Skatteverket meddelar oftast beslutet att registrera någon genom att sända ut ett registerutdrag eller meddelande om registrering. I vissa fall måste även andra typer av beslut fattas i samband med registreringen.
Registreringen är en formell åtgärd som främst syftar till att möjliggöra administrationen av deklarationer, betalningar och kontrollen av skatten.
Beslutet angående registrering fattas med ledning av uppgifterna i den insända anmälan och eventuella andra uppgifter som Skatteverket har fått in. Skatteverket kan också fatta beslut om registrering utan anmälan (s.k. tvångsregistrering) om det till Skatteverkets kännedom framkommer uppgifter om att någon som inte är registrerad borde vara registrerad.
Skatteverket ska utfärda en särskild handling om beslutad registrering enligt ett fastställt formulär (2 kap. 3 § SFF).
Om registrering sker i enlighet med anmälan/ansökan meddelar Skatteverket beslutet vad gäller mervärdesskatt och registrering som arbetsgivare genom att ett registerutdrag sänds ut till den registrerade.
För den som är skattskyldig enligt AvPL, LAS, LTS, LSE, LSA, LSB, LSN, LSNP, RSL, LSKE, LSF, LSS, LPG, LSP eller LSAF meddelar Skatteverket beslut genom att skicka ut separata handlingar om beslutad registrering.
Vid registrering i samband med nedan uppräknade fall måste beslutet meddelas genom en särskild upprättad beslutshandling med motivering och överklagandehänvisning:
När det gäller mervärdesskatt och de olika punktskatterna måste Skatteverket ta ställning till vilken redovisningsperiod som ska tillämpas och vilken deklarationsdag som ska gälla.
Huvudregeln är att en redovisningsperiod är en kalendermånad (26 kap. 10 § SFL).
För punktskatter måste Skatteverket ta ställning till om redovisningsperioden ska vara helt beskattningsår enligt 26 kap. 17 § SFL.
För den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt RSL måste Skatteverket ta ställning till om deklaration ska lämnas för varje kalendermånad eller om redovisningsperioden ska omfatta två kalendermånader enligt 21 § RSL.
Vad gäller mervärdesskatt ska avgöras om redovisningsperioden ska vara en kalendermånad, ett kalenderkvartal eller ett beskattningsår (26 kap. 11-12 §§ SFL).
Deklarationsdagen kan vara antingen den 12 eller den 26 för mervärdesskatt och punktskatter.
Beslut måste tas angående
I det fall delägarna i ett enkelt bolag eller ett partrederi har ansökt om representantredovisning tilldelas det enkla bolaget eller partrederiet ett organisationsnummer om ett sådant nummer saknas. Skatteverket tilldelar det enkla bolaget eller partrederiet ett organisationsnummer med stöd av 2 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Organisationsnumret används för att i beskattningsdatabasen registrera uppgifter om delägare i det enkla bolaget eller partrederiet. Att så sker beror på att Skatteverket i vissa situationer har behov av att känna till vilka som är delägare i ett enkelt bolag eller partrederi. Registrering av dessa uppgifter sker med stöd av 2 kap. 3 § 2 lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbL), jfr också 1 § i SKVFS 2018:12.
Skatteverket tilldelar också representanten ett särskilt redovisningsnummer som knyts till organisationsnumret för det enkla bolaget eller partrederiet. Härigenom skapas ett samband mellan representanten och delägarna i det enkla bolaget eller partrederiet. Representanten tilldelas också det särskilda redovisningsnumret för att representantens egen skatteredovisning ska kunna skiljas från det enkla bolagets eller partrederiets. Representanten får därmed också ett särskilt skattekonto som ska användas för det enkla bolagets eller rederiets skatteredovisningar. Det är representantens redovisningsnummer som används för registrering enligt 7 kap. 1 § andra stycket SFL. Redovisningsnumret kommer därmed att vara detsamma som registreringsnumret. Under detta registreringsnummer lämnas skattedeklarationer för det enkla bolaget eller partrederiet. Övriga delägare lämnar inte någon skattedeklaration så längre representanten fullgör sina skyldigheter.
I samband med registreringen enligt 7 kap. SFL tilldelar Skatteverket även företaget en eller flera koder enligt svensk näringsgrensindelning, SNI. En sådan tilldelning av SNI-kod är inte ett beslut enligt SFL. Denna kodning görs på uppdrag av Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder koderna till ekonomisk statistik och till sitt företagsregister där alla Sveriges företag ska finnas med. För mer information om vad SNI är se SCB:s webbplats.
Vilka försäljningar och inköp som faktiskt medför skattskyldighet för mervärdesskatt och avdrags- eller återbetalningsrätt framgår av ML. Det beror alltså inte på den tilldelade SNI-koden. SNI-koden har inte heller någon betydelse för godkännandet för F-skatt.
Vid bedömningen av vad som är industriell verksamhet vid energibeskattning har indelningen av ett företags faktiska verksamhet enligt SNI en viss vägledande betydelse. Den tilldelade SNI-koden är alltså inte avgörande för om verksamheten är att anse som industriell verksamhet enligt LSE. Skatt på energi, skattebefriade användningsändamål.
Beslutet att registrera eller inte registrera någon är i huvudsak utan betydelse för skattskyldighet och avdragsrätt enligt ML. Beslutet att registrera kan inte ges retroaktiv verkan utan företaget är registrerat från och med den dag Skatteverket registrerar företaget (RÅ 2002 not. 26 och RÅ 1987 ref. 115).
Företaget kan däremot vara skattskyldigt, eller ha rätt till återbetalning av mervärdesskatt, för transaktioner som inträffat tidigare än registreringsdatumet. Dessa transaktioner ska deklareras i den period då skattskyldigheten och avdragsrätten inträdde, oavsett registreringsdatum.
I vissa fall måste ett särskilt beslut om skattskyldighet enligt ML fattas innan något registreringsbeslut kan fattas. Det gäller
Beslut måste även fattas angående mervärdesskattegrupper (6 a kap. 4 och 6 §§ ML).
I samband med att en mervärdesskattegrupp bildas enligt 6 a kap. 4 § ML tilldelas gruppen ett särskilt registreringsnummer på tio siffror. Befintliga registreringsnummer för mervärdesskatt för de företag som ingår i gruppen avregistreras från den tidpunkt gruppen anses bildad och är inte giltiga därefter. För att det ska vara möjligt för Skatteverket att veta vilka företag som ingår i en mervärdesskattegrupp registreras uppgifter om det i beskattningsdatabasen. Registrering av dessa uppgifter sker med stöd av 2 kap. 3 § 3 SdbL, jfr även 1 § i SKVFS 2018:12. Härigenom skapas ett samband mellan gruppen och gruppmedlemmarna.
Gruppens registreringsnummer är inte ett registreringsnummer för mervärdesskatt. Ett sådant nummer (tolv siffror) tilldelas först om mervärdesskattegruppen även ska registreras till mervärdesskatt. Det är i sådant fall grupphuvudmannen som i egenskap av företrädare för mervärdesskattegruppen ska registreras enligt 7 kap. 1 § andra stycket SFL, vilket innebär att registreringsnumret för mervärdesskatt utfärdas på grupphuvudmannen.
Det är det tilldelade registreringsnumret för mervärdesskatt som ska användas av gruppen, t.ex. på de fakturor som sänds ut från i gruppen ingående företag. Det är också registreringsnumret för mervärdesskatt som ska uppges vid unionsintern handel och som uppgiftslämnare vid redovisning i den periodiska sammanställningen. Vid redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration används dock det tiosiffriga registreringsnumret.
I samband med registreringen måste Skatteverket också ta ställning till vilken redovisningsmetod ska användas, faktureringsmetod eller bokslutsmetod
En anmälan för registrering kan gälla flera olika verksamheter och det kan förekomma att någon av verksamheterna är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. ML eller inte är ekonomisk verksamhet enligt 4 kap. ML. I sådana fall är det ofta lämpligt att Skatteverket informerar företaget om det och även om vad det innebär för bland annat avdragsrätten. Denna information är inte ett beslut utan ett informationsmeddelande. Eftersom ett sådant meddelande inte är ett beslut så kan det inte överklagas. Om företaget inte delar Skatteverkets uppfattning om beskattningen kan företaget framföra det i form av ett yrkande i samband med att företaget avlämnar sin deklaration för mervärdesskatt. Om Skatteverket då fattar ett beslut att inte godta deklarationen så är det beslutet ett beskattningsbeslut och kan därför omprövas och överklagas.
Den som registreras för redovisning av mervärdesskatt ska tilldelas ett registreringsnummer för mervärdesskatt (2 kap. 2 § första stycket SFF).
Registreringsnumret för mervärdesskatt spelar en viktig roll inom det system som tillämpas vid den unionsinterna handeln. Registreringsnumret är också viktigt i bevishänseende. Enligt ett flertal bestämmelser om bland annat fakturering, deklarationer och periodiska sammanställningar krävs det att säljarens eller köparens registreringsnummer för mervärdesskatt anges i dessa handlingar (C-527/11, Ablessio, punkterna 19 och 20). I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelserna om registreringsnummer i artiklarna 214–215.
Registreringsnumret för mervärdesskatt är konstruerat utifrån person- eller organisationsnumret. Registreringsnumret inleds med SE, som är den svenska landskoden, och avslutas med 01. Eftersom varken bindestreck eller mellanrum ska finnas skrivs registreringsnumret för mervärdesskatt i en följd. Om organisationsnumret är 556123-1234 skrivs registreringsnumret för mervärdesskatt på följande sätt: SE556123123401.
Numret skrivs ofta i fakturor som ett person- eller organisationsnummer, vilket är godtagbart om det framgår att det angivna numret avser registrering till mervärdesskatt. I samband med unionsintern handel måste dock det fullständiga registreringsnumret för mervärdesskatt (Value Added Tax; VAT-nummer) användas. Med VAT-nummer avses alltså det fullständiga registreringsnumret för mervärdesskatt. VAT-numren är utformade på olika sätt i olika medlemsländer i unionen.
Den som har utsetts till skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare enligt 5 kap. 4 § SFL tilldelas ett särskilt registreringsnummer för att skatterepresentantens egen skatteredovisning ska kunna skiljas från den redovisning som skatterepresentanten gör för den utländske försäkringsgivarens räkning. Skatterepresentanten får därmed också ett särskilt skattekonto som ska användas för den utländske försäkringsgivarens skatteredovisningar. Det är skatterepresentantens redovisningsnummer som används för registrering enligt 7 kap. 1 § andra stycket SFL. Redovisningsnumret kommer därmed att vara detsamma som registreringsnumret. Under detta registreringsnummer lämnas skattedeklarationer för den utländske försäkringsgivaren.