OBS: Detta är utgåva 2021.2. Visa senaste utgåvan.

Den som bedriver enskild näringsverksamhet eller som är delägare i handelsbolag får göra ett generellt avdrag från egenavgifterna.

Det finns även ett särskilt avdrag som kan göras från egenavgifterna. Men det gäller bara för den som betalar egenavgifter på inkomster från ett fast driftställe i ett stödområde.

Hur stort är avdraget och vilket syfte har det?

De som betalar egenavgifter på inkomster i näringsverksamhet får göra ett generellt avdrag från avgifterna med 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får dock vara högst 15 000 kr per år och det får inte reducera ålderspensionsavgiften (3 kap. 18 § SAL). Ålderspensionsavgiften får inte reduceras av avdrag eftersom pensionssystemets långsiktiga finansiella hållbarhet bygger på principen att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av inbetald avgift.

Det generella avdraget syftar till att sänka kostnaderna och stärka likviditeten hos de mindre företagen (prop. 2009/10:178 s. 19). Åtgärden förstärktes 2014 med både en högre avdragsprocent och ett högre maximalt avdrag (prop. 2013/14:14).

Den tillfälliga nedsättningen av egenavgifterna under 2020 medför att det är först på avgiftsunderlag som överstiger 100 000 kr som det under 2020 utgår sådana egenavgifter som kan reduceras av det generella avdraget. Omfattar beskattningsåret tid före eller efter kalenderåret 2020 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till kalenderår 2020 som motsvarar förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under kalenderår 2020 respektive 2019 eller 2021.

Vilka avgiftsskyldiga får inte göra avdraget?

Avdraget får bara göras till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet (3 kap. 18 § andra stycket 1 SAL). Regeln är avsett att stödja företag. Därför får de som betalar egenavgifter på inkomst av tjänst inte göra avdraget. Det gäller exempelvis för den som har hobbyinkomster eller sådana royaltyinkomster som ska tas upp som inkomst av tjänst.

Ett annat villkor för rätt till avdrag är att den avgiftspliktiga inkomsten överstiger 40 000 kr (3 kap. 18 § andra stycket 2 SAL). Om avgiftsunderlaget överstiger 40 000 kr får dock avdraget beräknas på hela beloppet och inte bara på den del som överstiger 40 000 kr.

Personer som inte ska betala fulla avgifter får inte göra avdraget (3 kap. 18 § andra stycket 3 SAL). Det gäller följande kategorier avgiftsskyldiga:

  • den som vid årets ingång har fyllt 65
  • den som tagit ut hel ålderspension hela året eller den som har hel sjuk- eller aktivitetsersättning under del av.

Skälet till att bara de som betalar fulla egenavgifter får göra avdraget är risken att inte hela ålderspensionsavgiften blir betald. Om det i någon annan situation skulle inträffa att avdraget påverkar ålderspensionsavgiften har det införts en bestämmelse som säger att avdraget inte får medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften (3 kap. 18 § första stycket SAL).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2009/10:178 Nedsättning av egenavgifter [1]
  • Proposition 2013/14:14 Förstärkt nedsättning av egenavgifter [1]