner d.v.s. skattereduktionerna för:
Nytt: 2021-10-26
Punktlistan har kompletterats med den tillfälliga skattereduktionen för arbetsinkomster.
Skattereduktionen för inventarieköp under 2021, som också ska också fördelas ut i steg 2, har inte tagits med i punktlistan då denna skattereduktion tillgodoräknas först det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022 (eller senare).
Skattereduktionerna fördelas på följande skatter och avgift:
Skattereduktionerna fördelas utifrån hur stor respektive skatt och avgift är i förhållande till summan av skatterna och avgiften före dessa skattereduktioner. Fördelning ska ske även på den statliga fastighetsskatten och den kommunala fastighetsavgiften trots att denna skatt eller avgift inte kan sättas ned genom avräkning.
De flesta skattereduktioner berör bara fysiska personer men juridiska personer har möjlighet att få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.
Sådan skattereduktion fördelas på följande skatter och avgift:
Skattereduktionen fördelas utifrån hur stor respektive skatt och avgift är i förhållande till summan av skatterna och avgiften före skattereduktionen. Fördelning ska ske även på den statliga fastighetsskatten och den kommunala fastighetsavgiften trots att denna skatt eller avgift inte kan sättas ned genom avräkning.
Skattereduktionen fördelas däremot inte på avkastningsskatt på pensionsutfästelser i balansräkningen trots att denna skatt kan sättas ned genom avräkning.
Nytt: 2021-10-26
Juridiska personen kommer även att kunna få skattereduktion för inventarieinköp under 2021. Denna skattereduktion ska fördelas på samma sätt som skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el. Skattereduktionen för inventarieinköp under 2021 tillgodoförs det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022 (eller senare).
I exemplet bortses från grundavdrag. Kommunal inkomstskatt antas uppgå till 30 procent och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst antas uppgå till 20 procent på den inkomst som överstiger 400 000 kr.
Förvärvsinkomsten uppgår till totalt 500 000 kr varav 100 000 kr utgör utländsk inkomst. Inkomst av kapital uppgår till 90 000 kr varav hälften (45 000 kr) är utländsk inkomst. Jobbskatteavdraget uppgår till 20 000 kr. Skattereduktion för allmän pensionsavgift och för rotarbete uppgår till totalt 40 000 kr. Kommunal fastighetsavgift tas ut med 3 000 kr.
Fördelningen av skattereduktioner görs i två steg.
Första steget är att minska den kommunala skatten med jobbskatteavdraget och räkna ut skatterna efter att detta har gjorts:
Skatt |
Belopp |
Belopp |
Kommunal inkomstskatt |
150 000 |
|
- Jobbskatteavdrag |
- 20 000 |
|
Kommunal inkomstskatt efter jobbskatteavdrag |
= 130 000 |
+ 130 000 |
Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst |
+ 20 000 |
|
Statlig inkomstskatt på kapital |
+ 27 000 |
|
Kommunal fastighetsavgift |
+ 3 000 |
|
Summa |
= 180 000 |
|
- Skattereduktion för allmän pensionsavgift och för rotarbete |
- 40 000 |
|
Återstår |
= 140 000 |
Andra steget är att fördela skattereduktionen för allmän pensionsavgift och för rotarbete på skatterna och räkna ut skatterna efter denna fördelning:
Skatt |
Belopp |
Kommunal inkomstskatt: (130 000 / 180 000) x 140 000 |
+ 101 111 |
Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst: (20 000 / 180 000) x 140 000 |
+ 15 556 |
Statlig inkomstskatt på kapital: (27 000 / 180 000) x 140 000 |
+ 21 000 |
Kommunal fastighetsavgift: (3 000 / 180 000) x 140 000 |
+ 2 333 |
Återstår |
= 140 000 |
Kommunal och statlig inkomstskatt som ska fördelas på den utländska förvärvsinkomsten är 116 667 kr (101 111 + 15 556).
Statlig inkomstskatt som ska fördelas på de utländska kapitalinkomsterna är 21 000 kr.
Spärrbeloppet beräknas enligt följande:
Spärrbelopp |
Belopp |
Spärrbelopp på förvärvsinkomst: (100 000 / 500 000) x 116 667 |
23 333 |
Spärrbelopp på kapitalinkomst: (45 000 / 90 000) x 21 000 |
10 500 |
Totalt spärrbelopp: 23 333 + 10 500 |
33 833 |