OBS: Detta är utgåva 2021.2. Sidan är avslutad 2023.

En gemensam omsättningströskel för bestämmande av beskattningsland införs för unionsintern distansförsäljning av varor och försäljning av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster.

Tidigare omsättningströskel vid distanshandel slopas

Genom de ändringar i rådets direktiv 2017/2455 (e-handelspaketet) som ska vara genomförda av medlemsstaterna den 1 juli 2021 slopas den nuvarande omsättningströskeln för bestämmande av beskattningsland vid distanshandel inom EU (artikel 34 mervärdesskattedirektivet). I Sveriges fall är den 320 000 kronor (5 kap. 2 § andra stycket ML i dess lydelse före den 1 juli 2021). I stället gäller en EU-gemensam beskattningslandströskel som gäller både för unionsintern distansförsäljning av varor och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster (artikel 59c mervärdesskattedirektivet). Det innebär att en omsättningströskel på totalt 10 000 euro (99 680 kr) ska gälla i alla medlemsstater. Men omsättningströskeln omfattar inga andra typer av tjänster än dessa nämnda tjänster (elektroniska tjänster m.m.). För andra typer av tjänster gäller vanliga bestämmelser om beskattningsland.

Europeiska kommissionen har även tagit fram förklarande anmärkningar om e-handel. Dokumentet syftar till att förklara och underlätta tolkningen av de nya bestämmelserna som träder i kraft den 1 juli 2021. De nya bestämmelserna ska enligt Skatteverket tolkas i enlighet med de förklarande anmärkningarna.

Säljaren ska vara etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas här

Omsättningströskeln gäller för säljare som är etablerade i Sverige. Med etablering avses i detta sammanhang säte eller fast etableringsställe. Bestämmelsen är inte tillämplig om tillhandahållaren är etablerad i andra medlemsstater än Sverige. Om etablering saknas får beskattnings­landströskeln i Sverige tillämpas om den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas här men inte i ett annat EU-land.

Som säljare räknas även en beskattningsbar person som genom användning av ett elektroniskt gränssnitt möjliggör försäljningen av varor och anses själv köpt och sålt varan (plattformsföretag).

Vilka omsättningar ska tas med?

I fråga om telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster gäller fortfarande att de ska tillhandahållas icke beskattningsbara personer som är etablerade, bosatta eller stadigvarande vistas i ett annat EU-land. Omsättningar till köpare i Sverige ska alltså inte tas med vid beräkningen av tröskelvärdet.

I fråga om distansförsäljning av varor ska de transporteras till ett annat EU-land. Leverans av varor, med eller utan transport, inom landet ska alltså inte tas med vid beräkningen av tröskelvärdet.

Tröskelvärdet i svenska kronor

Av artikel 59c.5 mervärdesskattedirektivet framgår att det belopp i nationell valuta som motsvarar det sammanlagda värdet av tillhandahållandena ska beräknas genom tillämpning av den växelkurs som Europeiska centralbanken (ECB) offentliggjorde på dagen för antagandet av rådets direktiv 2017/2455.

Denna dag var växelkursen för euro till svenska kronor 9,9680. Det innebär att tröskelvärdet i svenska kronor är 99 680 kronor. Det finns i detta sammanhang ingen bestämmelse om avrundning av beloppet. Det är därför inte möjligt att avrunda beloppet till t.ex. 99 700 kronor eller 100 000 kronor.

Vad ska ingå i beloppet?

Det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av de aktuella omsättningarna får inte överstiga 99 680 kronor under innevarande kalenderår och inte heller under föregående kalenderår. Beloppet avser värdet av samtliga omsättningar av de aktuella varorna och tjänsterna. Om säljaren har försäljning av både varor och tjänster till flera andra EU-länder ska samtliga dessa försäljningar således räknas ihop.

Exempel: plattformsföretag

Ett plattformsföretag som är etablerat i Sverige och inget annat EU-land har egen unionsintern distansförsäljning av varor. Företaget möjliggör också unionsintern distansförsäljning av varor importerade från länder utanför EU som plattformsföretaget anses vara köpare och säljare av. Ska båda sorters distansförsäljningar ingå vid beräkningen av omsättningströskeln?

Ja, eftersom distansförsäljningen i båda fallen anses vara gjord av en och samma säljare i ett och samma EU-land.

Om omsättningströskeln överskrids

Om beloppet 99 680 kronor överskrids är tjänsterna eller varorna omsatta utomlands från och med den transaktion som medför att beloppet överskrids. Säljaren måste då fullgöra sina mervärdesskatteskyldigheter i den medlemsstat där köparen finns eller där varutransporten avslutas, genom att antingen registrera sig i det eller de EU-länder där omsättningarna har skett, eller ansöka om ett identifieringsbeslut hos Skatteverket för att få använda den särskilda ordningen (unionsordningen) för att redovisa mervärdesskatt på omsättningarna. Om säljaren vill använda unionsordningen blir artikel 57d första punkten i genomförandeförordningen tillämplig (rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011). Det innebär att unionsordningen gäller från och med den dag då det första tillhandahållandet görs, om säljaren lämnar uppgifter om sin verksamhet till identifieringsstaten senast den tionde dagen i den månad som följer på det första tillhandahållandet.

Säljaren kan välja att tillämpa huvudregeln

Säljaren kan alltid välja att platsen för tillhandahållandet ska bestämmas i enlighet med huvudregeln om omsättningsland för elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer eller för unionsintern distansförsäljning av varor. Tillämpningen av omsättningströskeln för bestämmande av beskattningsland är alltså frivillig.

Säljaren måste ansöka hos Skatteverket om att tillämpa huvudregel

En säljare som omfattas av omsättningströskeln men som vill tillämpa de vanliga reglerna ska ansöka hos Skatteverket om att inte längre omfattas av omsättningströskeln vid bestämmande av beskattningsland. Säljaren vill alltså att försäljningarna i stället ska anses omsatta enligt huvudreglerna om omsättningsland för varorna och tjänsterna.

Skatteverket ska besluta att varor och tjänster är omsatta utomlands

Skatteverket ska då besluta att varorna och tjänsterna är omsatta utomlands. Detta gäller oavsett om säljaren vill tillämpa unionsordningen eller registrera sig i de medlemsstater där köparna finns.

För tjänsterna är huvudregeln att de är omsatta där köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas. För varornas del är huvudregeln att de är omsatta där de befinner sig när transporten av varorna avslutas.

Beslutet gäller i minst två år

Beslutet gäller tills vidare. Säljaren får inte börja tillämpa bestämmelsen om beskattningsland som gäller när omsättningströskeln underskrids förrän efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då beslutet fattades.

Exempel på hur bestämmelserna påverkar bedömningen av omsättningsland

Nedan finns några exempel på hur bestämmelserna gällande den gemensamma omsättningströskeln påverkar bestämmande av omsättningsland för olika situationer.

Det finns också många exempel på hur bestämmelserna om den gemensamma omsättningströskeln ska förstås under avsnitt 3.3 i kommissionens förklarande anmärkningar om e-handel.

Exempel: försäljning under tröskelvärdet

Ett företag med etablering endast i Sverige har unionsintern distansförsäljning av varor till kunder i Frankrike och Luxemburg. Försäljningen till andra EU-länder överstiger inte omsättningströskeln på 99 680 kronor. Eftersom den unionsinterna distansförsäljningen inte överstiger 99 680 kronor ska den beskattas på samma sätt som företagets försäljning till kunder i Sverige, alltså är den också omsatt inom landet.

Företaget kan dock välja att tillämpa huvudregeln för bestämmande av omsättningsland (jfr avsnitt 3.3 exempel 1 i förklarande anmärkningar om e-handel) .

Exempel: försäljning över tröskelvärdet

Ett företag med etablering endast i Sverige har unionsintern distansförsäljning av varor till kunder i Tyskland, Österrike och Polen. Den sammanlagda unionsinterna distansförsäljningen överstiger 99 680 kronor men överstiger inte de tröskelvärden som gällt för respektive land enligt bestämmelserna före den 1 juli 2021. I och med att nya regler om en gemensam omsättningströskel inom EU införs upphör de tidigare omsättningströsklarna för respektive medlemsstat att gälla. Eftersom företagets distansförsäljning per år till andra EU-länder överstiger tröskelvärdet är omsättningsland för distansförsäljningarna från och med den 1 juli 2021 de länder dit varorna skickas. Företaget kan välja att registrera sig för mervärdeskatt i respektive land där omsättningarna sker (Tyskland, Österrike och Polen) eller tillämpa unionsordningen (jfr avsnitt 3.3 exempel 2 i förklarande anmärkningar om e-handel).

Exempel: försäljning från två etableringsställen inom EU

Ett företag med etablering i Sverige säljer varor inom landet. Företaget har även enstaka distansförsäljningar av varor till kunder i Tyskland som inte överstiger 99 680 kronor. Företaget har också ett fast etableringsställe i Ungern där det säljer diverse tjänster (bland annat elektroniska tjänster). Bestämmelsen om omsättningsland när försäljningen understiger tröskelvärdet kan bara tillämpas av en säljare som är etablerad i Sverige och saknar etablering i något annat EU-land (5 kap. 2 a § första stycket 1 och 5 kap. 20 § ML). Företagets unionsinterna distansförsäljning till Tyskland omfattas därmed av huvudregeln och är omsatt utomlands, d.v.s. i det land där varutransporten avslutas. Se även avsnitt 3.3. exempel 3 i förklarande anmärkningar om e-handel.

Exempel: unionsintern distansförsäljning genom elektroniska plattformar

Ett företag med etablering endast i Sverige har unionsinterna distansförsäljningar till andra EU-länder. Försäljningarna sker uteslutande via olika elektroniska plattformar. Den sammanlagda unionsinterna distansförsäljningen har hittills inte överstigit 99 680 kronor per år. Om den sammanlagda försäljningen överskrider tröskelvärdet senare under året måste företaget redovisa mervärdesskatten i det land dit varorna avsänds eller transporteras när tröskelvärdet överskrids. Företaget bör också ha dokumentation som styrker försäljningen som sker via plattformarna.

I detta fall kan det inte bli aktuellt att anse att plattformsföretaget blir skattskyldigt för mervärdesskatten på försäljningarna eftersom säljaren är etablerad inom EU (jfr avsnitt 3.3. exempel 8 i förklarande anmärkningar om e-handel).

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Förklarande anmärkning. Rådets genomförandeförordning (EU) nr 2017/2455 [1] [2]
  • RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017 om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållanden av tjänster och distansförsäljning av varor [1] [2]
  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]
  • RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 282/2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (omarbetning) [1]

Lagar & förordningar

  • Mervärdesskattelag (1994:200) [1] [2]