OBS: Detta är utgåva 2021.4. Visa senaste utgåvan.

I Sverige och flertalet andra länder blir ett äktenskap upplöst antingen genom den ena makens död eller genom en äktenskapsskillnad. Skatteverket registrerar svenska domar om äktenskapsskillnad i folkbokföringen. Skatteverket registrerar i vissa fall även utländska domar och beslut om äktenskapsskillnad. Särskilda regler gäller för domar och beslut från länder inom EU och de nordiska länderna. Reglerna för äktenskapsskillnad gäller även för ett registrerat partnerskap, om inget annat anges.

Uppgift om äktenskapsskillnad

En persons civilstånd och datum för ändring av civilståndet är uppgifter som får registreras i folkbokföringen (1 § FOL och 2 kap. 3 § FdbL). Med civilstånd menas uppgift om att en person är ogift, gift, registrerad partner, skild, skild partner, änka/änkling eller efterlevande partner.

Uppgift om en persons civilstånd har betydelse inom många olika områden och sammanhang, exempelvis vid bosättning, socialförsäkring, arvsförhållanden, namn- och familjerätt. Inom folkbokföringen har uppgiften även betydelse för hindersprövning inför ett nytt äktenskap.

Svensk dom om äktenskapsskillnad

Enligt svensk lagstiftning kan ett äktenskap endast upplösas genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). Makar som är eniga om att äktenskapet ska upplösas har som utgångspunkt rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid. Om de är oeniga eller om någon av makarna bor tillsammans med ett eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad måste äktenskapsskillnaden emellertid föregås av betänketid (5 kap. 1 och 2 §§ ÄktB). En make har dock alltid rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid om makarna har levt åtskilda sedan minst två år (5 kap. 4 § ÄktB). Detsamma gäller om det skulle visa sig att äktenskapet har ingåtts i strid mot ett svenskt äktenskapshinder (5 kap. 5 § ÄktB).

Dom om äktenskapsskillnad meddelas av allmän domstol. När domstolen har dömt till äktenskapsskillnad och domen har fått laga kraft, får Skatteverket en underrättelse om domen med uppgift om lagakraftdatum (3 a § förordning [1983:490] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnad).

Äktenskapet är upplöst först när domen har fått laga kraft, d.v.s. när domen inte längre kan överklagas (5 kap. 6 § ÄktB). Skatteverket registrerar därför äktenskapsskillnaden i folkbokföringen från och med det datum domen fick laga kraft.

Exempel: lagakraftdatum

En dom om äktenskapsskillnad har meddelats av en tingsrätt den 15 november 2018. Sista dag för att överklaga domen är tre veckor senare, d.v.s. den 6 december 2018. Förutsatt att ingen överklagar, får domen laga kraft den 7 december 2018. Skatteverket registrerar då personen som skild från och med den 7 december 2018.

Utländsk dom eller beslut om äktenskapsskillnad

Om en folkbokförd persons civilstånd ändras i samband med äktenskapsskillnad i utlandet ska Skatteverket registrera detta i folkbokföringsdatabasen. Även när en person folkbokförs i Sverige för första gången registrerar Skatteverket uppgift om civilstånd i folkbokföringsdatabasen.

I de flesta länder kan ett äktenskap upplösas genom äktenskapsskillnad. Formerna för hur en äktenskapsskillnad ska gå till varierar från land till land. I vissa länder är det en domstol som beslutar om äktenskapsskillnad. I andra länder kan ett sådant beslut i stället meddelas av en administrativ myndighet. I en del länder prövas mål om äktenskapsskillnad av religiösa domstolar. Vissa europeiska länder har också infört ett privaträttsligt förfarande där ett äktenskap kan upplösas av en notarie.

Även reglerna för när ett beslut eller en dom om äktenskapsskillnad får laga kraft varierar mellan olika länder. I en del länder får ett beslut om äktenskapsskillnad laga kraft först när det har registrerats i ett särskilt civilståndsregister. I andra länder kan ett beslut om äktenskapsskillnad inte överklagas, utan får laga kraft med en gång när beslutet meddelas.

Utländska beslut om äktenskapsskillnad gäller i Sverige om de uppfyller kraven för erkännande enligt något av följande regelverk:

Gemensamt för alla beslut är att de måste ha fått laga kraft för att Skatteverket ska kunna registrera äktenskapsskillnaden i folkbokföringen. I utländska beslut anges ibland att beslutet har fått laga kraft, men inte vilken dag. Då registrerar Skatteverket äktenskapsskillnaden med datumet för beslutet.

Beslut från ett EU-land

Bryssel II-förordningen är en EU-förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn. Förordningen gäller som svensk lag sedan den 1 mars 2001.

En dom om äktenskapsskillnad som meddelats i något av EU:s medlemsländer, med undantag för Danmark som inte har antagit Bryssel II-förordningen, gäller i Sverige och kan registreras i folkbokföringen oavsett makarnas medborgarskap eller hemvist. En förutsättning är dock att domen har meddelats efter den 1 mars 2001 (art. 21 Bryssel II-förordningen).

För att Skatteverket ska kunna registrera äktenskapsskillnaden ska normalt domen om äktenskapsskillnad eller ett så kallat Bryssel II-intyg visas upp (art. 39 Bryssel II-förordningen). Domen ska i första hand visas upp i original eller som vidimerad kopia. Ett Bryssel II-intyg innehåller bland annat makarnas namn, beslutsland, typ av dom samt datum när domen fått rättsverkan, det vill säga när domen fått laga kraft.

Bryssel II-förordningen gäller för domar och beslut om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap. När det gäller annullering av ett äktenskap enligt Bryssel II-förordningen får det i Sverige ses som en svensk äktenskapsskillnad och innebär att Skatteverket registrerar personen som skild i folkbokföringen.

Ett antal EU-länder har infört ett förenklat skilsmässoförfarande där ett äktenskap kan upplösas av en notarie. En sådan äktenskapsskillnad är privaträttslig, men har samma rättsverkan i beslutslandet som en äktenskapsskillnad genomförd hos domstol. Ett avtal om äktenskapsskillnad från notarie kan därför likställas med en dom vid tillämpning av Bryssel II-förordningen. Det innebär att avtalet gäller direkt i Sverige (art. 21 och punkt 22 i preambeln till Bryssel II-förordningen). En sådan äktenskapsskillnad kan normalt registreras i folkbokföringsdatabasen om ett Bryssel II-intyg eller avtalet om äktenskapsskillnad visas upp. Det går även bra att visa upp ett registerutdrag ur landets civilregister.

Exempel: Äktenskapsskillnad enligt Bryssel II-förordningen

  • En fransk äktenskapsskillnad hos notarie från mars 2018 mellan en italiensk man och en svensk kvinna gäller i Sverige enligt Bryssel II-förordningen.
  • En tysk dom om äktenskapsskillnad mellan en tysk man och en tunisisk kvinna gäller i Sverige enligt Bryssel II-förordningen.

Beslut från ett nordiskt land

I NÄF finns särskilda bestämmelser om erkännande av beslut om äktenskapsskillnad som meddelats i Danmark, Finland, Island eller Norge. Beslut från något av dessa länder gäller i Sverige och kan registreras i folkbokföringen om båda makarna var medborgare i ett nordiskt land vid tidpunkten för beslutet. Makarna behöver inte vara medborgare i beslutslandet (22 § NÄF).

Om ingen eller bara en av makarna var nordisk medborgare måste giltigheten av beslut om äktenskapsskillnad som har meddelats i Danmark, Island eller Norge bedömas enligt förutsättningarna i IÄL, läs mer under Övriga utländska beslut.

Observera att Finland är medlem i EU och att ett finskt beslut om äktenskapsskillnad därför gäller direkt i Sverige med stöd av Bryssel II-förordningen, oavsett vilket medborgarskap makarna har.

Exempel: Äktenskapsskillnad från ett nordiskt land

  • En norsk äktenskapsskillnad mellan en svensk kvinna och en finländsk man gäller i Sverige enligt NÄF.
  • En finländsk äktenskapsskillnad mellan en finsk kvinna och en fransk man gäller i Sverige enligt Bryssel II-förordningen.

Övriga utländska beslut

Ett beslut om äktenskapsskillnad från ett land som inte omfattas av någon internationell överenskommelse kan gälla i Sverige om det uppfyller förutsättningarna för erkännande i IÄL.

Enligt 3 kap. 7 § första stycket IÄL gäller ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad i Sverige

  • om någon av makarna var medborgare eller hade hemvist i beslutslandet vid tidpunkten för beslutet eller
  • om det med hänsyn till någon annan anknytning fanns en skälig anledning till att frågan om äktenskapsskillnad prövades i den främmande staten.

Bestämmelsen i 3 kap. 7 § IÄL förutsätter att det rör sig om ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad som har meddelats av en främmande judiciell, administrativ eller religiös myndighet. Privaträttsliga beslut om äktenskapsskillnad omfattas inte av bestämmelserna i IÄL. En privaträttslig äktenskapsskillnad från ett land utanför EU gäller därför inte i Sverige. Att en privat äktenskapsskillnad godtas av det främmande landets myndigheter, t.ex. genom att makarna registreras som skilda i landets civilregister, omvandlar normalt inte äktenskapsskillnaden till ett myndighetsbeslut. I en del länder krävs dock att ett privaträttsligt förfarande, t.ex. förskjutning (talaq) enligt vissa muslimska länders rätt, fastställs av domstol eller annan myndighet för att äktenskapsskillnaden ska vara giltig i beslutslandet. Dessa avgöranden kan betraktas som myndighetsbeslut och kan därför erkännas i Sverige enligt 3 kap. 7 § IÄL.

Den som påstår att hen var medborgare eller hade hemvist i en främmande stat måste kunna visa det. Den som är bosatt i ett visst land har hemvist där, om bosättningen med hänsyn till vistelsens längd och omständigheterna i övrigt kan bedömas som stadigvarande (7 kap. 2 § IÄL). I definitionen av begreppet hemvist ingår att personen har för avsikt att stanna kvar i landet. Det bör vara tillräckligt att personen tänker stanna kvar i landet tills vidare. Den som arbetar eller bedriver verksamhet i vistelselandet får normalt anses ha hemvist där (prop. 1973:158 s. 78f).

Enligt 3 kap. 7 § andra stycket IÄL är ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad giltigt i Sverige trots att beslutet inte uppfyller kraven i paragrafens första stycke, om någon av makarna har ingått ett nytt äktenskap efter det att beslutet om äktenskapsskillnad meddelades. En förutsättning för att en sådan äktenskapsskillnad ska gälla i Sverige är att det nya äktenskapet kan erkännas i Sverige.

Svensk domstol kan erkänna ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad

Frågan om ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad gäller i Sverige eller inte kan också prövas av allmän domstol (3 kap. 8 § första stycket IÄL). Om domstolen beslutar att en äktenskapsskillnad är giltig i Sverige kan Skatteverket registrera den i folkbokföringen. Domstolen är skyldig att underrätta Skatteverket om beslutet (3 a § andra stycket 1 förordning (1983:490) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnader m.m).

Äktenskapsskillnad från utländsk ambassad

Ibland beslutar utländska ambassader om äktenskapsskillnad för sina medborgare i Sverige. Sådana beslut är inte giltiga i Sverige och kan inte heller prövas av tingsrätten (RH 1982:41).

Exempel: Äktenskapsskillnad enligt IÄL

  • Beslut av en domstol i Georgia, USA, om äktenskapsskillnad mellan två svenska medborgare, bosatta i Georgia. Beslutet gäller i Sverige eftersom makarna hade hemvist i beslutslandet vid tidpunkten för beslutet.
  • Beslut av en mexikansk domstol om äktenskapsskillnad mellan två amerikanska makar, bosatta i USA. Beslutet gäller inte i Sverige eftersom ingen av makarna var medborgare eller hade hemvist i Mexiko vid tidpunkten för beslutet. Det har inte heller framkommit att makarna hade någon annan anknytning till Mexiko som medför att det var skäligt att frågan prövades där.
  • Beslut av en thailändsk registreringsmyndighet om äktenskapsskillnad mellan en tysk man och en kvinna vars medborgarskap och hemvist inte är kända. Beslutet uppfyller inte de allmänna förutsättningarna för att vara giltigt i Sverige eftersom ingen av makarna, såvitt känt, var medborgare eller hade hemvist i Thailand vid tidpunkten för beslutet 3 kap. 7 § första stycket IÄL. Beslutet om äktenskapsskillnad ska emellertid ändå anses gälla i Sverige då mannen senare har ingått ett nytt äktenskap i Österrike 3 kap. 7 § andra stycket IÄL.
  • En muslimsk äktenskapsskillnad genom en återkallelig förskjutning (talaq) kan godtas om den har fastställts av domstol och det framgår av domstolens avgörande att de äktenskapliga banden inte återupptogs under kvinnans iddah (väntetid).

Utländska beslut om upplösning av registrerat partnerskap

I Sverige var det tidigare möjligt att registrera partnerskap för två personer av samma kön. Den möjligheten finns fortfarande i vissa länder. Bryssel II-förordningen och NÄF är inte tillämpliga på registrerade partnerskap. Giltigheten av ett utländskt beslut om upplösning av ett registrerat partnerskap får därför prövas enligt bestämmelserna i IÄL (Civilutskottets betänkande 2008/09:CU 19 Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor s. 22). Läs mer om bestämmelserna i IÄL under Övriga utländska beslut.

Ogiltigförklaring av äktenskap

För att en svensk vigsel ska vara giltig krävs att de blivande makarna är samtidigt närvarande vid vigseln och att de samtycker till äktenskapet. Det krävs även att vigselförrättaren har förklarat dem som makar. Om en vigsel inte har skett i enlighet med dessa formkrav eller om vigselförrättaren var obehörig är vigseln ogiltig (4 kap. 2 § första och andra stycket ÄktB).

Om det i efterhand framkommer att en vigsel är ogiltig finns möjlighet för allmän domstol att besluta att ogiltigförklara äktenskapet (NJA 2010 s. 648) Domstolen är skyldig att underrätta Skatteverket om beslutet (3a § förordning [1983:490]) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnad).

Ett äktenskap som ogiltigförklaras av domstol anses ha varit ogiltigt redan från början (så kallad nullitet). Det innebär att något äktenskap aldrig har kommit till stånd och att makarnas civilstånd återgår till det som gällde innan äktenskapet ingicks. En person som inte tidigare varit gift ska alltså registreras som ogift efter ett beslut om ogiltigförklaring.

Beslut om ogiltigförklaring av ett äktenskap från svensk domstol är mycket sällsynta. I vissa andra länder är sådana beslut emellertid desto vanligare. Innebörden av ett beslut om ogiltigförklaring kan variera från land till land. I en del länder motsvarar ett sådant beslut det som gäller vid ogiltigförklaring i Sverige, d.v.s. att något äktenskap aldrig har kommit till stånd. I andra länder motsvarar en ogiltigförklaring, sett till dess rättsverkan, snarare ett beslut om äktenskapsskillnad.

Återgång eller annullering av äktenskap

Fram till 1974 fanns en möjlighet att enligt svensk lag få ett äktenskap upplöst genom återgång. Det gjordes bland annat när nära släktingar hade ingått äktenskap. Rättsverkningarna av ett beslut om återgång motsvarade till stor del rättsverkningarna av en äktenskapsskillnad. Makarna hade exempelvis rätt att begära bodelning med stöd av allmänna regler.

I vissa utländska rättsordningar förekommer fortfarande beslut om återgång eller annullering av äktenskap. Besluten får i Sverige normalt betraktas som beslut om äktenskapsskillnad.

Separation och hemskillnad

I många länder förekommer det att myndigheter beslutar om separation mellan makar. Ett sådant beslut innebär att makarnas gemensamma boende upphör och att deras egendom delas. Det innebär dock inte att äktenskapet är upplöst och makarna har därför inte heller rätt att ingå ett nytt äktenskap.

Fram till 1974 förekom i Sverige en motsvarighet till separation som kallades hemskillnad.

Skatteverket registrerar varken separationer eller hemskillnader i folkbokföringen.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 [1] [2] [3] [4]

Lagar & förordningar

  • Folkbokföringslag (1991:481) [1]
  • Förordning (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap [1] [2]
  • Förordning (1983:490) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter beträffande äktenskapsskillnader m.m. [1] [2] [3]
  • Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
  • Lag (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet [1]
  • Äktenskapsbalk (1987:230) [1] [2] [3] [4] [5] [6]

Övrigt

  • Europeiska unionens webbplats [1]