OBS: Detta är utgåva 2021.18. Sidan är avslutad 2023.

Företag med omsättning som beräknas bli högst 30 000 kronor under beskattningsåret är befriade från mervärdesskatt på sin omsättning av varor och tjänster. Befrielsen gäller inte all omsättning och inte för sådana inköp där företaget som köpare ska deklarera utgående moms.

Vem är befriad?

Skattebefrielsen gäller för beskattningsbara personer som har en omsättning som beräknas bli högst 30 000 kronor under beskattningsåret. Omsättningen får inte heller ha varit mer än 30 000 kronor något av de två närmast föregående beskattningsåren (9 d kap. 1 § 2 ML).

Skatteverket anser att endast den som på ett rimligt sätt beräknar att omsättningarna inte överstiger 30 000 kronor kan omfattas av bestämmelserna om skattebefrielse. Beräkningen ska framstå som rimlig utifrån verksamhetens art och omfattning. För nystartade företag ska bedömningen göras av enbart framtida omsättningar. Omsättningen om 30 000 kronor ska beräknas på ett särskilt sätt.

Justering ska göras om beskattningsåret är kortare eller längre än 12 månader (9 d kap. 1 § ML).

Syftet med bestämmelserna i 9 d kap. ML om befrielse från mervärdeskatt är att förenkla för småföretag som till exempel mikroproducenter av el från solceller. De slipper då administrationen med att redovisa mervärdesskatt på sin begränsade försäljning och sina inköp. Se vidare i prop. 2016/17:1 s. 396–409.

Bedömningen ska göras utifrån den beskattningsbara personens omsättningar

Det är den enskilda personens eller subjektets omsättningar som avgör om bestämmelserna om skattebefrielse gäller eller inte. Det innebär att bedömningen inte påverkas av om verksamheten har övertagits från en annan person eller ett annat subjekt som haft högre omsättningar.

Exempel: verksamhet som övergår i ett dödsbo

En fysisk person som bedriver skattepliktig verksamhet i en enskild firma avlider. Personen har inte omfattats av bestämmelserna om skattebefrielse eftersom beskattningsunderlaget överstigit 30 000 kr per beskattningsår. Dödsboet bedriver verksamheten vidare under avvecklingsfasen. Dödsboet är ett eget skattesubjekt skilt från den avlidne. Det innebär att den omsättning som den fysiska personen har haft inte påverkar bedömningen av om dödsboet omfattas av skattebefrielse. Det ska alltså göras en bedömning, utifrån de förutsättningar som gäller för dödsboet, om dödsboet omfattas av skattebefrielsen. Om det totala beskattningsunderlaget för dödsboet kommer att understiga 30 000 kr kan dödsboet omfattas av bestämmelserna om skattebefrielse.

Vem kan inte befrias?

Följande personer och subjekt kan inte befrias enligt 9 d kap. 2 § ML

  • beskattningsbara personer som inte är etablerade inom Sverige (jfr 1 kap. 15 § ML)
  • frivilligt skattskyldiga konstnärer eller deras dödsbon
  • frivilligt skattskyldiga för investeringsguld
  • frivilligt skattskyldiga för fastighetsupplåtelser.

Skattebefrielsen är frivillig

Ett företag kan välja att inte vara befriat från mervärdesskatt trots att förutsättningarna för befrielse är uppfyllda och företaget har en omsättning som är högst 30 000 kronor. Företaget måste i så fall ansöka om att skatt ska tas ut (9 d kap. 6 § ML).

Hur blir man befriad?

Den som inte är registrerad till mervärdesskatt är befriad utan ansökan så länge beskattningsunderlaget inte överstiger 30 000 kronor.

Den som är registrerad till mervärdesskatt måste ansöka hos Skatteverket och få ett beslut om befrielse (9 d kap. 4 § andra stycket ML).

Från när gäller beslutet om befrielse?

För den som inte är registrerad till mervärdesskatt gäller skattebefrielsen automatiskt från den tidpunkt då verksamheten startar om beskattningsunderlaget beräknas uppgå till högst 30 000 kronor.

För den som är registrerad till mervärdesskatt gäller befrielsen tidigast från den dagen då Skatteverket beslutar om befrielsen (9 d kap. 4 § andra stycket ML).

Fördröjningsregel för den som fått beslut att skatt ska tas ut

Den som har fått ett beslut om att skatt ska tas ut trots att omsättningen beräknas bli högst 30 000 kronor omfattas av en fördröjningsregel. Det innebär att de inte kan befrias på nytt förrän från ingången av det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då beslutet om beskattning fattades (9 d kap. 4 § tredje stycket ML).

Hur upphör befrielsen?

Befrielsen kan upphöra av tre skäl enligt 9 d kap. 1, 5 och 6 §§ ML

  • beskattningsunderlaget beräknas överstiga 30 000 kronor innevarande år
  • den som är befriad gör en omsättning som medför att beskattningsunderlaget överstiger 30 000 kronor
  • den som är befriad ansöker om att skatt ska tas ut.

Ansökan om att skatt ska tas ut

Den som är skattebefriad kan ansöka om att Skatteverket ska besluta att skatt ska tas ut. Ett beslut om att skatt ska tas ut gäller tidigast från och med hela det föregående beskattningsåret(9 d kap. 6 § ML).

Vad händer när befrielsen upphört?

När befrielsen upphör p.g.a. att omsättningsgränsen överskrids ska mervärdesskatt tas ut på den omsättning som innebär att gränsen överskrids (9 d kap. 5 § ML).

Vid bedömningen av vilken försäljning som medför att beloppsgränsen överskrids får en transaktion inte delas upp på ett konstlat sätt. Om en försäljning till en kund innefattar flera olika varor ska den ändå anses som en och samma transaktion när varorna inte levereras separat, omfattas av ett och samma köpeavtal till förmån för en och samma köpare och betalningen görs i ett totalbelopp (C-265/18, Akvile Jarmuskiene).

Vilka transaktioner gäller skattebefrielsen för?

Befrielsen från mervärdesskatt gäller de flesta omsättningar av varor och tjänster som företaget själv omsätter inom landet. Det innebär att också varor som transporteras från Sverige till ett annat EU-land kan omfattas av befrielsen. Detta eftersom en vara enligt huvudregeln i 5 kap. ML är omsatt i det land där transporten till köparen påbörjas.

Däremot gäller befrielsen inte för inköp av varor och tjänster från andra som är omsatta inom landet men som företaget själv måste deklarera utgående mervärdesskatt för genom s.k. omvänd skattskyldighet.

Vilka transaktioner gäller skattebefrielsen inte för?

Den gäller inte för omsättningar som sker utomlands (9 d kap. 1 § ML). Tjänster som inte är omsatta i Sverige enligt 5 kap. ML är omsatta utomlands och omfattas därför inte av befrielsen.

Befrielsen gäller inte för

  • omsättning av nya transportmedel som säljs till ett annat EU-land (ändå undantaget enligt 3 kap. 30 a § ML)
  • uttag av varor för annat ändamål än verksamheten m.m. (9 d kap. 2 § andra stycket ML)
  • inköp av nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor från annat EU-land
  • förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor överstigande 90 000 kronor (för förvärv upp till och med 90 000 kronor gäller den vanliga förvärvströskeln vilket medför att sådana förvärv inte medför att mervärdesskatt ska betalas)
  • försäljning av tjänster till en beskattningsbar person i ett annat EU-land eller land utanför EU
  • förvärv av tjänster från en annan beskattningsbar person i ett annat EU-land eller ett land utanför EU
  • import
  • export

Hur beräknas 30 000-kronorsgränsen?

Beloppet beräknas på ett särskilt sätt och får inte överstiga 30 000 kronor. I beräkningen ska skatt enligt ML inte ingå. Beloppet ska justeras om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader.

Beloppet ska beräknas på företagets skattepliktiga omsättningar. Det innebär att även omsättningar inom landet där omvänd skattskyldighet gäller omfattas, t.ex. byggtjänster.

Om skattesatsen är 25 procent innebär det att den totala ersättningen för försäljning enligt beräkningen i 9 d kap. 3 § ML får uppgå till högst 37 500 kronor. Om skattesatsen är 12 procent blir maxbeloppet 33 600 kronor och vid en skattesats på 6 procent blir det 31 800 kronor.

Om försäljningen kan beskattas genom vinstmarginalbeskattning, är det vinstmarginalen exklusive mervärdesskatt som utgör det belopp som ska beaktas vid beräkningen av 30 000-kronorsgränsen.

Rättsfall: Beräkning av omsättningsgränsen för skattebefrielse – VMB-försäljning

EU-domstolen har ansett att hela ersättningen exklusive mervärdeskatt ska ingå vid beräkningen av omsättningsgränsen för skattebefrielse. Målet rörde hur försäljningar som beskattas enlig reglerna om vinstmarginalbeskattning ska behandlas vid beräkning av omsättningsgränsen (C-388/18, B). Enligt mervärdesskattelagen är det dock beskattningsunderlaget som ska beaktas vid beräkning av omsättningsgränsen (9 d kap. 3 § ML). En EU-konform tolkning kan inte ske i strid mot en bestämmelses klara ordalydelse. Skatteverket bedömer därför att en EU-konform tolkning av lagrummet inte är möjlig och att domen inte kan tillämpas.

Transaktioner som ingår i beräkningen

Följande transaktioner ska ingå i beräkningen:

Transaktioner som inte ingår i beräkningen

Följande transaktioner ska inte ingå i beräkningen:

Med anläggningstillgångar menas det som företaget använder i sin verksamhet, som normalt inte säljs och beräknas ha sådan varaktighet och värde att det skrivs av på flera räkenskapsår.

Exempel på anläggningstillgångar kan vara skördetröska eller andra maskiner i jordbruksverksamhet, taxibil i taxiverksamhet och butiksinredningen i detaljhandel.

Uthyrning av fastighet utgör inte en bitransaktion när transaktionen genomförs inom en beskattningsbar persons normala ekonomiska verksamhet. Så kan vara fallet när en beskattningsbar persons verksamhet består i att utöva flera fria yrken samt uthyrning av fastighet (C-716/18, AJFP Caraş-Severin och DGRFP Timişoara).

För konstnärer som inte är skattskyldiga för omsättning av konstverk

Omsättning av konstverk är skattepliktig. Skatteverket anser därför att försäljning av konstverk ska räknas in vid beräkningen av omsättningsgränsen för skattebefrielse även om konstnären inte är skattskyldig för försäljningen på grund av att beskattningsunderlaget understiger 300 000 kronor för beskattningsåret. Det innebär att om konstnären förutom försäljning av konstverk har en annan skattepliktig försäljning så ska all försäljning beaktas vid beräkningen av omsättningsgränsen.

Exempel: beräkning av 30 000-kronorsgränsen för en konstnärs omsättningar

En upphovsman (A) säljer tavlor. Denna försäljning uppgår till 20 000 kronor under ett beskattningsår. Skattesatsen är 12 % vid försäljning av egna konstverk. A säljer också egentillverkade bruksföremål som inte utgör konstverk enligt ML och är därför skattepliktiga med skattesatsen 25 %. Försäljningen av bruksföremål uppgår till 20 000 kronor under ett beskattningsår. Beskattningsunderlaget beräknas genom att mervärdesskatten räknas från försäljningarna. Beskattningsunderlaget för A:s försäljning av konstverk uppgår till 17 858 kronor (omsättningen minskad med 10,71 %). Beskattningsunderlaget för A:s försäljning av bruksföremål uppgår till 16 000 kronor (omsättningen minskad med 20 %)

A är inte skattskyldig för försäljningen av tavlorna eftersom beskattningsunderlaget understiger 300 000 kronor för beskattningsåret (1 kap. 2 a § ML). A är däremot skattskyldig för försäljningen av bruksföremålen eftersom försäljningen av tavlorna ska räknas in vid beräkningen av omsättningsgränsen för skattebefrielse. Förutsättningar för skattebefrielse saknas för denna försäljning eftersom beskattningsunderlaget för A:s totala försäljning överstiger 30 000 kronor (17 858+16 000=33 858).

För enkla bolag, partrederier och samägande beräknas beloppsgränsen för varje delägare

Beloppsgränsen beräknas för varje beskattningsbar person och skattesubjekt för sig. Ett enkelt bolag, partrederi eller samägande är inte en juridisk person och är därför inte ett skattesubjekt. Varje delägare är ett eget skattesubjekt vid dessa samarbetsformer och beloppsgränsen beräknas därför för var och en för sig.

Ideella föreningar

Det är bara de omsättningar som görs i egenskap av beskattningsbar person som ska räknas med. De omsättningar som en ideell förening gör utan att vara en beskattningsbar person med anledning av 4 kap. 8 § ML ska därför inte ingå i beräkningen av 30 000-kronorsgränsen.

Nya bestämmelser om gemensam omsättningströskel från och med 1 juli 2021

Den nuvarande omsättningströskeln på 320 000 kr vid distanshandel inom EU slopas. Istället ska en EU-gemensam beskattningslandströskel tillämpas som gäller både för unionsintern distansförsäljning av varor och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster inom EU till andra än beskattningsbara personer (5 kap. 20 § ML och artikel 59c mervärdesskattedirektivet). En omsättningströskel på totalt 10 000 euro (99 680 kr) ska gälla i alla medlemsstater. Den gemensamma omsättningströskeln innebär inte skattebefrielse för omsättningar under det beloppet, utan att ett visst land är beskattningsland vid omsättning under det beloppet.

Om ett företag som omsätter elektroniska tjänster m.m. eller utför unionsintern distansförsäljning av varor tillämpar beskattningslandströskeln i 5 kap. 20 § ML anses varorna och tjänsterna omsatta inom landet. Detta trots att köparen finns i ett annat EU-land (i fråga om elektroniska tjänster m.m.) eller transporten av varorna avslutas i ett annat EU-land (i fråga om varor).

Eftersom det i sådant fall är fråga om skattepliktig omsättning inom landet kan reglerna om skattebefrielse för små företag bli aktuella. Vid beräkningen av beloppet om 30 000 kr ska alltså sådan försäljning av elektroniska tjänster m.m. och unionsintern distansförsäljning av varor ingå.

Avdragsrätt, jämkning och faktura

Den som omfattas av skattebefrielse har inte avdragsrätt eller rätt till återbetalning av ingående skatt för omsättningar som omfattas av skattebefrielsen. Särskilda bestämmelser finns för jämkning vid övergång till skattebefrielse. Mervärdesskatt ska inte anges i en faktura för omsättning som omfattas av skattebefrielse (11 kap. 9 a § ML).

Registrering

Företag som enbart har sådana omsättningar som omfattas av skattebefrielse enligt 9 d kap. ML ska inte vara registrerade till mervärdesskatt.

Ett skattebefriat företag kan i vissa fall ändå vara skyldigt att vara registrerat för att deklarera utgående skatt på sådana transaktioner som inte omfattas av befrielsen. Det kan till exempel vara förvärv av varor och tjänster eller jämkning (7 kap. 1 § SFL).

Det kan också vara så att företaget ska vara registrerat på grund av att det har rätt till återbetalning av ingående skatt (7 kap. 1 § 4 SFL) eller av annan anledning i 7 kap. 1 § 5–8 SFL.

Beloppsgränser i andra EU-länder

De flesta av EU:s medlemsländer har utnyttjat den möjlighet till skattebefrielse för små företag som finns i artikel 282–292 i mervärdesskattedirektivet.

Nedanstående förteckning över de beloppsgränser för skattebefrielse som gäller i de olika länderna har hämtats från EU-kommissionens hemsida och avser den 1 juli 2019.

Land

Nationell valuta

Värde i euro*

Belgien

25 000 EUR

Bulgarien

50 000 BGN

25 565 EUR

Cypern

15 600 EUR

Danmark

50 000 DKK

6 698 EUR

Estland

40 000 EUR

Finland

10 000 EUR

Frankrike

82 800, 42 900 och 33 200 EUR

Grekland

10 000 EUR

Irland

NA

Italien

65 000 EUR

Kroatien

300 000 HRK

40 557 EUR

Lettland

40 000 EUR

Litauen

45 000 EUR

Luxemburg

30 000 EUR

Malta

35 000 EUR

Nederländerna

Ingen

Polen

200 000 PLN

47 140 EUR

Portugal

10 000 EUR

Rumänien

300 000 RON

47 180 EUR

Slovakien

49 790 EUR

Slovenien

50 000 EUR

Spanien

Ingen

Storbritannien

85 000 GBP

94 741 EUR

Sverige

30 000 SEK

2 845 EUR

Tjeckien

1 000 000 CZK

39 250 EUR

Tyskland

17 500 EUR

Ungern

8 000 000 HUF

24 775 EUR

Österrike

30 000 EUR

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-265/18 [1]
  • EU-dom C-388/18 [1]
  • EU-dom C-716/18 [1]

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017 [1] [2] [3]

Ställningstaganden

  • Beräkning av omsättning vid bedömning av skattebefrielse, mervärdesskatt [1]
  • Beräkning av omsättningsgränsen för skattebefrielse för konstnärer som samtidigt inte är skattskyldiga för omsättning av konstverk, mervärdesskatt [1]