OBS: Detta är utgåva 2021.2. Sidan är avslutad 2023.
I ML finns vissa villkor för att få tillämpa bokslutmetoden vid redovisning av mervärdesskatt. Bokslutsmetoden innebär att mervärdesskatt normalt ska redovisas vid betalning.
Ville du läsa om kontantmetoden enligt bokföringslagen? Läs i stället under tidpunkten för bokföring.
Bokslutsmetoden är avsedd för den som i sin bokföring under löpande beskattningsår endast bokför kontanta in- och utbetalningar och som först vid beskattningsårets utgång bokför obetalda fakturor.
För att få tillämpa bokslutsmetoden får årsomsättningen här i landet normalt uppgå till högst tre miljoner kronor (13 kap. 8 § första stycket ML).
Företag som omfattas av någon av de särskilda årsredovisningslagarna för finansiella företag eller är ett finansiellt holdingföretag som upprättar koncernredovisning enligt någon av dessa lagar får dock inte använda sig av bokslutsmetoden (13 kap. 8 § tredje stycket ML).
I mervärdesskattelagen finns ett flertal specialregler för redovisning som har företräde framför bokslutsmetoden. Det gäller t.ex. unionsintern handel med varor. Den som tillämpar bokslutsmetoden ska dock inte tillämpa de speciella reglerna om redovisning av bygg- och anläggningstjänster eller enfunktionsvouchrar.
Vid redovisning enligt bokslutsmetoden redovisas den utgående skatten för den redovisningsperiod under vilken betalning inflyter kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo (13 kap. 8 § första stycket ML). Det gäller även när köparen ska redovisa den utgående skatten på grund av att denne är skattskyldig för inköpet enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 e ML (13 kap. 8 § fjärde stycket ML). Från och med den 1 april 2021 gäller det också den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 f ML är skattskyldig för inköpet.
Den ingående skatten redovisas för den redovisningsperiod under vilken kontant betalning görs (13 kap. 18 § ML).
När köparen ska redovisa den utgående skatten på grund av att denne är skattskyldig för inköpet enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 e ML och tillämpar bokslutsmetoden ska den ingående skatten som avser inköpet redovisas för den redovisningsperiod under vilken den utgående skatten ska redovisas enligt 13 kap. 8 § ML (13 kap. 18 a § ML). Från och med den 1 april 2021 gäller det också den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 f ML är skattskyldig för inköpet.
I mervärdesskattelagen finns ett flertal specialregler för redovisning som har företräde framför bokslutsmetoden.
Vad som ska ingå i mervärdesskattedeklarationen för en viss redovisningsperiod under löpande beskattningsår kan åskådliggöras enligt nedanstående uppställningar.
I mervärdesskattedeklarationen för en viss redovisningsperiod under ett löpande beskattningsår ska ingå utgående skatt som gäller
I mervärdesskattedeklarationen för en viss redovisningsperiod under ett löpande beskattningsår får avdrag göras för ingående skatt som gäller
I mervärdesskattedeklarationen för den sista redovisningsperioden under beskattningsåret ska redovisning även ske av den utgående skatten på fordringar och den ingående skatten på skulder, som är obetalda vid årets utgång (13 kap. 8 § andra stycket och 18 § ML).
Den som upprättar ett förenklat bokslut ska tillämpa de principer för fordringar och skulder som framgår av Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2006:1 och tillhörande vägledning.
Många företag tillämpar en s.k. brytdag för sin fakturaregistrering. Det innebär att fakturor som avser det gamla räkenskapsåret och som utfärdats eller tagits emot senast vid brytdagen tillförs huvudbokföringen.
I samband med årsbokslut ska mervärdesskatt på kundfordringar och leverantörsskulder beaktas. Skatteverket anser dock att mervärdesskatt endast ska redovisas på sådana fordringar och skulder där faktura finns på brytdagen. Se Skatteverket promemoria om redovisning av mervärdesskatt under löpande år och i samband med årsbokslut (RSV 1995-03-02, dnr 283-95/212).
Vid tillämpning av bokslutsmetoden innebär brytdagsredovisning följande. Om en faktura ställs ut eller borde ha ställts ut efter räkenskapsårets utgång men före brytdagen ska mervärdesskatten redovisas i den sista redovisningsperioden för det gamla räkenskapsåret. Ställs fakturan däremot ut efter brytdagen, och faktureringen inte borde ha skett dessförinnan, ska mervärdesskatten redovisas under det löpande räkenskapsåret i den redovisningsperiod då företaget får betalt. Detsamma gäller om brytdagsredovisningen inte tillämpas.
Den som upprättar ett förenklat årsbokslut kan inte tillämpa brytdagsredovisning.
Om en av de speciella redovisningsreglerna i 13 kap. ML ska tillämpas har den regeln företräde framför brytdagsredovisningen.
En leverans sker under augusti och säljaren har bokslut per den 31 augusti med brytdag den 15 september och faktura utfärdas i slutet av september. Denna leverans tas inte upp i bokslutet som en utestående fordran med mervärdesskatt. Utgående skatt redovisas inte i deklarationen för augusti utan först när företaget får betalt.
De verifikationer som ligger till grund för redovisningen av mervärdesskatt på obetalda fakturor vid beskattningsårets utgång bör märkas eller förvaras särskilt. Det finns annars risk för att de vid betalningen blir beskattade eller avdragna dubbelt.
Vid försäljning av varor på auktion inträder redovisningsskyldigheten senast vid beskattningsårets utgång om säljaren då har bokfört eller borde ha bokfört auktionsprotokoll eller dylikt.
För auktionsförrättaren inträder på samma sätt redovisningsskyldigheten senast vid beskattningsårets utgång om auktionsprotokoll eller liknande då har sänts eller borde vara sänt till uppdragsgivaren.
Vid fakturaförsäljning, d.v.s. om en, flera eller samtliga kundfakturor säljs och överlåts till ett annat företag, ska den utgående skatten redovisas vid den tidpunkten. Kundfordringens nominella belopp i detta sammanhang är summan av beskattningsunderlaget och mervärdesskatten.
Om en belånad faktura återlöses, får tidigare redovisad utgående skatt inte minskas. Först när det blir en kundförlust får den utgående skatten minskas.
En privatperson har rätt till skattereduktion med viss del på arbetskostnaden (inklusive mervärdesskatt) när en företagare utför rot- eller rutarbete åt privatpersonen. När kunden betalat sin del av fakturan enligt gällande regler för rot eller rut kan företagaren ansöka om ersättning för resten av fakturabeloppet (arbetskostnaden) från Skatteverket.
Ett företag som redovisar enligt bokslutsmetoden ska redovisa den utgående skatt som motsvarar kundens betalning i skattedeklarationen för den redovisningsperiod då kunden betalar. Skatten för resterande del ska företaget redovisa i skattedeklarationen för den redovisningsperiod då företaget får ersättningen från Skatteverket.
Till den del något kvarstår som obetalt vid beskattningsårets utgång måste dock den utgående skatten redovisas i den sista deklarationen för året.
Ett företag, vars beskattningsår avslutas i december, ställer i augusti ut en faktura avseende en tillhandahållen tjänst som omfattas av skattereduktionen för rot. I fakturan anges följande:
Arbetskostnader |
12 000 |
kr |
Material |
8 000 |
kr |
Summa exkl. mervärdesskatt |
20 000 |
kr |
Mervärdesskatt 25 % |
5 000 |
kr |
Totalt |
25 000 |
kr |
Belopp som betalas av Skatteverket (30 % av arbetskostnaden inkl. mervärdesskatt) |
- 4 500 |
kr |
Att betala |
20 500 |
kr |
Kunden betalar 20 500 kronor i september. Företaget redovisar utgående skatt i perioden september med 4 100 kronor (20 % av 20 500).
Företaget får ersättning med 4 500 kronor från Skatteverket i oktober. I perioden oktober redovisar företaget utgående skatt för denna del med 900 kronor (20 % av 4 500).
I samband med registrering till mervärdesskatt ska Skatteverket ta ställning till vilken redovisningsmetod ett företag ska använda.