Andelar i koncernföretag

Vad är en andel i ett koncernföretag?

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Ett företag är enligt 1 kap. 4 § första stycket ÅRL moderföretag och en juridisk person är dotterföretag, om det förstnämnda företaget

• innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen
• äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar
• äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande intresseorgan
• äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen, eller på grund av en föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

När är en juridisk person ett dotterföretag?

En juridisk person är, enligt 1 kap. 4 § andra stycket ÅRL, dotterföretag till moderföretaget om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

• innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen
• äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar
• äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen – på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av en föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar – är även denna juridiska person dotterföretag till moderföretaget (1 kap. 4 § tredje stycket ÅRL).

När man bestämmer antalet röster i ett dotterföretag beaktar man inte de andelar i dotterföretaget som innehas av dotterföretaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning (1 kap. 6 § andra stycket ÅRL).

K1: förenklat årsbokslut

Ett företag som är moderföretag får inte tillämpa reglerna om förenklat årsbokslut varken enligt det allmänna rådet om enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2006:1 punkt 1.1) eller det allmänna rådet om ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2010:1 punkt 1.1).

Årsbokslut

För företag som tillämpar det allmänna rådet om årsbokslut (BFNAR 2017:3) är andelar i koncernföretag normalt anläggningstillgångar. Andelar i koncernföretag är bara omsättningstillgångar om man vid förvärvet fattade beslut om att sälja andelarna inom ett år (BFNAR 2017:3 punkt 18.2). De särskilda reglerna om andelar i koncernföretag finns i kapitlet 18 i det allmänna rådet. I slutet av kapitlet finns särskilda regler för vissa företagsformer som ska beaktas vid tillämpning av detta kapitel.

Om andelen i koncernföretaget är en andel i ett handelsbolag gäller också särskilda regler vid värderingen av andelen. Läs mer om andelar i handelsbolag.

Anskaffningsvärde

Vid förvärvet ska andelar i ett koncernföretag tas upp till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska man utöver inköpspriset räkna in andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § första och andra stycket ÅRL). Ett exempel på utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet är externa arvoden som har ett direkt samband med köpet. Grundläggande bestämmelser om beräkning av anskaffningsvärdet för tillgångar finns i kapitel 8 i det allmänna rådet (BFNAR 2017:3 kommentaren till punkt 18.4).

Erhållen emissionsinsats på andel i koncernföretag ska öka det redovisade värdet på andelen när behörigt organ har fattat beslut om insatsemission (BFNAR 2017:3 punkt 18.5).

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott som ett företag lämnar till ett koncernföretag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Om utfästelsen lämnas efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges, får tillskottet redovisas på balansdagen. När ett behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2017:3 punkt 18.6).

Nedskrivning

Om en anläggningstillgång har ett lägre värde än anskaffningsvärdet eller det redovisade värdet ska tillgången skrivas ner till det lägre värdet om det värdet kan antas vara bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värdet tillgången har på balansdagen även om det kan antas att värdenedgången inte är bestående (4 kap. 5 § ÅRL). Vid en nedskrivningsprövning ska det redovisade värdet på andelen i koncernföretaget som är en anläggningstillgång jämföras med ett värde beräknat enligt de metoder som används vid värdering av företag. En tillfällig resultatförsämring behöver inte leda till någon nedskrivning (BFNAR 2017:3 punkt 18.8).

Är värdet på andelen noll kronor ska tillgången alltid skrivas ned till noll kronor. Om värdet på andelen överstiger noll kronor behöver en nedskrivning inte göras om tillgångens värde understiger det redovisade värdet med mindre än det lägsta av 25 000 kr och 10 procent av det egna kapitalet vid årets ingång. En nedskrivning ska däremot alltid göras om det sammanlagda värdet på företaget finansiella anläggningstillgångar på balansdagen understiger deras sammanlagda redovisade värde med mer än det lägsta av 25 000 kr och 10 procent av det egna kapitalet (BFNAR 2017:3 punkt 18.9).

Om det finns ett avtal om avyttring av andelen finns på balansdagen och avyttringen kommer att leda till en förlust ska andelen skrivas ned till nettoförsäljningsvärdet (BFNAR 2017:3 punkt 18.10).

Återföring av nedskrivning

Om det inte längre finns skäl för en nedskrivning ska den återföras (4 kap. 5 § ÅRL). En nedskrivning ska återföras till den del värdet på tillgången har ökat jämfört med värdet vid nedskrivningen. Värdet ska beräknas på samma sätt som vid nedskrivningen (BFNAR 2017:3 punkt 18.11).

Vinstutdelning på andelar

Vinstutdelning på andelar i dotterföretag ska normalt redovisas som intäkt när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas. Ett moderföretag som innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i ett dotterföretag, får redovisa utdelning på dessa andelar som intäkt när andelsägarens rätt att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (BFNAR 2017:3 punkt 18.13).

K2: årsredovisning i mindre företag

För företag som tillämpar det allmänna rådet om årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10) är andelar i koncernföretag är normalt anläggningstillgångar. Andelar i koncernföretag är bara omsättningstillgångar om man vid förvärvet fattade beslut om att sälja andelarna inom ett år (BFNAR 2016:10 punkt 19.2). De särskilda reglerna om andelar i koncernföretag finns i kapitlet 19 i det allmänna rådet. I slutet av kapitlet finns särskilda regler för vissa företagsformer som ska beaktas vid tillämpning av detta kapitel.

Om andelen i koncernföretaget är en andel i ett handelsbolag gäller också särskilda regler vid värderingen av andelen. Läs mer om andelar i handelsbolag.

Anskaffningsvärde

Vid förvärvet ska andelar i ett koncernföretag tas upp till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska man utöver inköpspriset räkna in andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § första och andra stycket ÅRL). Ett exempel på utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet är externa arvoden som har ett direkt samband med köpet. Grundläggande bestämmelser om beräkning av anskaffningsvärdet för tillgångar finns i kapitel 9 i det allmänna rådet (BFNAR 2016:10 kommentaren under rubriken Anskaffningsvärde och redovisat värde).

Erhållen emissionsinsats på andel i koncernföretag ska öka det redovisade värdet på andelen när behörigt organ har fattat beslut om insatsemission (BFNAR 2016:10 punkt 19.4).

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott som ett företag lämnar till ett koncernföretag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Om utfästelsen lämnas efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges, får tillskottet redovisas på balansdagen. När ett behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2016:10 punkt 19.5).

Nedskrivning

Om en anläggningstillgång har ett lägre värde än anskaffningsvärdet eller det redovisade värdet ska tillgången skrivas ner till det lägre värdet om det värdet kan antas vara bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värdet tillgången har på balansdagen även om det kan antas att värdenedgången inte är bestående (4 kap. 5 § ÅRL). Vid en nedskrivningsprövning ska det redovisade värdet på andelen i koncernföretaget som är en anläggningstillgång jämföras med ett värde beräknat enligt de metoder som används vid värdering av företag. En tillfällig resultatförsämring behöver inte leda till någon nedskrivning (BFNAR 2016:10 punkt 19.7).

Är värdet på andelen noll kronor ska tillgången alltid skrivas ned till noll kronor. Om värdet på andelen överstiger noll kronor behöver en nedskrivning inte göras om tillgångens värde understiger det redovisade värdet med mindre än det lägsta av 25 000 kr och 10 procent av det egna kapitalet vid årets ingång. En nedskrivning ska däremot alltid göras om det sammanlagda värdet på företaget finansiella anläggningstillgångar på balansdagen understiger deras sammanlagda redovisade värde med mer än det lägsta av 25 000 kr och 10 procent av det egna kapitalet (BFNAR 2016:10 punkt 19.8).

Om det finns ett avtal om avyttring av andelen finns på balansdagen och avyttringen kommer att leda till en förlust ska andelen skrivas ned till nettoförsäljningsvärdet (BFNAR 2016:10 punkt 19.9).

Återföring av nedskrivning

Om det inte längre finns skäl för en nedskrivning ska den återföras (4 kap. 5 § ÅRL). En nedskrivning ska återföras till den del värdet på tillgången har ökat jämfört med värdet vid nedskrivningen. Värdet ska beräknas på samma sätt som vid nedskrivningen (BFNAR 2016:10 punkt 19.10).

Vinstutdelning på andelar

Vinstutdelning på andelar i dotterföretag ska normalt redovisas som intäkt när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas. Ett moderföretag som innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i ett dotterföretag, får redovisa utdelning på dessa andelar som intäkt när andelsägarens rätt att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (BFNAR 2016:10 punkt 19.12).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Vid förvärvet ska ett moderföretag som använder det allmänna rådet om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1) ta upp andelar i koncernföretaget till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska man utöver inköpspriset räkna in andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § första och andra stycket ÅRL).

Företag som ingår i en koncern vars koncernredovisning upprättas enligt IFRS, får i vissa fall värdera andelar i ett dotterföretag till verkligt värde, se 4 kap. 14 b § tredje stycket ÅRL.

Tillskott

Ett tillskott som en ägare lämnar utan att få emitterade aktier eller andra egenkapitalinstrument i utbyte ska redovisas som en ökning av andelens redovisade värde (BFNAR 2012:1 punkt 6.4). En återbetalning av ett lämnat tillskott ska redovisas som en minskning av andelens redovisade värde (BFNAR 2012:1 punkt 6.5).

Vinstutdelning på andelar

Ett moderföretag ska redovisa utdelning från andelar i dotterföretag som intäkt, oavsett om utdelningen härrör från ackumulerade vinster i dotterföretaget före eller efter förvärvstidpunkten. Intäkten ska normalt redovisas när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelningen ska lämnas. Ett moderföretag som innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i ett dotterföretag får dock redovisa utdelning på dessa andelar som intäkt när ägarens rätt att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, s.k. anteciperad utdelning (BFNAR 2012:1 punkt 9.10).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som tillämpar internationella redovisningsregler ska när de redovisar och värderar sina andelar i dotterföretag tillämpa IAS 27 Separata finansiella rapporter om inget annat framgår av RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Beträffande IAS 27 Separata finansiella rapporter framgår av RFR 2 att endast punkterna 10,11,12 och 19 ska tillämpas i IAS 27 med beaktande av de undantag som ges i RFR 2 (RFR 2 IAS 27 punkt 1).

Då ÅRL inte tillåter en redovisning av dotterföretag enligt kapitalandelsmetoden ska IAS 27 punkt 10 c inte tillämpas avseende redovisning av dotterföretag och joint ventures (RFR 2 IAS 27 punkt 1).

När ett företag upprättar en finansiell rapport i juridisk person ska det redovisa sina innehav i dotterföretag antingen till anskaffningsvärdet eller i enlighet med IFRS 9 (IAS 27 punkt 10). Företaget ska tillämpa samma redovisningsprincip för varje kategori av innehav.

Företag som tillämpa Finansinspektionens föreskrifter

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i SFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.

Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.