Vilka deklarationer ett deklarationsombud får lämna och vad som i övrigt ingår i deklarationsombudets behörighet.
Den som är godkänd av Skatteverket som deklarationsombud får lämna deklarationer elektroniskt samt ta del av och lämna uppgifter för den deklarationsskyldigas räkning.
Deklarationsombudet får också begära anstånd med att lämna deklaration.
I SFL finns följande deklarationer
Deklarationsombud får lämna deklaration, men bara elektroniskt (6 kap. 5 § första stycket 1 SFL).
Anledningen till att deklarationsombudet bara får lämna deklaration elektroniskt är att ombudsförfarandet inte ska medföra för stora risker. Lämnas en deklaration på det sättet kan Skatteverket använda sina kontrollrutiner för e-tjänster (prop. 2010/11:165 s. 310).
Deklarationsombud kan inte lämna deklaration på annat sätt än i en e-tjänst. Då det inte finns e-tjänster för alla deklarationer enligt SFL kan deklarationsombud bara anlitas för att lämna de deklarationer som går att lämna i en e-tjänst.
Den som ska lämna deklaration eller annan uppgift enligt FTL får använda sig av ett deklarationsombud. Då tillämpas bl.a. bestämmelserna om behörig företrädare i 4 kap. 1 § SFL samt om deklarationsombud i 6 kap. 4-8 §§ SFL (18 kap. 2 a § FTL). Det innebär att deklarationer och andra uppgifter som lämnas av ett deklarationsombud ska anses ha lämnats av den som företräds, d.v.s. fastighetens ägare, och att deklarationsombudet bara får lämna deklaration elektroniskt.
Ett deklarationsombud får ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklarationsskyldiga har direktåtkomst till (6 kap. 5 § första stycket 2 SFL). För att ett deklarationsombud ska kunna fullgöra sitt uppdrag behöver hen tillgång till motsvarande uppgifter (prop. 2010/11:165 s. 714). Vilka uppgifter som deklarationsombudet får direktåtkomst till beror på hur Skatteverket reglerat den deklarationsskyldigas direktåtkomst. Information om detta finns i Skatteverkets föreskrifter om e-tjänster. I detta sammanhang är det e-tjänsterna för deklaration och skattekonto som är relevanta (SKVFS 2006:2, SKVFS 2006:5, SKVFS 2006:9, SKVFS 2006:11, SKVFS 2007:10, SKVFS 2009:7, SKVFS 2009:8, SKVFS 2009:9 och SKVFS 2009:19).
Deklarationsombudet får besvara frågor och lämna kompletterande uppgifter till Skatteverket som rör den deklaration som deklarationsombudet har lämnat till verket (6 kap. 5 § första stycket 3 SFL).
Skatteverkets kommunikationsskyldighet inför att ett beslut ska fattas kan däremot inte fullgöras till ett deklarationsombud, eftersom det inte är fråga om att lämna deklaration eller komplettera lämnade uppgifter i deklarationen. Att ta del av Skatteverkets kommunikation av nya uppgifter eller rättsliga argumentation inför ett beslut faller därför utanför deklarationsombudets behörighet. Inget hindrar dock att den person som har fullgjort uppdraget som deklarationsombud också agerar som ombud för den deklarationsskyldiga i andra sammanhang (prop. 2010/11:165 s. 715 och prop. 2005/06:31 s. 32).
Skatteverket kan inte heller förelägga ett deklarationsombud att lämna deklaration (37 kap. 2 § första stycket SFL). Ett sådant föreläggande ska alltid riktas till den som är deklarationsskyldig.
Ett deklarationsombud får begära anstånd med att lämna deklaration (6 kap. 5 § första stycket 4 SFL). Det är självklart att ett deklarationsombud enbart får begära anstånd att lämna den deklaration som deklarationsombudet får lämna.
Om en utländsk beskattningsbar person är skyldig att ha ett ombud för redovisningen av mervärdesskatt så får hen inte ha ett deklarationsombud som också redovisar eller på annat sätt företräder företaget i frågor om mervärdesskatt (6 kap. 5 § andra stycket SFL). Däremot kan den utländska beskattningsbara personen låta ett deklarationsombud redovisa annan skatt än mervärdesskatt.
Den som är ombud enligt 6 kap. 2 § SFL för den utländska beskattningsbara personen kan även godkännas som deklarationsombud, på så vis kan i praktiken en och samma person hantera alla deklarationer (prop. 2010/11:165 s. 715).