Utom borgenärslagen

Borgenärsåtgärder enligt skatteförfarandelagen

Det finns ett antal åtgärder enligt skatteförfarandelagen (SFL) som Skatteverket kan använda sig av för att antingen få betalt eller för att förhindra uppkomsten av skatte- eller avgiftsskulder.

Skatteverket kan bevilja anstånd med betalning

Skatteverket kan bevilja anstånd med inbetalning av skatter och avgifter enligt 63 kap. 15 § SFL eller 63 kap. 23 § SFL. Tillämpningsområdet omfattar alla skatter och avgifter som tas ut med stöd av SFL. I praktiken kan Skatteverket bevilja anstånd för alla belopp som debiteras på och ska betalas till skattekontot, plus sådana medansvarsbelopp som visserligen inte debiteras på den medansvarigas skattekonto men som påförs med stöd av bestämmelserna i 59 kap. SFL. De skatter och avgifter som registreras på ett skattekonto framgår av 61 kap. 1 § SFL. Förutsättningarna för att bevilja anstånd hittar du under Anstånd vid tillfälliga betalningsproblem och under Borgenärsanstånd.

Skatteverket kan återkalla ett godkännande för F-skatt

Skatteverket kan återkalla ett godkännande för F-skatt enligt 9 kap. 1 § andra stycket SFL. Återkallelse kan ske bl.a. vid brister i redovisningen eller betalningen av skatt eller avgift enligt SFL eller motsvarande utländsk skatt eller avgift i en utsträckning som inte är obetydlig. En redogörelse för återkallelsegrunderna hittar du under När ska godkännande för F-skatt återkallas.

Skatteverket kan ändra den preliminära skatten

Skatteverket kan i vissa fall ändra den preliminära skatten så att denna bättre stämmer överens med den förväntade slutliga skatten, 8 kap. 1 § SFL. Tillämpningsområdet för denna offensiva kontroll utgörs därmed i praktiken av sådana skatter och avgifter som ingår i den slutliga skatten. Vilka dessa skatter och avgifter är framgår av 56 kap. 6 § SFL. Förutsättningarna för att göra ett ändringsbeslut hittar du under Ändra den debiterade preliminära skatten.

Skatteverket kan ansöka om betalningssäkring

Skatteverket kan ansöka om betalningssäkring hos förvaltningsrätten, se 46 kap. SFL. Betalningssäkring får användas för alla skatter, avgifter, särskilda avgifter eller räntor som omfattas av SFL (46 kap. 2 § SFL). Betalningssäkring får inte användas för avgifter enligt begravningslagen och lagen om avgift till registrerat trossamfund (46 kap. 3 § SFL). Det är även möjligt att betalningssäkra för andra statliga fordringar om det finns en hänvisning i andra lagar till bestämmelserna om betalningssäkring i SFL. Hur en betalningssäkring går till kan du läsa om under Förutsättningar för betalningssäkring.

Borgenärsåtgärder i samband med likvidation

Skatteverket har vissa möjligheter att initiera en tvångslikvidation som en passivitetspåföljd gentemot aktiebolag och ekonomiska föreningar, se 6 § BorgL. Det är dock vanligare med borgenärsåtgärder först sedan en domstol har beslutat om tvångslikvidation för ett aktiebolag etc. Läs även om förfarandet vid kallelse på okända borgenärer och Skatteverkets bevakning av egna fordringar i samband med likvidation.

Vid en likvidation är det särskilt viktigt att kontrollera om det finns fordringar på skatter eller avgifter som kan tänkas vara okända för gäldenären och likvidatorn på grund av att en utredning pågår och Skatteverket ännu inte har hunnit fastställa fordringarna. I så fall ska likvidatorn omedelbart underrättas om fordringarna. Skatteverket behöver inte kunna ange ett preciserat belopp men måste vara tydligt med att verket har ett anspråk på skatt eller avgift. Det finns annars en risk att Skatteverket förlorar rätten att kräva betalt för sin fordran (NJA 2016 s. 981).

I vilken utsträckning Skatteverket ska bevaka andra myndigheters fordringar har tidigare varit något oklart, eftersom bevakningsåtgärden vid likvidation inte uttryckligen omfattas av 6 § BorgL. För att förbättra det allmännas möjligheter att bevaka och göra gällande fordringar vid en kallelse på okända borgenärer har 5 § LKOB nu ändrats på så sätt att Bolagsverket och Kronofogden även ska skicka en särskild underrättelse till Skatteverket (prop. 2017/18:185 s. 262). Eftersom Skatteverket är statens borgenärsföreträdare gör denna lagändring det tydligt att Skatteverket, trots att ett uttryckligt stöd i BorgL saknas, ska bevaka även andra myndigheters fordringar i en likvidation.

Skatteverket ska därför göra en total skuldavstämning och bevaka alla uppkomna fordringar som omfattas av BorgL, d.v.s. även sådana fordringar som debiteras av andra myndigheter och som eventuellt har överlämnats till Kronofogden för indrivning. Det får avgöras från fall till fall om dessa myndigheter ska kontaktas för att utreda om det finns ytterligare fordringar som ännu inte har debiterats eller restförts.

Borgenärsåtgärder i samband med fusion, delning samt minskning av aktiekapital

I samband med fusioner, delningar och minskning av aktiekapital ska de deltagande bolagen underrätta sina kända borgenärer om detta. Vidare ska Bolagsverket utfärda en kallelse på bolagets borgenärer. Bolagsverket skickar en särskild underrättelse om kallelsen till Skatteverket, som i sin tur ska informera Kronofogden, om bolaget är gäldenär hos Kronofogden (9 § BorgF). En närmare beskrivning av förfarandet hittar du under Fusion, delning och minskning av aktiekapital.

Vilka fordringar Skatteverket företräder i samband med dessa underrättelser och kallelser är något oklart eftersom borgenärsrollen vid fusion, delning och minskning av aktiekapital överhuvud­taget inte berörs i BorgL. Bolagsverkets underrättelse till Skatteverket om kallelse på borgenärer skickades tidigare till Kronofogden. Ett uttalande i samband med denna ändring ger stöd för att det samordnings­ansvar som Skatteverket har enligt BorgL ska tillämpas även i samband med fusioner, delningar och minskning av aktiekapital (prop. 2007/08:15 s. 135). Ytterligare ett förhållande som talar för en sådan ordning är att regleringen av Skatteverkets skyldighet att sända vidare Bolagsverkets under­rättelse till Kronofogden har lagts in i BorgF. Skatteverket får därmed anses ha behörighet att agera som borgenär även för fordringar som debiteras av andra myndigheter och som omfattas av BorgL.

Borgenärsåtgärder när ett aktiebolag har förbrukat sitt aktiekapital

När ett aktiebolags egna kapital minskat så mycket att det understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet är styrelsen skyldig att upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning (25 kap. 13 § 1 ABL). Om styrelsen inte gör detta kan ledamöterna samt bolagets aktieägare bli solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser. Hur detta går till kan du läsa om under Personligt ansvar vid kapitalbrist.

Skatteverket kan ansöka om kvarstad

När Skatteverket hävdar ett fordringsanspråk som hanteras i allmän domstol, t.ex. solidariskt ansvar enligt 25 kap. ABL, kan myndigheten under vissa förutsättningar begära att domstolen beslutar om en säkerhetsåtgärd i form av kvarstad. Bestämmelserna om kvarstad i samband med tvistemål finns i 15 kap. RB. För en sökande i allmänhet kan kvarstad som regel beviljas endast om denna ställer säkerhet för skador som ansökan kan tillfoga motparten. Staten är dock undantagen från kravet på säkerhet (15 kap. 6 § RB).

Åtgärder i samband med förenklad avveckling av en ekonomisk förening

En ekonomisk förening kan ansöka om förenklad avveckling hos Bolagsverket. Till ansökan ska föreningen bifoga bl.a. ett skuldfrihetsintyg från Skatteverket som inte får vara äldre än en månad. Skatteverket ska intyga att föreningen inte är betalningsskyldig för skatter eller avgifter och att det inte heller kan antas att sådan betalningsskyldighet kan beslutas (18 kap. 1 och 3 §§ EFL och 2 kap. 28 § 3 FEF).