Förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor

Förutsättningar för unionsinternt förvärv

Det föreligger ett unionsinternt förvärv i Sverige om följande förutsättningar är uppfyllda (2 a kap. 2 § 1 ML):

• en vara förvärvas mot ersättning

• varan transporteras till Sverige från ett annat EU-land.

Beskattning ska ske oavsett om transporten görs av säljaren, av köparen eller för någonderas räkning.

Bestämmelsen motsvaras av artiklarna 20 och 40 i mervärdesskattedirektivet.

Läs mer på sidan Unionsinterna förvärv och unionsinterna försäljningar.

Om de varor som transporteras till Sverige är andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor finns krav på

• köparens status
• säljarens status.

Beskattningen av förvärvet motsvaras av ett undantag i det andra landet. För att omsättningen ska undantas krävs från och med den 1 januari 2020 att köparen åberopar sitt VAT-nummer i ett annat EU-land samt att säljaren fullgör sina skyldigheter att lämna korrekta uppgifter i den periodiska sammanställningen eller kan förklara på ett tillfredställande sätt varför så inte skett (3 kap. 30 a § första stycket 1 ML). Se även artiklarna 4 och 55 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011.

Köparens status

Köparen kan vara någon som är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap, men också en juridisk person som inte är en beskattningsbar person (2 a kap. 3 § första stycket 3 och andra stycket ML). Bestämmelsen motsvaras av artiklarna 2.1 b i, 3.1 b och 3.2 i mervärdesskattedirektivet.

Köparen har avdragsrätt eller återbetalningsrätt

Kravet på köparens status är uppfyllt när köparen är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och antingen

• har avdragsrätt för ingående skatt eller
• rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 1 § andra stycket eller 9–13 §§ ML.

Köparen har varken avdragsrätt eller återbetalningsrätt

För att kravet på köparens status ska vara uppfyllt när köparen varken har avdragsrätt eller återbetalningsrätt ska det vara fråga om antingen

• en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap eller

• en juridisk person, som inte är beskattningsbar person.

Även en beskattningsbar person som omfattas av de särskilda reglerna för skattebefrielse i 9 d kap. ML kan därför bli skyldig att förvärvsbeskatta sig.

För att dessa köpare ska beskattas för ett unionsinternt förvärv krävs att det sammanlagda värdet av köparens skattepliktiga förvärv av andra varor än nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor under det löpande eller det föregående kalenderåret överstiger 90 000 kr exklusive mervärdesskatt (den s.k. förvärvströskeln). Köparen ska registreras för mervärdesskatt och tilldelas ett VAT-nummer i varans destinationsland, d.v.s. i detta fall Sverige. Läs mer om förvärvströskeln nedan.

Avsikten med bestämmelsen är att destinationsprincipen ska förverkligas även när köparen inte är en beskattningsbar person med skattepliktig verksamhet men hans eller hennes inköp från ett annat EU-land är av betydande omfattning. Beskattning ska alltså ske i konsumtionslandet.

Säljarens status

Förvärvet ska göras från en säljare som är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte är befriad från mervärdesskatt enligt bestämmelserna om små företag i artiklarna 282–292 i mervärdesskattedirektivet i ett annat EU-land (2 a kap 3 § första stycket 3 ML). Bestämmelsen motsvaras av artikel 2.1 b i mervärdesskattedirektivet. De EU-länder som infört befrielser för små företag har olika beloppsgränser.

Förutsättningarna är uppfyllda

Förutsättningarna för förvärvsbeskattning anses vara uppfyllda i följande situationer.

Exempel: köparen har inte åberopat sitt svenska VAT-nummer

En svensk företagare har inte åberopat sitt VAT-nummer vid förvärv till sin verksamhet och av den anledningen blivit debiterad mervärdesskatt i ett annat EU-land. Förvärvet ska ändå beskattas och redovisas som ett unionsinternt förvärv i Sverige.

Exempel: transport via ett annat EU-land

En svensk företagare har köpt en vara från Tyskland. Varan sänds till Danmark (för exempelvis viss bearbetning) innan den transporteras till Sverige. Är förutsättningarna uppfyllda för förvärvsbeskattning i Sverige om varan hade transporterats direkt från inköpslandet hit så påverkas inte beskattningssituationen av att varan transporteras via ett annat EU-land. Förvärvsbeskattning ska alltså ske här.

Exempel: transport via ett land utanför EU

Ett förvärv görs från en skattskyldig säljare i ett annat EU-land och varan transporteras från ett EU-land via ett land utanför EU till Sverige. Förvärvet ska beskattas i Sverige om transporten via ett land utanför EU har skett endast av transporttekniska skäl. Normalt sker i dessa fall transiteringen under åberopande av den s.k. T2-proceduren (intern transitering). Detta innebär att varan inte förlorar sin karaktär av unionsvara, se sidan Tullförfaranden m.m.

Exempel: passiv förädling vid transport via ett land utanför EU

Tullbefrielse (fullständig eller delvis) har erhållits i samband med att tillstånd för passiv förädling beviljats av Tullverket. Omsättningen av varan från det andra EU-landet via ett land utanför EU till Sverige bör anses uppfylla förutsättningar för ett unionsinternt förvärv, se sidan Tullförfaranden m.m.

Förutsättningarna är inte uppfyllda

Förutsättningarna för förvärvsbeskattning anses inte vara uppfyllda i följande situationer.

Rättsfall: varan transporteras till ett konsignationslager

Varor transporteras till ett svenskt bolags lager i Sverige av leverantörer som är etablerade i andra EU-länder. Det svenska bolaget blir inte ägare till varorna förrän slutkunden beställer dem från lagret. Eftersom det svenska bolaget inte blir ägare till varorna vid tidpunkten för transporten till Sverige gör bolaget inte ett unionsinternt förvärv (HFD 2015 not 64). I stället är det leverantörerna som blir skattskyldiga för unionsinternt förvärv och deras försäljning till bolaget är en omsättning inom landet, jämför nedan exempel varan finns i Sverige. Från och med den 1 januari 2020 har dock införts särskilda förenklingsregler för avropslager som kan medföra ett annat resultat. Läs mer om avropslager på sidan Avropslager.

Exempel: varan blir kvar i inköpslandet

En svensk företagare gör ett förvärv från en säljare som är skattskyldig i ett annat EU-land, men varan transporteras inte till en plats utanför det landet. Det blir i detta fall inte någon förvärvsbeskattning i Sverige. Omsättningen av varan är då förmodligen inte heller undantagen från skatteplikt i det andra landet. Den svenske förvärvaren kan därför komma att bli debiterad mervärdesskatt i inköpslandet av säljaren.

Exempel: varan finns i Sverige

En svensk företagare gör ett förvärv från en säljare som är skattskyldig i ett annat EU-land. Varan finns i Sverige när transporten till den svenske köparen påbörjas. Den är därmed omsatt i Sverige (5 kap. 2 § första stycket 1 ML). Svensk mervärdesskatt ska tas ut vid omsättningen.

En förutsättning för skattskyldighet för ett unionsinternt förvärv är att omsättningen inte har skett i Sverige (1 kap. 1 § första stycket 2 ML). Den utländske säljaren är skattskyldig i Sverige och ska registreras för mervärdesskatt här i landet (1 kap. 2 § första stycket 1 ML och 7 kap. 1 § 3 SFL). I det fall köparen är registrerad för mervärdesskatt och säljaren är en utländsk beskattningsbar person eller att likställa med en utländsk beskattningsbar person enligt 1 kap. 2 § tredje stycket ML kan omvänd skattskyldighet bli tillämplig (1 kap. 2 § första stycket 4 c ML).

Exempel: varan transporteras från annat EU-land till ett land utanför EU

En svensk företagare förvärvar varor från en skattskyldig säljare i ett annat EU-land. Varan transporteras från det EU-landet till ett land utanför EU. Förvärvsbeskattning ska inte ske i Sverige. Det troliga är att transaktionen bedöms som export i det andra EU-landet.

Exempel: varan transporteras från ett land utanför EU till Sverige

En svensk företagare förvärvar varor från en skattskyldig säljare i ett annat EU-land, men varan transporteras från ett land utanför EU till Sverige. I detta fall är det inte fråga om förvärvsbeskattning. I stället kan importbeskattning komma i fråga.

Förvärvströskeln

Som framgår inledningsvis finns det i vissa fall en beloppsgräns för att beskattning ska ske i Sverige vid förvärv av annan vara än nytt transportmedel eller punktskattepliktig vara, den s.k. förvärvströskeln. Det gäller förvärv som görs av

• en beskattningsbar person, som saknar rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt

• andra juridiska personer än beskattningsbara personer, t.ex. institutioner och föreningar.

I båda dessa fall ska det sammanlagda värdet av förvärven under det löpande eller föregående kalenderåret överstiga 90 000 kr exklusive mervärdesskatt för att beskattning ska ske.

Frigräns

Bestämmelsen om tröskelvärdet ska tolkas så att det föreligger en frigräns upp till gränsvärdet.

Exempel: förvärvsbeskattning fr.o.m. det förvärv som gör att gränsen överskrids

Först görs tre förvärv till ett sammanlagt värde av 85 000 kr. Därefter görs ett fjärde förvärv för 10 000 kr, vilket innebär att tröskelvärdet överskrids sammanlagt. Beskattning av unionsinternt förvärv ska ske för

• det fjärde förvärvet på 10 000 kr
• påföljande förvärv under året
• de förvärv, som görs under året efter.

Särskilt beslut medför förvärvsbeskattning trots att förvärvströskeln inte har uppnåtts

På köpares begäran kan Skatteverket besluta att förvärv ska beskattas även om beloppsgränsen inte överskrids. Ett sådant beslut gäller under två kalenderår (2 a kap. 2 § 1, 3 § andra stycket 2 och 4 § ML). Bestämmelsen motsvaras av artikel 3.3 i mervärdesskattedirektivet.

Om frigränsen inte överskrids

Om värdet av förvärven inte överstiger förvärvströskeln och särskilt beslut om registrering inte meddelats sker beskattning i det land där varorna köps in. Bestämmelserna om distansförsäljning kan bli aktuella i vissa fall.

Köparen har s.k. blandad verksamhet

Enligt Skatteverkets uppfattning är förvärvströskeln endast tillämplig då köparen är någon av nedanstående:

• en beskattningsbar person som helt saknar rätt till avdrag eller återbetalning av ingående skatt

• en juridisk person, som inte i något avseende är att betrakta som beskattningsbar person.

Det innebär att förvärvströskeln inte blir tillämplig på förvärv när köparen bedriver s.k. blandad verksamhet. Oavsett om beloppsgränsen 90 000 kr överskrids eller inte gör alltså en köpare som bedriver en blandad verksamhet ett unionsinternt förvärv. Detta gäller även för förvärv som endast är hänförliga till den del av verksamheten som varken medför avdrags- eller återbetalningsrätt för ingående skatt (Skatteverkets ställningstagande Gemenskapsinterna förvärv och förvärvströskeln vid s.k. blandad verksamhet).

Registrering p.g.a. förvärv respektive omsättning av tjänster

En beskattningsbar person ska i vissa fall vara registrerad till mervärdesskatt trots att den verksamhet som bedrivs varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt.

Det gäller när en beskattningsbar person är skattskyldig för förvärv av tjänster enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 ML (7 kap. 1 § första stycket 3 SFL). Det gäller även då en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige tillhandahåller tjänster som är omsatta i annat EU-land och där köparen är skattskyldig för förvärvet på motsvarande sätt i det andra EU-landet (7 kap. 1 § första stycket 7 SFL).

Enligt Skatteverkets uppfattning är förvärvströskeln tillämplig för beskattningsbara personer som är registrerade till mervärdesskatt under förutsättning att registreringen endast avser förvärv eller omsättning av tjänster enligt ovan. Detta gäller under förutsättning att den beskattningsbara personen inte har åberopat sitt registreringsnummer för mervärdesskatt vid förvärvet av varorna. Den beskattningsbara personen kan alltså tillämpa förvärvströskeln och ska inte beskattas om inköpen inte överstiger 90 000 kr exklusive mervärdesskatt under det löpande eller föregående kalenderåret.

I de fall beloppsgränsen inte har överskridits men den beskattningsbara personen har åberopat sitt registreringsnummer vid förvärvet av varorna anser Skatteverket att han eller hon har begärt att bli beskattad för förvärvet. Skatteverket ska då besluta att beloppsgränsen på 90 000 kr inte ska tillämpas (2 a kap. 4 § ML), se ovan under Särskilt beslut medför förvärvsbeskattning trots att förvärvströskeln inte har uppnåtts.

Om den beskattningsbara personen av misstag åberopar sitt registreringsnummer vid förvärv av varor från ett annat EU-land, kan förvärvströskeln fortfarande tillämpas. Den beskattningsbara personen har inte haft för avsikt att begära att bli skattskyldig för ett unionsinternt förvärv innan förvärvströskeln passerats. Förvärvströskeln kan endast tillämpas under förutsättning att den beskattningsbara personen kan visa att säljaren underrättats om misstaget och att mervärdesskatt påförts på omsättningen av varorna i ett annat EU-land. Ett särskilt beslut enligt 2 a kap. 4 § ska då inte fattas (Skatteverkets ställningstagande Förvärvströskeln när en näringsidkare är registrerad till mervärdesskatt endast för förvärv eller omsättning av tjänster). Se även artiklarna 4 och 55 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011.

Gäller inte privatpersoner

Bestämmelserna om skattskyldighet, förvärvströskel och förvärvsbeskattning då denna överskridits är inte tillämpliga på privatpersoner.

Kompletterande information

• Förvärv av nytt transportmedel.
• Förvärv av punktskattepliktiga varor.
• Vem som är beskattningsbar person och förutsättningarna för att agera i egenskap av beskattningsbar person.
• Beräkningen av beskattningsunderlaget vid unionsinternt förvärv.
• Bearbetning under transport mellan EU-länder på sidan Förvärv vid överföring av varor.
• Omvänd skattskyldighet när säljaren är en utländsk beskattningsbar person.
• Mervärdesskatt vid import.
• Distansförsäljning.
• Avdragsrätt vid blandad verksamhet.