OBS: Detta är utgåva 2021.18. Visa senaste utgåvan.

Uppehållsrätt är ett EU-rättsligt begrepp som ger EES-medborgare och deras familjemedlemmar rätt att vistas i Sverige utan krav på uppehållstillstånd. En varaktig uppehållsrätt kan ge rätt till folkbokföring i Sverige.

En rätt att vistas i Sverige utan krav på uppehållstillstånd

Uppehållsrätt är ett EU-rättsligt begrepp som har förts in i den svenska lagstiftningen genom det s.k. rörlighetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier av den 29 april 2004, [2004/38/EG]). Rörlighetsdirektivet har implementerats i den svenska lagstiftningen genom 3 a kap. UtlL. Rörlighetsdirektivet skiljer mellan uppehållsrätt i högst tre månader (artikel 6) och uppehållsrätt för längre tid än tre månader (artikel 7).

Rätten till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet omfattar EES-medborgare och deras familjemedlemmar. Med begreppet EES-medborgare avses en medborgare i en EU-medlemsstat eller EES-området (Island, Liechtenstein och Norge). Bakgrunden är att den gemenskapsrättsliga regleringen av fri rörlighet för personer blivit en del av EES-avtalet (prop. 2005/06:77 s. 39).

De stater som för närvarande omfattas av rörlighetsdirektivet är följande:

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Uppehållsrätt i högst tre månader

En EES-medborgare har enligt rörlighetsdirektivet rätt att tillfälligt uppehålla sig i en annan medlemsstat under en period om högst tre månader utan att några villkor eller formaliteter måste vara uppfyllda, förutom att personen ska ha ett giltigt pass eller ett nationellt identitetskort (artikel 6.1). Motsvarande regler gäller för EES-medborgarens familjemedlemmar som är medborgare i ett tredje land och som följer med eller ansluter till EES-medborgaren, förutom att familjemedlemmen som är tredjelandsmedborgare ska ha ett giltigt pass (artikel 6.2).

Uppehållsrätt för längre tid än tre månader

En EES-medborgare har rätt att vistas i en annan medlemsstat i mer än tre månader med uppehållsrätt om hen uppfyller ett antal kriterier (artikel 7 rörlighetsdirektivet). I utlänningslagen definieras uppehållsrätten som en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd (3 a kap. 1 § UtlL). Uppehållsrätten inträder automatiskt under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda och gäller så länge som villkoren är uppfyllda (3 a kap. 5 § UtlL, prop. 2005/06:77 s. 70 och prop. 2013/14:81 s. 15).

En EES-medborgare som inte uppfyller kraven för uppehållsrätt måste ha ett uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4-5 §§ UtlL för vistelser längre än tre månader.

Primär uppehållsrätt

Den rätt att vistas i Sverige som en EES-medborgare som uppfyller kraven enligt artikel 7.1 a-c rörlighetsdirektivet och någon av kategorierna i 3 a kap. 3 § UtlL kan ha kallas primär uppehållsrätt.

För att ha primär uppehållsrätt ska EES-medborgaren kunna visa att hen uppfyller kraven i någon av punkterna nedan:

  1. Är arbetstagare eller egen företagare i Sverige.
  2. Har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning.
  3. Är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.
  4. Har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.

När en EES-medborgare anmäler flytt till Sverige och uppger sig ha uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 § UtlL får Skatteverket begära att EES-medborgaren visar upp handlingar som styrker personens identitet och att hen har uppehållsrätt (9 § FOF).

Rättsfall: Inte möjligt utreda uppehållsrätt när identiteten inte är styrkt

Kammarrätten har slagit fast att en EES-medborgare som inte kan visa upp ett giltigt pass eller nationellt identitetskort inte har styrkt sin identitet. Det är då inte möjligt för Skatteverket att gå vidare i prövningen och utreda om personen har uppehållsrätt för att få vistas i Sverige (KRNG 2016-01-14, mål nr 2668-15).

Sekundär uppehållsrätt

Den rätt att vistas i Sverige som en familjemedlem till en EES-medborgare med primär uppehållsrätt kan ha enligt artikel 7.1 d och 7.2 rörlighetsdirektivet och 3 a kap. 4 § UtlL kallas sekundär uppehållsrätt. En medföljande eller anslutande make eller maka till en EES-medborgare med primär uppehållsrätt kan ha sekundär uppehållsrätt som familjemedlem till EES-medborgaren.

Både EES-medborgare och tredjelandsmedborgare kan ha sekundär uppehållsrätt. En familjemedlem kan bara härleda sekundär uppehållsrätt från en EES-medborgare som har primär uppehållsrätt. Sekundär uppehållsrätt kan inte härledas från en EES-medborgare som själv har sekundär uppehållsrätt.

När en familjemedlem till en EES-medborgare anmäler flytt till Sverige och uppger sig ha sekundär uppehållsrätt får Skatteverket begära att familjemedlemmen visar upp handlingar som styrker personens identitet, familjeanknytningen och handlingar som visar att den hen flyttar till har primär uppehållsrätt. (10 § FOF). Även andra krav kan behöva vara uppfyllda för att familjemedlemmen ska ha uppehållsrätt.

Medborgare i Schweiz måste ha uppehållstillstånd

Schweiz är inte ett EES-land. EU och Schweiz har tecknat ett avtal som innehåller bestämmelser om fri rörlighet för personer (Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan om fri rörlighet för personer [s. 6–72]).

En schweizisk medborgare som anmäler flytt till Sverige måste därför ha uppehållstillstånd för att kunna bli folkbokförd (prop. 2005/06:77 s. 39 f.)

Kompletterande information

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan om fri rörlighet för personer [1]
  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2005/06:77 Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning [1] [2] [3]
  • Proposition 2013/14:81 Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande [1]