Gemensamma bestämmelser om skatteberäkning

Skatten tas ut för ett skatteår eller en skatteperiod

Fordonsskatt ska betalas för ett skatteår. Om skatten överstiger 3 600 kronor för ett helt år betalas skatten i stället för en skatteperiod. För en skatteperiod är skatten en tredjedel av skatten för ett helt år (2 kap. 5 § VSL).

Skattens storlek för en del av ett skatteår eller en skatteperiod

Fordonsskatt ska betalas för den tid då fordonet är skattepliktigt. Om skatteplikt endast föreligger för en del av en kalendermånad, tas skatt ändå ut för hela månaden (2 kap. 13 § första stycket VSL). Om ett fordon ställs på en viss dag och det samma dag görs en avställning av fordonet, anses fordonet ändå ha varit skattepliktigt den dagen.

Rättsfall: fordon som varit påställt del av dag

P ställde på en lastbil den 30 maj 2003 och försökte ställa av fordonet samma dag. Skattemyndigheten i Örebro (SKM) beslutade att fordonsskatt och vägavgift skulle betalas, eftersom fordonet varit påställt en dag. P överklagade SKM:s beslut och åberopade en dom i förvaltningsrätten avseende registreringsärendet, där förvaltningsrätten funnit att fordonet skulle ha ställts av den 30 maj 2003. Förvaltningsrätten biföll P:s överklagande.

SKM överklagade domen till kammarrätten som fann att P ställt på fordonet den 30 maj 2003. Någon möjlighet att få en registrering annullerad fanns inte i fordonsskattelagen eller i lagen om vägavgift för vissa tunga fordon. P kunde därför inte undgå att betala fordonsskatt och vägavgift då aktuellt fordon varit påställt del av den 30 maj 2003 (KR 2004-03-01, mål nr 3758-03).

Undantag: dygnsskatt

Dygnsbeskattning innebär att skatt tas ut per dag fr.o.m. den dag skatteplikten inträdde till månadens slut. Dygnsskatt tas ut för fordon vars skatt uppgår till minst 4 800 kronor för ett helt skatteår (2 kap 13 § andra stycket VSL).

Om skatteplikten upphör av någon annan anledning än avställning för ett fordon med dygnsskatt, återbetalas eller avräknas skatten per dag fr.o.m. den dag skatteplikten upphörde till månadens slut.

Om ett fordon med dygnsskatt har varit avställt i minst 15 dagar eller om fordonet har övergått till en ny ägare under avställningstiden, tas fordonsskatt ut per dag under den månad då avställningen började eller upphörde (2 kap. 13 § andra stycket VSL).

Fordonsskatten per dag är 1/360 av skatten för ett helt år och för en kalendermånad är fordonsskatten en tolftedel av skatten för ett helt år (2 kap. 13 § tredje stycket VSL).

Skattens storlek när ett fordons beskaffenhet ändras

Om ett fordons beskaffenhet ändras så att fordonsskatten blir högre än tidigare, tas den högre skatten ut från och med den kalendermånad under vilken registreringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett. Om ändringen medför att fordonsskatten blir lägre än tidigare, tas den lägre skatten ut från och med den kalendermånad som kommer närmast efter den under vilken registreringsbesiktning med anledning av ändringen skedde (2 kap. 14 § första stycket VSL). Detta gäller även om registreringsbesiktningen ägde rum den första dagen i en månad.

Skattens storlek när ett fordons användning ändras

Om användningen av ett fordon ändras så att beskattningen påverkas ska ägaren, innan användningen ändras, anmäla det nya användningssättet till Transportstyrelsen (jmf. 5 kap. 14 § förordning [2019:383] om fordons registrering och användning, FFRA).

Ändras ett fordons användning så att fordonsskatten blir högre än tidigare, tas den högre skatten ut från och med den kalendermånad då ändringen skedde. Om fordonsskatten blir lägre till följd av ändrat användningssätt, tas den lägre skatten ut från och med kalendermånaden efter den månad då ändringen skedde (2 kap. 14 § andra stycket VSL). Detta gäller även om anmälan om ändrat användningssätt är den första dagen i en månad.

Avrundning av skattebeloppet

Skattebelopp ska avrundas till närmast lägre krontal (8 kap. 1 § första stycket VSL). Detta gäller även för dröjsmålsavgift och ränta (1 kap. 7 § VSL).

Om det till följd av ett skattebeslut uppkommer ett skattebelopp under 50 kronor, faller beloppet bort och behöver inte betalas in. Skattebelopp under 50 kronor återbetalas inte till den skattskyldiga (8 kap. 1 § andra stycket VSL). De skattebeslut som omfattas av denna begränsningsregel är debitering, nedsättning, avräkning och återbetalning.

Exempel: skattebelopp under 50 kronor

Skatt debiterad och betald	200 kronor
Skatteplikt upphör (tillgodo)	152 kronor
Avräknas mot andra skulder	104 kronor
Summa	+48 kronor

Efter att 104 kronor avräknats från det överskjutande beloppet återstår 48 kronor att återfå. Återbetalning ska inte ske eftersom 48 kronor är mindre än 50 kronor.

Fordonsår

Med fordonsår avses den uppgift i vägtrafikregistret som anger ett fordons årsmodell eller, om sådan uppgift saknas, tillverkningsår. Om båda uppgifterna saknas i registret, avses med fordonsår det år under vilket fordonet första gången togs i bruk (1 kap. 5 § VSL).

Skattepliktig för första gången

Med skattepliktig för första gången ska som huvudregel avses den tidpunkt då ett fordon har registrerats och ställts på i vägtrafikregistret för första gången. För fordon som har varit registrerade utomlands innan de har registrerats i Sverige, ska med skattepliktig för första gången avses den tidpunkt då fordonet för första gången registrerats i ett annat land. Om det inte går att fastställa den tidpunkt då fordonet för första gången registrerades i ett annat land ska med skattepliktig för första gången avses den 1 januari det år som är antecknat som fordonsår i vägtrafikregistret (1 kap. 6 a § VSL).

Skatteverket anser att en registrering av ett fordon i det militära fordonsregistret kan jämställas med en registrering i ett fordonsregister i ett annat land. Detta innebär att med skattepliktig för första gången avses den tidpunkt när fordonet första gången registrerades i det militära fordonsregistret (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av fordon som tidigare varit registrerade i det militära fordonsregistret).

När fordonsskatten beräknas efter skälig grund

Om fordonsskatten inte kan bestämmas tillförlitligt med ledning av uppgifter i vägtrafikregistret eller med stöd av en verkställd utredning, ska den beräknas efter skälig grund (4 kap. 10 § VSL).

Beräkning av fordonskatten på skälig grund görs genom att uppgiften om koldioxidutsläpp fastställs med hjälp av två olika beräkningsmodeller beroende på fordonsslag (personbil klass I samt personbil klass II, lätta lastbilar och lätta bussar).

När koldioxidutsläppet har beräknats enligt någon av de två fastställda modellerna läggs uppgiften in i vägtrafikregistret med textkod T31BS. Detta anger att uppgiften endast används för uttag av fordonsskatt. Den framräknade koldioxiduppgiften används sedan för att beräkna fordonsskatten efter skälig grund.

Ett beslut om beräknat koldioxidvärde efter skälig grund kan efter utredning ändras av Skatteverket, beroende på vilka handlingar som kan uppvisas. En uppgift som ändrats av Skatteverket läggs in i vägtrafikregistret med textkod T31BT. Detta anger att uppgiften är fastställd av Skatteverket som grund för uttag av fordonsskatt.

Beräkningsmodellerna

De två beräkningsmodellerna innehåller ett antal olika beräkningsformler utifrån drivmedel. Genom parametrarna fordonsår, totalvikt, motoreffekt, växeltyp och fyrhjulsdrift har ett värde för koldioxidutsläpp beräknats. Formlerna är baserade på alla bilar som registrerats i vägtrafikregistret under åren 2007–2014.

Det framräknade värdet ska avrundas till ett helt värde. Om siffran efter decimalen är under 5 ska värdet avrundas nedåt. Om siffran är 5 eller högre ska värdet avrundas uppåt.

Husbilar

För vissa tyngre husbilar finns endast uppgift om koldioxidutsläpp för grundfordonet och inte för det etappvis färdigbyggda fordonet.

Skatteverket anser att om det i vägtrafikregistret saknas uppgift om koldioxidutsläpp som avser den färdigbyggda husbilen medför det att fordonsskatten inte kan bestämmas tillförlitligt med ledning av uppgifter i vägtrafikregistret. I dessa fall ska beskattningen ske enligt skälig grund.

Från och med den 1 september 2019 testas vissa husbilar med den nya testmetoden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, WLTP. Det innebär att det för dessa husbilar kommer finnas uppgift om koldioxidutsläpp för den färdigbyggda husbilen i vägtrafikregistret. Med den gamla testmetoden, NEDC, saknades många gånger uppgift om koldioxidutsläpp för den färdigbyggda husbilen och de har därför beskattats efter skälig grund. Finns det en uppgift om koldioxidutsläpp för den färdigbyggda husbilen i vägtrafikregistret ska den ligga till grund för uttaget av fordonsskatt.

Glesbygdsavdrag

För personbilar klass I som hör hemma i vissa glesbygdskommuner ska fordonsskatt tas ut endast till den del fordonsskatten för ett skatteår överstiger 384 kronor (2 kap.11 § VSL). Avdrag görs med 384 kronor när fordonsskatten påförs för ett skatteår och med 128 kronor när skatten påförs för en skatteperiod.

En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldiga har sin adress enligt vägtrafikregistret när skattskyldigheten avgörs enligt 5 kap. 2 § VSL.

Berättigad till avdraget är den som är registrerad som ägare till en bil som hör hemma i någon av de kommuner som anges i bilaga 1 till VSL.

Rättsfall: i vilken kommun en personbil anses höra hemma

B överklagade ett beslut av Skattemyndigheten i Örebro (SKM) om fordonsskatt. Hon anmälde den 29 april 1996 adressändring från Mölndal till Malå (glesbygdskommun) som skulle gälla från den 1 juni 1996. Uppbördsmånad för fordonsskatten var juni. SKM anförde att en adressändring inte kan registreras i folkbokföringsregistret innan adressen börjat gälla. Förvaltningsrätten biföll överklagandet och SKM överklagade vidare.

Kammarrätten fann att avgörande för frågan om nedsättning av fordonsskatt är var den skattskyldiga hade sin adress enligt vägtrafikregistret när skatteplikten inträdde. Vid ingången av juni månad 1996 hade adressen i vägtrafikregistret inte ändrats till Malå kommun. Därför fanns det inga förutsättningar för nedsättning av fordonsskatten enligt 14 § fordonsskattelagen. B hade i god tid anmält sin flyttning för ändrad folkbokföring, men någon undantags- eller jämkningsregel som tillåter nedsättning av fordonsskatten i ett fall som detta finns inte. Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom och fastställde SKM:s beslut (KR 1998-06-10, mål nr 895-1997).