OBS: Detta är utgåva 2021.2. Visa senaste utgåvan.

Sidan ger en översiktlig beskrivning av hur det skattemässiga resultatet beräknas och beskattas för ekonomiska föreningar.

En ekonomisk förening är ett eget skattesubjekt

En registrerad ekonomisk förening är en juridisk person och ett eget skattesubjekt. Föreningen beskattas alltså för sina inkomster. I Sverige är koncerner inte skattesubjekt. Skattelag­stift­ningen tar dock hänsyn till koncern­förhållanden i vissa fall. Ett exempel på det är reglerna om koncern­bidrag, som gör det möjligt att utjämna resultatet inom en koncern.

Svenska ekonomiska föreningar är i princip skattskyldiga för alla inkomster oavsett om de förvärvats i Sverige eller utomlands.

Ekonomiska föreningar betalar statlig inkomstskatt. För juridiska personer är den statliga inkomst­skatten 21,4 procent av den beskatt­nings­bara inkomsten. Detta gäller beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 (65 kap. 10 § IL och övergångs­bestämmelserna i SFS 2018:1206, punkt 11).

För beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020 kommer den statliga inkomst­skatten att vara 20,6 procent (65 kap. 10 § IL).

Ekonomiska föreningar betalar inte kommunal inkomstskatt.

Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet

All beskattning görs i inkomstslaget näringsverksamhet (1 kap. 3 § IL), och föreningens inkomst beräknas i huvudsak enligt bestämmelserna i 13-40 kap. IL. Inkomster och utgifter på grund av närings­verk­sam­het som föreningen bedriver räknas till inkomst­slaget närings­verk­sam­het (13 kap. 1 § IL).

För ekonomiska föreningar räknas även inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder, eller i form av kapital­vinster och kapitalförluster, till inkomst­slaget närings­verk­sam­het, även om de inte ingår i den närings­verk­sam­het som föreningen bedriver (13 kap. 2 § IL).

All inkomst ska tas upp i en och samma näringsverksamhet

För en juridisk person ska all inkomst tas upp i en och samma närings­verk­sam­het (14 kap. 10 § IL). Det innebär att en förening som bedriver flera verksamheter som huvudregel kan kvitta ett negativt resultat i en verk­sam­het mot ett positivt resultat i en annan verksamhet.

Verksamhet som en svensk förening själv bedriver direkt i utlandet hör till denna enda närings­verk­samhet.

Inkomster från ett handelsbolag som den ekonomiska föreningen är delägare i räknas också till samma närings­verk­sam­het som övriga inkomster. Delägaren ska ta upp handels­bolagets resultat till beskattning det beskatt­ningsår som går ut samtidigt som handels­bolagets räken­skapsår. Om föreningen och handels­bolaget har skilda räken­skaps­år ska föreningen ta upp handels­bolagets resultat under det beskatt­ningsår som avslutas närmast efter handels­bolagets räken­skapsår (1 kap. 14 § IL).

Beräkna resultatet

Huvudprincipen i inkomstslaget näringsverksamhet är att resultatet beräknas enligt bokförings­mässiga grunder.

Beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster i inkomst­slaget närings­verk­sam­het regleras i 25 kap. och 25 a kap. IL. De regler som ska tillämpas är till stora delar gemensamma för inkomst­slagen kapital och närings­verksamhet. Det innebär att beskatt­nings­tid­punkten samt inkomst­beräk­ningen för kapitaltillgångar styrs av kapital­vinst­reglerna och inte av bokförings­mässiga grunder. Det uppkomna resultatet ska sedan redovisas som inkomst av närings­verksamhet.

Kapitalförlust

Om det uppkommer en kapitalförlust får denna normalt dras av mot resultatet i näringsverksamheten, dock finns det i vissa fall en begränsad avdrags­rätt för kapitalförluster.

Underskott från handelsbolag

Det finns en begränsning i rätten att dra av underskott från en verk­sam­­het i ett kommanditbolag och i vissa fall från verksamhet i handels­bolag, som utgår från vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget (14 kap. 14 § IL). Underskott som inte får dras av enligt ovan, ska dras av vid beräkningen av resultatet från bolaget det följande beskattningsåret (14 kap. 15 § IL).

Resultat från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer

Överskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som den ekonomiska föreningen är delägare i ska tas upp i den ekonomiska föreningen. Avdrags­rätten för underskott är i vissa fall begränsad (14 kap. 11 § IL).

Begränsad avdragsrätt för negativa räntenetton

Ekonomiska föreningar omfattas av reglerna om begränsad avdrags­rätt för negativa ränte­netton. En kooperativ ekonomisk förening som gjort avdrag för insatsutdelning enligt reglerna i 39 kap. 23 § IL ska även justera avdrags­underlaget (24 kap. 25 § tredje stycket IL).

Vissa intäkter och kostnader i ekonomiska föreningar

Intäkter och kostnader ska tas upp i den ekonomiska föreningen på samma sätt som i annan närings­verk­samhet. Det finns vissa typer av intäkter som i princip bara förekommer i ekonomiska föreningar, och det finns också en särskild bestämmelse som reglerar föreningens avdrags­rätt för utgifter för föreningens förvaltning.

Betalda insatser

Medlemmarnas inbetalda insatser är det grundläggande kapital­till­skottet från medlemmarnas sida, och utgör bundet eget kapital i föreningen. Eftersom insatsen är ett kapital­tillskott är den skattefri för föreningen. Även kapital­tillskott i form av förlagsinsatser är skattefria för föreningen.

Inträdesavgift

Nya medlemmar får ibland betala en inträdesavgift, som ersättning för det över­värde som den nya medlemmen får ta del av genom att bli medlem i föreningen. Inträdes­av­gifter har i praxis ansetts utgöra en ersättning för att utnyttja föreningens tjänster, och är därför normalt skatte­pliktiga för föreningen (RÅ 1972 Fi 506, RÅ 1981 Aa 183).

Föreningsavgäld

Även föreningsavgäld har i praxis betraktats som en skattepliktig ersättning för utförda tjänster (RÅ 2004 not. 187). Högsta förvalt­nings­dom­stolen delade Skatterätts­nämndens bedömning att det av praxis får anses framgå att det finns en presumtion för att betal­ningar från en medlem till en ekonomisk förening, frånsett skyldigheten att betala medlems­insatsen och medlems­avgiften, är en ersättning för nyttigheter som föreningen tillhandahåller medlemmarna.

Anslutningsavgift

I t.ex. bredbandsföreningar och vatten- och avloppsföreningar är det vanligt att medlemmarna också får betala en anslutnings­avgift. En sådan anslutningsavgift är en skatte­pliktig inkomst för föreningen, men kan få periodiseras enligt god redovisningssed.

Medlemsavgift

Den medlemsavgift som betalas till en ekonomisk förening är avsedd att täcka kostna­derna för föreningens förvalt­ning, t.ex. för kallelser till förenings­stämma o.s.v. Den är inte direkt knuten till någon motprestation från föreningens sida. Medlemsavgifter är normalt inte skatte­pliktiga för föreningen, 15 kap. 2 § IL. Å andra sidan har föreningen inte avdrags­rätt för kostnader för den löpande förvalt­ningen, som t.ex. kostnader för medlems­register, styrelse­möten och kallelse till förenings­stämma. I regel kan man säga att föreningen inte har avdrags­rätt för omkost­nader motsva­rande de skatte­fria medlems­av­gifterna. Medlemmen får inte göra avdrag för medlems­avgiften.

Serviceavgift

En förening kan också ta ut s.k. serviceavgifter. De är en ersätt­ning för varor eller särskilda tjänster, och utgör en skatte­­pliktig inkomst för föreningen. I bred­bands­föreningar används ofta begreppet byanäts­avgift eller nät­avgift för den ersättning före­ningen tar ut för att tillhanda­hålla nät­tjänster till med­lemmarna.

Organisationsutgifter

Sådana utgifter som en ekonomisk förening har i samband med att föreningens medlems- och förlags­insatser ändras, och för att förvalta insatserna, ska dras av enligt 16 kap. 8 § IL. Utgifter som uppkommit innan en närings­verk­samhet startar är normalt inte avdrags­gilla (prop. 1996/97:154 s. 40). Det gäller t.ex. registre­rings­­­kost­nader och liknande när man bildar en förening.

Dubbel- och kedjebeskattning

Med ekonomisk dubbel­beskattning menar man att den ekonomiska föreningen först ska betala skatt för sitt överskott. Därefter ska andels­ägarna betala skatt på den vinst­ut­delning som föreningen lämnar. Eftersom företag i princip inte får göra avdrag för ut­del­ning uppkommer en dubbel­beskattning. Ekonomiska föreningar som är kooperativa får dock göra avdrag för över­­skotts­­utdel­ning på ett sådant sätt att den del av över­skottet som delas ut i praktiken bara blir beskattat hos mottagaren. Läs mer på sidan Utdelning från kooperativa ekonomiska föreningar.

En följd av dubbel­beskatt­nings­systemet är att det uppkommer en kedje­­beskatt­­nings­­effekt om andels­ägaren själv är dubbel­be­skattad. Det gäller t.ex. ekonomiska föreningar som själva beskattas för mottagen utdelning och där föreningens vinst sedan delas ut till andels­ägarna och beskattas hos dessa. Lagstiftaren har velat förhindra den icke önskvärda kedje­­beskatt­nings­­effekten i vissa fall. Av den anled­ningen har man undan­tagit utdelning på näringsbetingade andelar från beskattning.

Inskränkningar i rätten att utnyttja kapitalförluster

För en ekonomisk förening finns flera inskränkningar i rätten att utnyttja kapital­förluster vid beräkningen av resultatet. Det finns inskränk­ningar som innebär att avdrags­rätten helt eller delvis faller bort och i vissa fall skjuts avdrags­rätten upp.

Aktier och andelar

För förluster på aktier och andra andelar varierar avdrags­rätten beroende på vilken slags andel som har avyttrats. Andelar som innehas av ekonomiska föreningar kan skatte­mässigt indelas i tre slag:

  • näringsbetingade andelar
  • kapitalplaceringsandelar
  • lagerandelar.

Under rubriken Värdepapper som ägs av juridiska personer finns en utförlig beskrivning av vilka regler som gäller för de olika slagen av andelar.

Andel i ett svenskt handelsbolag

En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en juridisk person som delägar­­be­skattas i utlandet, och som ägs av en ekonomisk förening, ska behandlas som en närings­betingad andel. Det innebär att förluster på sådana andelar omfattas av avdrags­förbudet för förluster på närings­betingade andelar.

Fastigheter

För fastigheter gäller att kapitalförluster bara får kvittas mot kapital­­vinster på fastigheter. Man gör undan­tag för förluster på de fastigheter som under den senaste treårs­perioden har använts för produktions- eller kontors­ändamål (25 kap. 12 § IL). Läs mer på sidan Begränsad avdrags­rätt för kapital­förluster på fastigheter.

Tillgångar med anknytning till företag i intressegemenskap

För kapitalförluster på vissa tillgångar med anknytning till företag i intresse­gemenskap, t.ex. fordringar och vissa derivat­instrument, gäller ett generellt avdrags­förbud (25 a kap. 19 § IL).

Avyttringar inom en intressegemenskap

Om en ekonomisk förening avyttrar kapitaltill­gångar till ett företag i intresse­gemenskap och det uppstår en kapital­förlust, så får föreningen en upp­skjuten avdrags­rätt för förlusten (förlustregeln). I vissa fall är dock förbudet mot avdrag definitivt (25 kap. 7–11 §§ IL).

Föregående års underskott

Om föreningens resultat blir ett underskott får föreningen enligt huvud­regeln avdrag för under­skottet när man beräknar resultatet närmast följande beskatt­ningsår, 40 kap. 2 § IL. Kan underskottet inte utnyttjas då får det föras vidare till nästa år, och så vidare tills det blir möjligt att utnyttja det. Rätten till avdrag gäller även för under­skott som är hänförliga till en verk­samhet som föreningen bedriver i utlandet.

Läs om när avdragsrätten är begränsad, efter t.ex. en ägarföränd­ring, fusion, fission, partiell fission, verksam­hets­avyttring, konkurs eller ett ackord, på sidan Avdrag för tidigare års underskott.

Skalbolag

Regler om skalbolagsbeskattning infördes först för fysiska personer som avyttrar andelar i skalbolag. Motsvarande regler gäller numera också när en juridisk person avyttrar andelar. Bestämmelserna gäller när ett företag avyttrar närings­betingade andelar och närings­­be­tingade aktie­baserade delägar­rätter i ett skalbolag och innebär att hela köpe­skillingen ska tas upp till beskattning.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1972 Fi 506 [1]
  • RÅ 1981 Aa 183 [1]
  • RÅ 2004 not. 187 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m. [1]