Hur beräknas spärrbeloppet?

Spärrbeloppet är den svenska skatten på den utländska inkomsten

Spärrbeloppet är en beräkning av hur stor del av den svenska skatten som är hänförlig till de utländska inkomsterna.

Ofta uttrycks spärrbeloppet som ett bråktal, där täljaren är den utländska inkomsten och nämnaren är den sammanlagda inkomsten, som multipliceras med den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten:

Avdrag för utländsk skatt vid beräkning av spärrbeloppet

Om den skattskyldiga har begärt och medgetts avdrag för utländsk skatt som ska avräknas ska spärrbeloppet beräknas som om avdraget inte har gjorts (2 kap. 9 § andra stycket AvrL). Det innebär att avdraget inte ska påverka den utländska inkomsten (täljaren), den sammanlagda inkomsten (nämnaren) och den svenska skatten som ingår i spärrbeloppsberäkningen.

Läs även om avdrag för utländsk skatt i inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet.

Avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond vid beräkning av spärrbeloppet

Om den skattskyldiga har gjort avdrag för eller återfört avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond ska den utländska inkomsten (täljaren) och den sammanlagda förvärvsinkomsten (nämnaren) inte vara påverkade av avdraget eller återföringen. Däremot ska den svenska skatten vara påverkad av sådana avdrag eller återföringar (2 kap. 13 § AvrL), se uttalanden vid införandet av avräkningsmöjlighet mot expansionsfondsskatt (prop. 1995/96:75 s. 12). Under Avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond vid beräkning av täljaren och nämnaren finns ett exempel som gäller avdrag för avsättning till expansionsfond och ett som gäller återföring av avsättning till expansionsfond.

Med anledning av att den statliga skatten för juridiska personer sänks har en särskild övergångsbestämmelse om återföring av periodiseringsfond för juridiska personer införts. Övergångsbestämmelsen anger att återföring av periodiseringsfond ska göras med ett högre belopp än den ursprungliga avsättningen. Eftersom det förhöjda beloppet ses som återföring av periodiseringsfond vid beskattningen ska det även vid beräkning av spärrbeloppet behandlas som en sådan återföring.

Spärrbeloppsberäkning för fysiska personer

För en fysisk person beräknas spärrbeloppet i två delar:

• Ett spärrbelopp beräknas för kapitalinkomsterna.
• Ett spärrbelopp beräknas för förvärvsinkomsterna.

Att spärrbeloppet beräknas i två delar beror på att inkomstslaget kapital beskattas med en proportionell skatt medan förvärvsinkomsterna beskattas med en progressiv skatt.

De båda spärrbeloppen läggs därefter samman till ett totalt spärrbelopp (2 kap. 10 § första stycket AvrL).

Om en person har utländska inkomster enbart i inkomstslaget kapital och inkomstslaget kapital utvisar underskott ger en spärrbeloppsberäkning ett spärrbelopp på noll kronor. Avräkning kan då bara medges med ett lägsta belopp, läs mer under rubriken Minsta spärrbelopp (se nedan).

Om personen däremot både har utländska kapitalinkomster och utländska förvärvsinkomster ska det göras två spärrbeloppsberäkningar. Spärrbeloppet för kapitalinkomsterna blir noll kronor om inkomstslaget kapital utvisar ett underskott. Spärrbeloppet för förvärvsinkomsterna kan emellertid vara så stort att hela eller delar av den utländska skatten på kapitalinkomsten ändå kan avräknas. Att den utländska skatten på kapitalinkomsterna ändå kan avräknas beror på att det är det totala spärrbeloppet som jämförs med summan av de avräkningsbara utländska skatterna när man tar ställning till vilket belopp som högst kan avräknas.

Kvalificerade andelar i fåmansföretag

Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag beskattas i vissa fall både i inkomstslagen tjänst och i kapital enligt reglerna i 57 kap. IL. Eftersom det görs en spärrbeloppsberäkning för förvärvsinkomster och en för kapitalinkomster måsta man göra två spärrbeloppsberäkningar ifall en sådan utdelning eller kapitalvinst har beskattats utomlands.

Förvärvsinkomster från EES

Skatteverket anser att beräkningen av den sammanlagda inkomsten i spärrbeloppsberäkningen för fysiska personer strider mot EU-rätten vad gäller förvärvsinkomster. Om fysiska personer har förvärvsinkomster såväl från EES som från tredjeland ska spärrbeloppsberäkningen för förvärvsinkomsterna ske i två delar. En beräkning ska ske för förvärvsinkomster från EES och en för förvärvsinkomster från tredjeland. De båda spärrbeloppen läggs sedan ihop till ett gemensamt spärrbelopp för förvärvsinkomster.

Exempel: spärrbeloppsberäkning för fysisk person

I exemplet bortses från grundavdrag och skattereduktioner.

Kommunal inkomstskatt uppgår till 30 procent och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst uppgår till 20 procent på den inkomst som överstiger 400 000 kr.

En person bosatt i Sverige har haft följande inkomster efter avdrag för utgifter (avdrag för den utländska skatten har inte gjorts):

Personens svenska skatt före avräkning är följande:

Spärrbeloppet beräknas i följande steg:

1. Spärrbeloppet på förvärvsinkomst: (Utländsk inkomst 100 000 / sammanlagd förvärvsinkomst 500 000) x (kommunal skatt 150 000 + statlig skatt 20 000) = 34 000
2. Spärrbeloppet på kapitalinkomst: (Utländsk inkomst 50 000 / kapitalinkomst 100 000) x statlig skatt 30 000 = 15 000
3. Totalt spärrbelopp: 34 000 + 15 000 = 49 000

Det totala spärrbeloppet jämförs med den totala utländska avräkningsbara skatten 37 500 kr. Avräkning medges med det lägsta av beloppen. Eftersom den utländska skatten är lägre än spärrbeloppet medges avräkning med 37 500 kr.

Spärrbeloppsberäkning för juridiska personer

Juridiska personer har bara ett inkomstslag, inkomst av näringsverksamhet. Därför görs en spärrbeloppsberäkning där alla utländska inkomster och skatter beaktas samtidigt.

Minsta spärrbelopp

Spärrbeloppet anses alltid uppgå till minst 500 kr, men det får inte vara högre än summan av statlig och kommunal inkomstskatt och sådan avkastningsskatt som tas ut på pensionsutfästelser i balansräkningen (2 kap. 9 § tredje stycket AvrL).

Även i situationer där spärrbeloppet blir noll anses det vara 500 kr. Avräkning kan då ske med 500 kr om summan av statlig och kommunal inkomstskatt samt avkastningsskatt som tas ut på pensionsutfästelser i balansräkningen är 500 kr eller mer. Spärrbeloppet kan bli noll när exempelvis nollresultat eller underskott redovisas eftersom den sammanlagda inkomsten då anses vara noll och den utländska inkomsten inte kan vara högre än den sammanlagda inkomsten (RÅ 2001 ref. 43).

Om avdrag har gjorts för den utländska skatten ska det belopp som ska avräknas minskas med skatteeffekten av avdraget även när avräkning medges med detta minsta belopp.

Skatteverket anser att begränsningen av spärrbeloppet till summan av statlig och kommunal inkomstskatt (utan beaktande av eventuella skattereduktioner) och avkastningsskatt som tas ut på pensionsutfästelser i balansräkningen även gäller i vissa situationer där avdrag gjorts för den utländska skatten. De situationer som avses är när avdrag har gjorts för den utländska skatten och spärrbeloppet därför har beräknats utan beaktande av detta avdrag. Spärrbeloppet kan då i vissa situationer överstiga den skatt som tas ut på inkomsten före avräkningen.