Övriga fall

Omvänd skattskyldighet vid tillhandahållande av tjänster när båda parter är svenska beskattningsbara personer

Det finns två bestämmelser om omvänd skattskyldighet för tjänster som gäller när säljaren är en svensk beskattningsbar person.

Omvänd skattskyldighet vid tjänster inom byggsektorn

Reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn innebär att vissa köpare blir skattskyldiga för vissa tjänster (1 kap. 2 § första stycket 4 b ML). Syftet med bestämmelsen är att motverka skatteundandragande inom byggsektorn (prop. 2005/06:130). Bestämmelserna innebär en obligatorisk omvänd skattskyldighet som gäller oavsett om säljaren är en svensk eller en utländsk beskattningsbar person.

Omvänd skattskyldighet vid omsättning av utsläppsrätter

Vid omsättning i Sverige av utsläppsrätter för växthusgaser är det köparen som är skattskyldig om omsättningen sker mellan beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt i Sverige.

De utsläppsrätter som avses är sådana som omfattas av definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, vilka kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet. Även omsättning av andra enheter som verksamhetsutövare kan använda för att följa det direktivet omfattas (1 kap. 2 § första stycket 4 d ML). Bestämmelsen motsvaras av artikel 199a i mervärdesskattedirektivet.

Syftet med omvänd skattskyldighet är att förhindra bedrägerier vid handel men utsläppsrätter (prop. 2010/11:16). Paragrafen gäller om säljaren inte är en utländsk beskattningsbar person. Om säljaren är en utländsk beskattningsbar person gäller i stället omvänd skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 ML.

Omvänd skattskyldighet vid leverans av varor när båda parter är svenska beskattningsbara personer

Det finns bestämmelser om omvänd skattskyldighet vid leverans av varor när säljaren är en svensk beskattningsbar person.

Omvänd skattskyldighet vid handel med guld

Köparen är skattskyldig vid omsättning mellan beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt i Sverige, om omsättningen avser något av följande (1 kap. 2 § första stycket 4 a ML):

• Guldmaterial eller halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar.
• Investeringsguld under förutsättning att säljaren är frivilligt skattskyldig för omsättning av investeringsguld enligt 3 kap. 10 b § ML.

Motsvarande bestämmelse finns i artikel 198 i mervärdesskattedirektivet. Syftet med omvänd skattskyldighet vid handel med guld är bl.a. att förhindra mervärdesskattebedrägerier (prop. 1998/99:69).

Se Omvänd skattskyldighet vid handel med guld.

Omvänd skattskyldighet vid handel med avfall och skrot av vissa metaller

Köparen är skattskyldig för omsättning av avfall och skrot mellan beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt i Sverige (1 kap. 2 § första stycket 4 e ML). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 199.1 d i mervärdesskattedirektivet. Syftet med omvänd skattskyldighet är att bekämpa undandragande av mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller (2012/13:1, s. 313).

För att omsättningen ska omfattas av bestämmelsen krävs att avfallet och skrotet kan hänföras till något av nedanstående nummer i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan i dess lydelse den 1 januari 2012 (1 kap. 2 § tredje stycket ML).

De varor som omfattas är följande:

• järn och stål (KN-nr som börjar 7204)
• koppar (KN-nr som börjar med 7404)
• nickel (KN-nr som börjar med 7503)
• aluminium (KN-nr som börjar med 7602)
• bly (KN-nr som börjar med 7802)
• zink (KN-nr som börjar med 7902)
• tenn (KN-nr som börjar med 8002)
• andra oädla metaller (KN-nr som börjar med 8101–8113)
• galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer (KN-nr som börjar med 854810).

Omvänd skattskyldighet fr.o.m. 1 april 2021 vid handel med mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer

Från och med den 1 april 2021 införs nya bestämmelser om omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor mellan beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt i Sverige. Bestämmelserna innebär att det är köparen som är skattskyldig vid omsättning av sådana varor om beskattningsunderlaget sammantaget överstiger 100 000 kr i fakturan, och omsättningen avser något av följande (1 kap. 2 § första stycket 4 f ML):

• mobiltelefoner, det vill säga apparater som har tillverkats eller anpassats för användning i ett auktoriserat nät och på särskilt angivna frekvenser, oberoende av om de har någon annan användning eller inte
• integrerade kretsanordningar, om dessa inte har integrerats i slutanvändningsprodukter
• spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer.

För att köparen ska bli skattskyldig för omsättningen krävs även att det inte är endast förvärvet av dessa varor som gör att denna är skyldig att registrera sig till mervärdesskatt. Detta innebär att om en beskattningsbar person som bedriver mervärdesskattebefriad verksamhet, och som därför inte är registrerad till mervärdesskatt, till exempel förvärvar mobiltelefoner till den egna verksamheten så omfattas denne inte av omvänd skattskyldighet endast genom detta förvärv (prop. 2020/21:20 s. 24 och 50).

Bestämmelserna innebär en obligatorisk omvänd skattskyldighet som gäller oavsett om säljaren är en svensk eller en utländsk beskattningsbar person.

Syftet med omvänd skattskyldighet vid handel med mobiltelefoner m.m. är att förhindra mervärdesskattebedrägerier (prop. 2020/21:20). Artikel 199 a i mervärdesskattedirektivet ger medlemsstaterna en möjlighet att tillämpa omvänd skattskyldighet vid omsättning av denna typ av varor.

Mobiltelefoner

Med begreppet mobiltelefoner avses apparater som har tillverkats eller anpassats för användning i ett auktoriserat nät och på särskilt angivna frekvenser, oberoende av om de har någon annan användning eller inte. En utgångspunkt för denna bedömning bör vara sådan tillståndspliktig radioanvändning som Post- och telestyrelsen enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation beslutar om. Avgörande för om en produkt omfattas av begreppet mobiltelefon är om den har en mobiltelefonifunktion.

Detta innebär att det inte endast är mobiltelefoner som omfattas av omvänd skattskyldighet utan till exempel även vissa klockor, s.k. smartwatches, som har en mobiltelefonifunktion. Även surfplattor med inbyggd mobiltelefon, eller en hjälm med inbyggd mobiltelefon omfattas av begreppet. Däremot omfattas inte walkie-talkier, stationära telefoner eller mobiltelefontillbehör som säljs separat från mobiltelefonen, till exempel laddare eller mobilskal. Bestämmelsen ska begränsas till att omfatta bärbara apparater vilket innebär att till exempel bilar, som har en inbyggd mobiltelefonfunktion, inte omfattas av bestämmelsen (prop. 2020/21:20 s. 25-26 och 50-51).

Integrerade kretsanordningar

Vid bedömningen av vilka varor som ingår i begreppet integrerade kretsanordningar kan ledning hämtas från de varor som hänförs till nummer 8542 31 90 i bilaga I (tulltaxan) till Kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan. Av de förklarande anmärkningarna till tulltaxan framgår att KN-nr 8542 31 90 omfattar bland annat mikroprocessorer (även kallade mikroprocessenheter), styrprocesser och mikrodatorer som innehåller vissa angivna komponenter samt styr- och kontrollkretsar.

Omvänd skattskyldighet gäller för integrerade kretsanordningar, om de inte har integrerats i slutanvändningsprodukter. Det innebär att det som omfattas är integrerade kretsanordningar som säljs separat, men inte om de integrerats med andra komponenter, till exempel moderkort, grafikkort eller minneskort (prop. 2020/21:20 s. 26-27 och 50-51).

Spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer

Med en spelkonsol avses en apparat som är speciellt anpassad för datorspel och vars primära funktion är att spela datorspel på. Både spelkonsoler som kopplas till en tv-apparat eller någon annan bildskärm och bärbara spelkonsoler med batteridrift och med en mindre inbyggd skärm omfattas av begreppet. Begreppet spelkonsol omfattar däremot inte apparater eller maskiner som aktiveras med mynt, sedlar, bankkort, spelmarker eller liknande betalningsmedel. Begreppet spelkonsol omfattar inte heller stationära speldatorer, även kallade gamingdatorer. Inte heller spel till spelkonsoler omfattas om dessa säljs separat.

Med pekdatorer avses portabla, platta datorer med tryckkänslig skärm, där användaren styr funktionerna via skärmen med sina fingrar. Både surfplattor och läsplattor omfattas av begreppet.

Med bärbara datorer avses lättburna datorer försedda med ett uppladdningsbart batteri för kortare bruk utan tillgång till nätström. Begreppet bärbar dator omfattar inte stationära datorer eller datorskärmar, tangentbord och andra tillbehör som säljs separat (prop. 2020/21:20 s. 27-29 och 51).

Det totala beskattningsunderlaget ska överstiga 100 000 kr i fakturan

Köparen är skattskyldig vid omsättning av mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer om beskattningsunderlaget för de varor som omsätts sammantaget överstiger 100 000 kr i den faktura som utfärdats för omsättningen. Det är det totala beskattningsunderlaget för mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer per faktura som ska överstiga 100 000 kr. Om flera fakturor ställs ut vid ett köptillfälle ska varje enskild faktura bedömas för sig (prop. 2020/21:20 s. 32).

För att avgöra vad som ska ingå i det totala beskattningsunderlaget per faktura behöver en bedömning göras huruvida det är fråga om ett eller flera tillhandahållanden. Om det är fråga om ett tillhandahållande ska hela tillhandahållandet ingå vid beräkningen av tröskelbeloppet om 100 000 kr. Ett exempel på när det är fråga om ett tillhandahållande är när en mobiltelefon säljs i ett paket tillsammans med en laddsladd. Om det däremot är fråga om flera tillhandahållanden så ska respektive tillhandahållande bedömas för sig. Ett exempel på när det kan vara fråga om flera tillhandahållanden är när en mobiltelefon och ett mobilskal säljs tillsammans. Det kan då vara fråga om flera tillhandahållanden och i sådana fall ska mobilen ingå i beskattningsunderlaget vid beräkning av tröskelvärdet, medan mobilskalet inte ska ingå (prop. 2020/21:20 s. 34).

Bedömningen av vem som är skattskyldig vid tillämpningen av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor ska göras i samband med att fakturan utfärdas. Det innebär att de förhållandanden som gäller vid tidpunkten för fakturans utfärdande gäller även om en del av varorna skulle återgå till säljaren.

Exempel: Ändrade förhållanden efter fakturans utfärdande

A säljer 12 surfplattor för 10 000 kr styck till B. A utfärdar en faktura i vilken beskattningsunderlaget uppgår till 120 000 kr och anger på fakturan att försäljningen omfattas av omvänd skattskyldighet. B ångrar köpet av 3 surfplattor. A utfärdar en kreditnota som innebär att beskattningsunderlaget i den ursprungliga fakturan ska minskas med 30 000 kr. Krediteringen får till följd att det nya beskattningsunderlaget för de 9 surfplattor som B behåller uppgår till 90 000 kr.

B är skattskyldig eftersom vid tidpunkten för fakturans utfärdande är förutsättningarna för omvänd skattskyldighet uppfyllda. Kreditnotan ska hanteras på samma sätt som den ursprungliga fakturan vilket innebär att B ska minska den redovisade mervärdesskatten.

Kompletterande information

• Omvänd skattskyldighet när säljaren är en utländsk beskattningsbar person
• Begreppet ingående skatt
• Betalningsskyldig för felaktigt debiterad mervärdesskatt

• Rätt till återbetalning