OBS: Detta är utgåva 2021.2. Visa senaste utgåvan.

Informationsuppgifter ska under vissa förutsättningar lämnas både av den som är skyldig att deklarera en inkomst och den som är skyldig att lämna kontrolluppgift eller uppgift om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration .

Syftet med informationsuppgifter

Informationsuppgifter lämnas för att någon annan ska kunna fullgöra sina skyldigheter att lämna uppgifter (34 kap. 2 § SFL).

Uppgifter ska i vissa fall lämnas till den deklarationsskyldiga och i andra fall till den kontrolluppgiftsskyldiga eller den som är skyldig att lämna uppgift om betalningsmottagare i arbetsgivardeklaration.

När ska uppgiften lämnas?

Tidpunkten när en informationsuppgift ska lämnas varierar. När den ska lämnas beror på vad den avser och om den lämnas till en deklarationsskyldig eller en uppgiftsskyldig. De olika tidpunkterna framgår under respektive avsnitt.

Anmälan om uteblivna informationsuppgifter

Om den som är skyldig att lämna kontrolluppgift eller den som är skyldig att lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration inte får de uppgifter som behövs, ska den uppgiftsskyldiga anmäla det till Skatteverket (34 kap. 11 § SFL).

Skatteverket kan då förelägga den som inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet i förhållande till den kontrolluppgiftsskyldiga eller den som är skyldig att lämna uppgift i arbetsgivardeklaration att göra det (37 kap. 2 § SFL.)

Den som lämnar en oriktig uppgift eller underlåter att lämna en uppgift till en kontrolluppgiftsskyldig eller den som är skyldig att lämna uppgift i arbetsgivardeklaration kan dömas för skatteredovisningsbrott (7 § SkBrL). Även grov vårdslöshet är straffbar (8 § SkBrL).

Det är inte alltid den som är skyldig att lämna kontrolluppgift eller uppgift i arbetsgivardeklaration är medveten om att hen är uppgiftsskyldig. Den uppgiftsskyldiga kanske underlåter att som exempel meddela ett uttag av en privat resa med bonuspoäng. Redovisningsskyldigheten inträder i dessa fall först efter det att den uppgiftsskyldiga och avgiftsskyldiga, t.ex. arbetsgivaren, har fått kännedom om att förmånen disponerats. Något straffansvar kan inte komma i fråga förrän efter det att den uppgiftsskyldiga och avgiftsskyldiga har fått kännedom om förmånen och ändå underlåtit att redovisa den, prop. 1996/97:19 s. 84.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Skattebrottslag (1971:69) [1] [2]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Propositioner

  • Proposition 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m. [1]