OBS: Detta är utgåva 2021.5. Sidan är avslutad 2023.
Bestämmelserna om distansförsäljning reglerar omsättningsland vid viss omsättning av varor där säljaren transporterar varor från ett annat EU-land till Sverige eller från Sverige till annat EU-land. Ett vanligt exempel på distansförsäljning är e-handel med varor till privatpersoner.
Från och med 1 juli 2021 införs nya bestämmelser om distansförsäljning av varor med anledning av det s.k. e-handelspaketet.
De äldre bestämmelserna om distansförsäljning av varor ska tillämpas fram till den 30 juni 2021.
En vara som ska transporteras till Sverige från ett annat EU-land är i vissa fall omsatt inom landet trots att varan inte finns här när transporten till köparen påbörjas, enligt bestämmelsen om distansförsäljning till Sverige (5 kap. 2 § första stycket 4 ML samt andra stycket ML).
Bestämmelsen motsvaras av artiklarna 33−34 i mervärdesskattedirektivet.
En vara som inte är ett nytt transportmedel eller en punktskattepliktig vara är omsatt inom landet om (5 kap. 2 § första stycket 4 ML)
Från denna regel finns vissa undantag, se nedan.
Kravet på att köparen inte ska göra ett unionsinternt förvärv innebär att bestämmelsen endast kan vara tillämplig vid försäljning av dessa varor till någon av följande köpare i Sverige (jämför 2 a kap. 3 § första stycket 3 och andra stycket ML):
Andra köpare gör alltså, i motsvarande situation, ett unionsinternt förvärv.
Tröskelvärdet (320 000 kr) ska beräknas som det sammanlagda beloppet för leveranser, exklusive mervärdesskatt (jfr artikel 34 i mervärdesskattedirektivet).
Bestämmelsen om omsättningströskel ska tolkas så att det föreligger en frigräns fram till, men inte t.o.m. den omsättning som medför att gränsvärdet (320 000 kr exklusive mervärdesskatt) överskrids. Denna och därefter följande omsättningar under kalenderåret och det närmast följande året ska anses ha gjorts i Sverige. (Se Riktlinjer från EU:s mervärdesskattekommitté 1998, punkten 4. Riktlinjen har införts som artikel 14 i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011.)
Om tröskelvärdet inte har överskridits och säljaren inte heller har begärt frivilligt inträde anses varan omsatt utomlands (5 kap. 1 § första stycket ML). Varan är närmare bestämt omsatt i det EU-land där varan finns när transporten till köparen påbörjas och säljaren ska redovisa mervärdesskatt på försäljningen i enlighet med vad som gäller i det EU-landet.
En säljare i ett annat EU-land startar en webbshop för försäljning av datorer med tillbehör. Webbshopen riktar sig till svenska konsumenter. Vid köp ansvarar säljaren för transporten av varan från det andra EU-landet till Sverige. Säljaren har inte begärt att få bli registrerad i Sverige för sin distansförsäljning till svenska privatpersoner (frivilligt inträde).
Under januari år 1 omsätter säljaren 80 datorer till privatpersoner i Sverige. Omsättningarna uppgår till ett sammanlagt värde av 318 000 kr (exklusive mervärdesskatt i det andra EU-landet). Säljaren gör i februari år 1 ytterligare en omsättning för 4 000 kr (exklusive mervärdesskatt). De 80 första omsättningarna är enligt bestämmelserna i 5 kap. ML gjorda utomlands. Den 81:a omsättningen, genom vilken omsättningströskeln överskrids, är en omsättning inom landet. Samtliga påföljande omsättningar under år 1 och under nästa kalenderår (år 2) är också gjorda i Sverige, enligt 5 kap. 2 § första stycket 4 ML och 5 kap. 2 § andra stycket ML.
Även om omsättningströskeln inte har överskridits, så kan en säljare välja att bli beskattad i Sverige för omsättningen av varor. Säljaren måste då ha uppfyllt de villkor som det land där transporten påbörjas har för att omsättningen inte ska anses vara gjord i det landet (5 kap. 2 § andra stycket ML). Det är alltså nödvändigt att ta hänsyn till hur avsändarlandet har behandlat säljarens omsättningar (prop. 2013/14:27 s. 37–38).
En omsättning av en punktskattepliktig vara är omsatt inom landet om
För punktskattpliktiga varor finns inte någon omsättningströskel. Omsättningen av punktskattepliktiga varor är alltså gjord inom landet oavsett försäljningsbelopp (5 kap. 2 § första stycket 4 ML).
Att köparen måste vara en privatperson beror på att bestämmelsen om distansförsäljning endast gäller om köparen inte gör ett unionsinternt förvärv. Andra köpare än privatpersoner gör alltså i motsvarande situation ett unionsinternt förvärv av den punktskattepliktiga varan (jämför 2 a kap. 3 § första stycket 2 ML).
Bestämmelsen om distansförsäljning gäller inte vid omsättning av nya transportmedel som transporteras av säljaren från ett annat EU-land till Sverige (5 kap. 2 § första stycket 4 ML). Beskattning sker i dessa fall alltid genom ett unionsinternt förvärv (2 a kap. 3 § första stycket 1 ML).
Bestämmelsen om distansförsäljning till Sverige kan inte tillämpas i följande fall:
En generell förutsättning för att bestämmelsen om distansförsäljning ska vara tillämplig är att varorna transporteras från ett annat EU-land till Sverige av säljaren eller för dennas räkning. Bestämmelsen gäller alltså inte när köparen transporterar varan till Sverige eller när transporten sker för köparens räkning. Omsättningen är i sådana fall gjord utomlands (5 kap. 1 § första stycket ML jämförd med 5 kap. 2 § första stycket 1 ML).
En vara ska anses ha transporterats av leverantören eller för dennas räkning om leverantören har en avgörande roll när det gäller att ta initiativ till samt att organisera de väsentliga skedena av försändelsen eller transporten av varorna (C-276/18, KrakVet Marek Batko).
Vid bedömningen av om så är fallet ska man beakta
• om leverantören aktivt erbjuder varor till förvärvare bosatta i en annan medlemsstat
• vem av leverantören eller förvärvaren som faktiskt kan välja hur försändelsen eller transporten av de berörda varorna ska ske
• vilken ekonomisk aktör som bär risken för försändelsen och leveransen av varorna
• betalningsvillkoren för såväl leveransen av de aktuella varorna som för försändelsen eller transporten av dem.
Vid bedömning om vem som transporterar eller för vems räkning transporten sker kan ledning även hämtas från mervärdesskattekommitténs riktlinjer från det 104:e mötet 4-5 juni 2015, punkt 4.2.
När en omsättning är gjord i Sverige enligt reglerna om distansförsäljning (5 kap. 2 § första stycket 4 ML) anses överföringen av varorna hit från ett annat EU-land inte som ett unionsinternt förvärv (2 a kap. 7 § andra stycket 6 ML).
En vara som ska transporteras från Sverige till ett annat EU-land är i vissa fall omsatt utomlands, även om varan finns här i landet när transporten till köparen påbörjas, enligt bestämmelsen om distansförsäljning till annat EU-land (5 kap. 2 a § 1 ML).
En omsättning av en vara är gjord utomlands om
Bestämmelsen är utformad med utgångspunkt i att samtliga medlemsstater har infört bestämmelser som motsvarar artikel 33–34 i mervärdesskattedirektivet i sin nationella lagstiftning.
Denna utgångspunkt innebär att en säljares försäljning av punktskattepliktiga varor från Sverige till privatpersoner i ett annat EU-land, där varorna transporteras av säljaren eller för dennas räkning till det andra EU-landet, är en omsättning gjord i det andra EU-landet (destinationslandet). Säljaren får genom att styrka en sådan distansförsäljning anses ha en skyldighet att vara registrerad för den omsättningen i det andra EU-landet. Detsamma gäller i de fall det handlar om andra varor än nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor och omsättningströskeln har överskridits i det andra EU-landet.
Varje medlemsland har fastställt en omsättningströskel för distansförsäljning av varor som inte är nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor.
Vid försäljning av sådana varor till en privatperson i ett annat EU-land (eller annan person som inte gör ett unionsinternt förvärv i det landet) kan säljaren bli skyldig att registrera sig till mervärdesskatt där på grund av distansförsäljningen. Det gäller under förutsättning att det är säljaren som ansvarar för transporten från Sverige till kunden i det andra EU-landet och att det aktuella EU-landets omsättningströskel överskrids. Omsättningen är i så fall gjord utomlands (5 kap. 2 a § 1 ML).
Nedan ser du en tabell med de tröskelvärden som tillämpas i respektive EU-land.
Land |
Omsättningströskel | |
---|---|---|
Nationell valuta |
Värde i euro | |
Belgien |
35 000 EUR |
|
Bulgarien |
70 000 BGN |
35 791 EUR |
Cypern |
35 000 EUR |
|
Danmark |
280 000 DKK |
37 595 EUR |
Estland |
35 000 EUR |
|
Finland |
35 000 EUR |
|
Frankrike |
35 000 EUR |
|
Grekland |
35 000 EUR |
|
Irland |
35 000 EUR |
|
Italien |
100 000 EUR |
|
Kroatien |
270 000 HRK |
36 501 EUR |
Lettland |
35 000 EUR |
|
Litauen |
35 000 EUR |
|
Luxemburg |
100 000 EUR |
|
Malta |
35 000 EUR |
|
Nederländerna |
100 000 EUR |
|
Polen |
160 000 PLN |
37 712 EUR |
Portugal |
35 000 EUR |
|
Rumänien |
118 000 RON |
25 305 EUR |
Slovakien |
35 000 EUR |
|
Slovenien |
35 000 EUR |
|
Spanien |
35 000 EUR |
|
Storbritannien |
70 000 GBP |
78 022 EUR |
Sverige |
320 000 SEK |
30 346 EUR |
Tjeckien |
1 140 000 CZK |
44 744 EUR |
Tyskland |
100 000 EUR |
|
Ungern |
35 000 EUR |
|
Österrike |
35 000 EUR |
(Informationen i tabellen är hämtad från EU-kommissionens hemsida, senast uppdaterad i juli 2019.)
Hur en omsättningströskel i ett annat land ska förstås framgår av det landets bestämmelser. Bestämmelser om omsättningströskel finns i artikel 34 i mervärdesskattedirektivet och artikel 14 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011.
En svensk säljare har även möjlighet att beskatta omsättningen i destinationslandet trots att omsättningströskeln i det landet inte har överskridits. Skatteverkets uppfattning är att en säljare som vill utnyttja denna möjlighet inte behöver något särskilt tillstånd från Skatteverket. När säljaren är registrerad till mervärdesskatt för en sådan omsättning i destinationslandet anses omsättningen gjord i destinationslandet och inte i Sverige (5 kap. 2 a § 1 ML).
Nytt: 2021-03-17
Förutsättningarna vid skattskyldighetens inträde styr i vilket land omsättningen gjorts i de fall omsättningströskeln inte har passerats. Det innebär att säljaren inte med retroaktiv verkan kan välja att beskattas i destinationslandet för omsättningar för vilka skattskyldigheten har inträtt innan registreringen i det landet.
Vid omsättning av en punkskattepliktig vara där säljaren ansvarar för transporten från Sverige till en köpare som är privatperson i annat EU-land ska beskattning alltid ske i destinationslandet. Säljaren får därmed anses skyldig att registrera sig till mervärdesskatt för omsättningen i det landet. Omsättningen är i så fall inte gjord i Sverige (5 kap. 2 a § 1 ML). Omsättningen anses äga rum i destinationslandet oavsett försäljningsbelopp. Någon beloppsgräns (omsättningströskel) gäller alltså inte vid omsättning av punktskattepliktiga varor
Om köparen av de punktskattepliktiga varorna är någon annan än en privatperson är utgångspunkten att omsättningen är undantagen från skatteplikt och att köparen gör ett unionsinternt förvärv i destinationslandet.
Omsättning av nya transportmedel omfattas inte av bestämmelserna om distansförsäljning. Bestämmelsen i 5 kap. 2 a § 1 ML är alltså inte tillämplig vid en sådan försäljning. En sådan omsättning av ett nytt transportmedel är undantagen från skatteplikt och köparen beskattas för ett unionsinternt förvärv i destinationslandet.
Precis som vid distansförsäljning till Sverige är bestämmelsen om distansförsäljning till annat EU-land i 5 kap. 2 a § 1 ML inte avsedd att gälla vid viss omsättning av varor. Det gäller i följande fall:
Om säljaren inte redan är registrerad till mervärdesskatt i destinationslandet för omsättning vid distansförsäljning har säljaren bevisbördan för att dennaär skyldig att vara registrerad där för sådan försäljning.
Vid omsättning av en vara som inte är punktskattepliktig ska säljaren alltså kunna visa att omsättningströskeln i det andra landet har överskridits. Kan säljaren inte styrka detta har omsättningen ägt rum i Sverige enligt 5 kap. 2 § första stycket 1 ML.
En svensk säljare som vill registrera sig i destinationslandet utan att omsättningströskeln överskridits (frivilligt inträde) kan bli ombedd att visa upp ett intyg att Sverige godtar detta förfarande. Skatteverket kan då i ett brevsvar till företaget ange att Skatteverket inte har något att invända mot detta.
Vid distansförsäljning av punktskattepliktiga varor räcker det att säljaren visar att punktskattepliktiga varor transporteras av säljaren eller för dennas räkning från Sverige till privatpersoner i ett annat EU-land. Distansförsäljningen i sig får anses innebära en skyldighet att vara registrerad för den omsättningen i det andra EU-landet.
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked som bland annat gällde mervärdesskattekonsekvenser av det så kallade hattracksförfarandet vid flygresor. Köparen beställde varorna från ett företag i Sverige före avresan. Varorna förvarades under resan i flygplanets lastutrymme. Överlämnandet och godkännandet av varorna och betalningen skedde först sedan köparen lämnat flygplanet på destinationsorten. Företaget var registrerat för mervärdesskatt för den aktuella omsättningen i destinationslandet, som var ett annat EU-land. Skatterättsnämnden ansåg att förfarandet inte innebär att varorna omsätts på luftfartyg enligt bestämmelsen i 5 kap. 2 b § ML. Huvudregeln i 5 kap. 2 § första stycket 1 ML var inte heller tillämplig på förfarandet, men däremot bestämmelsen om distansförsäljning i 5 kap. 2 a § 1 ML. Varorna var alltså inte omsatta i Sverige och företaget var därför inte skattskyldigt i Sverige på grund av förfarandet (RÅ 2000 not. 11).
Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked bedömt omsättningsland i ett fall där en resenär förbeställde en vara i Sverige som transporterades till destinationsorten inom EU, innan resenären företog flygresan dit. Varorna överlämnades till flygresenären ombord på flygplanet när planet hade landat på destinationsorten och avstigning av övriga resenärer hade påbörjats. Säljaren var registerad för försäljningen av varorna i destinationslandet och köparen var inte skattskyldig för förvärvet. Eftersom varorna inte fanns ombord under den flygresa som resenären företog ansåg nämnden att 5 kap. 2 b § ML inte var tillämplig. De förbeställda varorna hade avskilts för respektive köpare i Sverige. Transporten fick därför anses påbörjad i Sverige. Med hänsyn härtill och då de övriga förutsättningar för en tillämpning av 5 kap. 2 a § 1 ML var för handen skulle varorna inte anses omsatta i Sverige. (SRN 2014-05-16, dnr 12-13/I). Skatteverket delar Skatterättsnämnden uppfattning.
Läs mer om liknande fall med förebeställda varor vid flygresor där varan överlämnas i plomberad förpackning till köparen ombord på flygplanet på sidan Omsättning ombord på tåg, fartyg och luftfartyg.
När en vara transporteras från Sverige till ett annat EU-land utan att rätten att som ägare förfoga över varan övergår till någon annan är detta att betrakta som en överföring.
Överföring som sker i samband med distansförsäljning som är omsatt utomlands enligt 5 kap. 2 a § 1 ML ska dock inte redovisas i en periodisk sammanställning (6 § sjätte strecksatsen SKVFS 2019:19).
De nya bestämmelserna innebär att det införs två definitioner för distansförsäljning av varor, unionsintern distansförsäljning av varor samt distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU. Bestämmelserna motsvarar de definitioner som införts i artikel 14.4 mervärdesskattedirektivet för att underlätta hänvisningar och säkerställa en enhetlig tillämpning inom EU eftersom de särskilda ordningarna som gäller från och med 1 juli 2021 även omfattar distanshandel.
Bestämmelserna om distansförsäljning är en del av EU:s nya regler i det så kallade e-handelspaketet. Europeiska kommissionen har även tagit fram förklarande anmärkningar om e-handel. Dokumentet syftar till att förklara och underlätta tolkningen av de nya bestämmelserna som träder i kraft den 1 juli 2021. Enligt Skatteverket ska de nya bestämmelserna tolkas i enlighet med de förklarande anmärkningarna.
Definitionen finns i 2 kap. 1 j § ML och omfattar omsättning av varor som sänds eller transporteras av säljaren eller för dennas räkning från ett annat EU-land än det där försändningen eller transporten till köparen avslutas, om
Även om säljaren medverkar indirekt i transporten eller försändelsen ska den anses vara utförd av säljaren eller för dennas räkning.
Definitionen finns i 2 kap. 1 k § ML och omfattar omsättning av varor som sänds eller transporteras av säljaren eller för dennas räkning från ett land utanför EU till en förvärvare i en medlemsstat, om
Även om säljaren medverkar indirekt i transporten eller försändelsen ska den anses vara utförd av säljaren eller för dennas räkning.
Se även Distanshandel med importerade varor.
Transporten eller försändelsen ska särskilt anses vara utförd av säljaren i följande fall (artikel 5a Rådets genomförandeförordning [EU] 2019/2026).
Varorna ska inte anses ha försänts eller transporterats av säljaren eller för säljarens räkning i något av följande fall om kunden
Villkoret att köparen inte ska göra ett unionsinternt förvärv innebär att definitionerna endast kan omfatta försäljningar till någon av följande köpare i Sverige eller motsvarande köpare i ett annat EU-land (jämför 2 a kap. 3 § första stycket 2 respektive 3 och andra stycket ML):
Som framgår av defintionerna för distansförsäljning så omfattas inte omsättning av nya transportmedel av bestämmelserna om distansförsäljning. En sådan omsättning av ett nytt transportmedel är undantagen från skatteplikt och köparen beskattas för ett unionsinternt förvärv i destinationslandet.
Enligt deifinitionerna så omfattas heller inte omsättning av varor som utgör monteringsleveranser av bestämmelserna om distansförsäljning. Läs mer om monteringsleveranser inom EU.
Omsättning av varor där bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning tillämpas är undantagen från bestämmelserna om distansförsäljning (9 a kap. 18 § andra stycket ML, jfr artikel 35 i mervärdesskattedirektivet). Läs mer om handel inom EU med vinstmarginalbeskattade varor.
Omsättningströsklarna för distanshandel med varor i EU (artikel 34 mervärdesskattedirektivet) slopas och ersätts av en EU-gemensam beskattningslandströskel som gäller både för gemenskapsintern distansförsäljning av varor och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster (5 kap. 20 § ML och artikel 59c mervärdesskattedirektivet). Det innebär att en beskattningslandströskel på totalt 10 000 euro (99 680 kr) gäller i alla medlemsstater från och med den 1 juli 2021. Beskattningslandströskeln innebär att gränsöverskridande transaktioner upp till tröskelnivån beskattas i säljarens land, medan de transaktioner som överskrider tröskeln beskattas i köparnas länder. Det nya tröskelbeloppet gäller både för unionsintern distansförsäljning av varor och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster som ett företag gör. Tröskelbeloppet tillämpas alltså för den beskattningsbara personens totala försäljning av de aktuella varorna och tjänsterna till alla medlemsstater, och inte per medlemsstat (prop. 2019/20:122, s 57).
Läs mer om den gemensamma omsättningströskeln.
I följande fall är en unionsintern distansförsäljning av varor omsatt i Sverige:
Men en vara är inte omsatt inom landet enligt första punkten om den är omsatt i ett annat EU-land enligt bestämmelser som i det landet motsvarar artikel 59c.1 mervärdesskattedirektivet. Det vill säga om säljarens gränsöverskridande transaktioner (distansförsäljning av varor och tillhandahållande av elektroniska tjänster m.m.) inom EU inte överskrider omsättningströskeln.
I följande fall är en distansförsäljning av varor som importeras från ett land utanför EU omsatt i Sverige:
I följande fall är distansförsäljningen av varor inte omsatt i Sverige:
Även om villkoren för att distansförsäljningarna är omsatta inom landet är uppfyllda kan en sådan säljare begära att omsättningarna ska anses gjorda där försändningen eller transporten av varorna till köparen avslutas. Detsamma gäller omsättning av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster som understiger omsättninsgtröskeln till köpare som är etablerade, bosatta eller som stadigvarande vistas i ett annat EU-land. Skatteverket ska då besluta att tjänsterna eller varorna är omsatta utomlands. Beslutet gäller tills vidare. Bestämmelsen om beskattningsland som gäller när omsättningströskeln underskrids får inte tillämpas igen förrän efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då beslutet fattades.