Ventilen

Den skattskyldige får åberopa ventilen

Om den skattskyldige begär det och det finns särskilda skäl, ska någon skalbolagsbeskattning inte ske. Undantaget kallas allmänt för ventilen. När man prövar om ventilen kan åberopas ska man ta hänsyn till vad som föranlett avyttringen eller återköpet och till hur ersättningen för delägarrätten bestämts (25 a kap. 13 § IL). Det är den skattskyldige som ska visa att särskilda skäl föreligger eftersom det är den skattskyldige som har de bästa möjligheterna att visa att förutsättningarna för undantag är uppfyllda (prop. 2002/03:96 s. 175).

Varför finns ventilen?

Skalbolagsreglerna är till sin karaktär ”mekaniska”, vilket bl.a. ökar graden av förutsebarhet och underlättar hanteringen för både skattskyldiga och myndigheter. Därför finns en ”ventil” som kan ta hand om vissa speciella situationer där det är omotiverat eller oskäl­igt att tillämpa bestämmelsen om skalbolags­beskattning.

Bestämmelsen i 25 a kap. 13 § IL utgör en sådan ventil för att undvika skal­bolagsbeskattning i fall där det, trots att de materiella för­ut­sättningarna är uppfyllda, framstår som onödigt eller stötande.

En uttrycklig eller uttömmande reglering av de situationer som kan utgöra särskilda skäl har inte ansetts möjlig eller lämplig att göra. Det är därför möjligt att göra en mer förut­sätt­nings­lös prövning av omständigheterna i det enskilda fallet. Exempli­fie­ring­en nedan är inte fullständig, utan det kan fin­nas fler situationer där det är motiverat att inte tillämpa bestäm­melsen om skal­bolags­beskattning.

Storleken på köpeskillingen i förhållande till den obeskattade vinsten

Att tillämpa ventilen bör vara uteslutet i sådana situationer där det skulle leda till obehöriga skatteförmåner. När regelsystemet infördes var bolagsskatten 28 procent. Då angav man att om en köpare är ber­edd att betala allt för mycket för obeskattade vinstmedel i före­taget, så är det en indikation på att försäljningen av andelarna skulle kunna leda till obehöriga skatteförmåner. Om säljaren får så bra betalt att ersättningen närmar sig 75 procent av den obeskattade vin­sten, så kan säljaren knappast vara i god tro när det gäller köparens av­sik­ter. Visserligen kan det finnas fall där även en seriös köpare kan vara beredd att betala mer än 75 procent för de obeskattade vinst­medlen. Att tillämpa ett annat riktvärde än 75 procent har emellertid inte ansetts vara aktuellt.

Har man fått mer betalt än 75 procent av de obeskattade vinstmedlen bör ventilen normalt sett inte kunna tilläm­pas (prop. 2001/02:165 s. 60).

Riktvärdet har höjts från 75 till 80 procent

Sedan skalbolagsreglerna infördes har dock bolagsskatten sänkts till 22 procent. Därför anser Skatteverket att riktvärdet kan höjas från 75 till 80 procent (Skatteverkets ställningstagande Hur mycket kan man få betalt för obeskattade vinstmedel samtidigt som den s.k. ventilen normalt skulle kunna vara tillämplig?).

Vad är obeskattade vinstmedel?

När det gäller frågan vad som avses med obeskattade vinst­medel bör man beakta exempelvis ett övervärde på marknads­noterade aktier i förhållande till det bokförda värdet.

Även beskattade vinst­medel där den slutliga skatten inte reglerats bör betraktas som obeskattade vinstmedel i detta samman­hang.

För övrigt beskattat kapital, inklusive aktiekapital, accep­teras en köpe­skilling motsvarande 100 procent.

Alla omstruktureringar kan inte undantas

Man kan inte undanta t.ex. om­struk­tu­reringar eller kapitalkrä­vande verk­sam­het generellt. Detsamma gäller av­yttring av s.k. intern­banker och före­tag som handlar med vär­de­papper utan att bedriva värde­pappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värde­pappers­marknaden.

Att lösa ut delägare och finan­siera kostnader för forsk­ning och utveckling är dock situationer som bör kunna un­dantas. För att ventilen ska vara tillämplig i dessa fall förutsätts att priset på andelarna inte är för högt. Riktvärdet för obeskattat kapital är ovannämnda 80 procent.

I vissa fall kan även skulder beaktas

Man ska dels ta hänsyn till vad som föranlett avyttringen, dels till hur ersättningen bestämts. Det ger utrymme för att beakta inte bara i vilken relation ersättningen står till de obeskattade vinst­medlen, utan även vilka omständigheter som har varit bestäm­mande vid prissättningen.

Det kan finnas fall där skulder av annat slag än skatteskulder inte har reglerats eller där en skuldreglering av olika skäl inte varit möjlig. Detta kan man behöva ta hänsyn till när man prövar om det finns särskilda skäl att inte tillämpa huvudregeln.

Exempel: likvida medel har använts för att betala skulder

Ett sådant fall kan vara att de likvida medlen använts till att betala skalbolagets skulder strax efter avyttringen. Om skulderna betalats före avyttringen hade de likvida medlen varit mycket lägre och då hade bolaget kanske inte varit ett skalbolag per definition.

Koncernbidrag med avdragsrätt mellan parterna

Förhållandet mellan säljare och köpare, bl.a. vilka möjligheter som finns för parterna att lämna och ta emot koncernbidrag med skattemässig verkan, är en omständighet som kan ha föranlett avyttringen eller återköpet. Om det är möjligt att lämna koncernbidrag med avdragsrätt mellan parterna bör ventilen som regel kunna tillämpas.

Lagerbolag ska inte skalbolagsbeskattas

Det finns företag som tillhandahåller nybildade aktiebolag mot ersättning. Tillgångarna i sådana bolag torde bestå av ett bank­tillgodohavande eller någon annan fordran. En överlåtelse av aktierna i ett sådant bolag från företaget till en kund berörs emellertid inte av skalbolagsvillkoret. Anledningen är att andelar i såda­na lagerbolag är att betrakta som lagertillgångar och inte kapitaltillgångar. Med kapitalvinst i inkomst­slaget närings­verk­samhet avses ju endast vinst på kapitaltill­gångar.

Likvidation som affärsidé

Det finns företag som har som affärsidé att bistå före­tagare som av olika skäl vill avsluta sin verksamhet med likvidation av aktiebolaget. Det gör de genom att först förvärva bolaget och därefter genomföra likvidationen. Vid försäljningen är bolaget som ska likvideras ett skal­bolag. Dessa typer av skalbolags­för­säljningar bör som regel om­fatt­as av de särskilda skäl som medför att ventilen kan tillämpas.

Har skatten betalats?

Det kan finnas skäl att ta hänsyn till en faktisk skattebetalning när man bedömer om det finns särskilda skäl att inte tillämpa bestämmelserna om skalbolagsbeskattning (prop. 2002/03:96 s. 125).

Affärsmässiga skäl och återköp

Undantag bör kunna ske om det finns affärsmässiga skäl för avveck­lingen, t.ex. en konjunkturnedgång eller omstruktureringar. Även i dessa fall måste man dock ta hänsyn till ersättningen som betalas för skalbolaget.

Vid återköp bör man kunna tillåta undantag om återköpet beror på att villkor i över­låtelseavtalet inte uppfyllts, och om det är uppenbart att transaktionen inte utgör ett försök att kringgå regelverket.