Vad ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet?

Vilka tillgångar ska räknas till näringsverksamhet?

Vissa tillgångar ska räknas till näringsverksamhet även om de inte ingår i en näringsverksamhet (13 kap. 1 § första och andra stycket IL).

Näringsverksamhet för fastigheter, bostadsrätter och avverkningsrätt till skog

Ett innehav av en näringsfastighet eller en näringsbostadsrätt räknas alltid som näringsverksamhet (13 kap. 1 § tredje stycket IL).

En avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet (13 kap. 1 § tredje stycket IL).

Observera att ett innehav av fastigheter eller bostadsrätter kan komma att prövas mot rörelsekriterierna i 13 kap. 1 § första stycket IL. Ett sådant innehav kan under vissa förutsättningar skattemässigt komma att ses som lager i en handel med fastigheter eller bostadsrätter eller i en byggnadsrörelse.

Innehav av näringsfastighet

Innehav av näringsfastighet är ägande eller sådant innehav som enligt 1 kap. 5 § FTL kan likställas med ägande. Skatteverket anser att begreppet inte omfattar andra typer av nyttjanderätter som exempelvis jordbruksarrende.

En näringsfastighet är en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet (2 kap. 14 § IL). Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet. Detta gäller oavsett om näringskriterierna i övrigt är uppfyllda eller inte.

Innehav av näringsfastighet räknas alltid till näringsverksamhet (RÅ 2010 ref. 111 och RÅ 2002 ref. 59). Den omständigheten att åtgärderna på en ekonomibyggnad har syftat till att möjliggöra ett privat utnyttjande har inte påverkat bedömningen (HFD 2017 not. 34).

Ett småhus kan antingen räknas som privatbostad eller som en näringsfastighet. Som privatbostad räknas bl.a. ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom eller henne för permanent boende eller som fritidsbostad (2 kap. 8 § IL).

Prövningen av om ett småhus utgör näringsfastighet eller privatbostad utgår ifrån respektive ägares andel av fastigheten. En juridisk person kan inte inneha en privatbostad. Ett sådant innehav klassificeras därmed som näringsfastighet.

Läs mer om hur man avgör om ett småhus utgör en näringsfastighet eller en privatbostad.

Vissa tillgångar med anknytning till näringsfastighet

Vid hästhållning på jordbruksfastighet, där innehavaren av fastigheten är en fysisk person, ska inte hästhållningen med automatik anses ingå i en näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § tredje stycket IL. En självständig bedömning måste göras om hästhållningen utgör en näringsverksamhet (RÅ 2010 ref. 111).

Observera att innehav av vissa tillgångar, t.ex. brukshästar för drift av jordbruksfastighet som används för bearbetande av jord respektive nyttjande i skogsbruk, kan ha sådan anknytning till fastigheten att de ska anses ingå i näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § tredje stycket IL.

Innehav av näringsbostadsrätt

Ett aktiebolag eller en ekonomisk förening hemmahörande inom EES kan under vissa förutsättningar utgöra ett privatbostadsföretag, bl.a. om verksamheten består i att till klart övervägande del tillhandahålla bostäder till sina medlemmar i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget (2 kap. 17 § IL).

Om aktiebolaget eller föreningen inte uppfyller kraven i 2 kap. 17 § IL så kan det vara fråga om en andel i ett s.k. oäkta bostadsföretag. En sådan andel omfattas normalt av kapitalvinstreglerna i 48 kap. IL. En sådan delägarrätt omfattas inte av bestämmelsen i 13 kap. 1 § tredje stycket IL.

En privatbostadsrätt är en andel i ett privatbostadsföretag där den till andelen knutna bostaden är en privatbostad (2 kap. 18 § IL). En näringsbostadsrätt är en sådan andel i ett privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt (2 kap. 19 § IL).

En bostadsrätt i ett privatbostadsföretag kan antingen räknas som privatbostad eller som näringsbostadsrätt. En privatbostad är en bostadsrätt som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad (2 kap. 8 § IL).

Läs mer om hur man avgör om en bostadsrätt i ett privatbostadsföretag utgör en näringsbostadsrätt eller en privatbostadsrätt.

Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse

Den som innehar vissa tillgångar anses bedriva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel med fastigheter (27 kap. 2 § IL och 13 kap. 1 a § IL).

Den som avyttrar mark för bebyggelse kan i vissa fall anses bedriva näringsverksamhet i form av tomtrörelse. Man skiljer mellan enkel och kvalificerad tomtrörelse (13 kap. 1 a § IL och 27 kap. 9-17 §§ IL).

Fastigheter i sådan verksamhet utgör i regel lagertillgångar (lagerfastigheter).

Skalbolag

Kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag ska i vissa fall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 1 a § IL).

Juridiska personer och svenska handelsbolag

Hos en juridisk person så räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget näringsverksamhet även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § IL (13 kap. 2 § IL).

Penninglån som avses i 15 kap. 3 § och som lämnas till en juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 3 § IL).

Bestämmelserna är även tillämpliga för svenska handelsbolag (13 kap. 4 § IL).

Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett belopp som motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag i de särskilda fall som anges i 51 kap (13 kap. 5 § IL).

Enskilda näringsidkare

I 13 kap. 6-12 §§ IL finns särskilda regler som gäller för enskilda näringsidkare. Här hittar du mer information om

• kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter
• vissa tillgångar och skulder som ska räknas till näringsverksamheten
• rabatt och pristillägg
• samfälligheter
• royalty
• delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster.