Skatteverket har en skyldighet att se till att alla ärenden är tillräckligt utredda innan man fattar beslut. Verket ska ta hänsyn till alla omständigheter av betydelse – oavsett om dessa talar till fördel eller nackdel för fastighetsägaren.
En grundläggande bestämmelse för fastighetstaxeringsarbetet är att taxeringarna ska stämma överens med gällande föreskrifter. De ska dessutom vara likformiga och rättvisa (1 kap. 2 § FTL). Skatteverket har därför en skyldighet att se till att ärendena är tillräckligt utredda innan man fattar beslut (20 kap. 3 a § FTL). Vid utredningen ska verket ta hänsyn till alla omständigheter av betydelse – oavsett om dessa talar till fördel eller nackdel för fastighetsägaren.
Utöver uppgifter som kommer från fastighetsägaren själv, finns det andra uppgifter som har betydelse för en fastighets taxeringsvärde. Det kan gälla uppgifter om art och omfattning av byggnadsverksamhet och liknande på en fastighet som kan ge ledning för bedömningen av fastighetens värde. I FTL regleras därför att kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och länsstyrelsen ska lämna vissa uppgifter till Skatteverket (18 kap. 11 § FTL).
De uppgifter från de kommunala nämnderna det handlar om gäller uppgifter om bygglov, rivningslov, marklov, anmälan eller tillstånd enligt förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900) (18 kap. 11 § första stycket FTL). Länsstyrelsen ska lämna uppgifter som är av betydelse för fastighetstaxeringen (18 kap. 11 § tredje stycket FTL).
Uppgift som lämnas av de kommunala nämnderna ska lämnas för varje fastighet för sig senast två veckor efter utgången av varje kvartal och omfatta de lov och tillstånd som lämnats samt de anmälningar som kommit in under kvartalet (18 kap. 11 § andra stycket FTL).
Brandförsäkringsbolag ska efter föreläggande lämna uppgifter om försäkringsvärdet på byggnader som är försäkrade hos bolaget, till ledning vid allmän och förenklad fastighetstaxering (18 kap. 12 § FTL).
Den vanligaste formen för utredning är genom en fråga. En fråga kan ske skriftligt eller muntligt. En myndighet anses enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer ha möjlighet att formlöst ställa frågor i sådana avseenden där föreläggande skulle kunna beslutas enligt lag. Det betyder att ett tänkt föreläggande ger ramen för vad Skatteverket får fråga om. Skatteverket ska därför inte fråga om mer uppgifter än vad som kan föreläggas om. Det kan också uttryckas som att Skatteverket får ställa formlösa frågor inom ramen för fastighetsägarens upplysningsskyldighet. Vid muntliga kontakter är det viktigt att följa dokumentationsskyldigheten i 27 § FL.
Utgångspunkten för en fråga är att utreda oklarheter i ett ärende innan ett beslut kan fattas.
Om en fastighetsägare inte besvarar en fråga har Skatteverket rätt att förelägga fastighetsägaren att lämna de begärda uppgifterna eller upplysningarna. Ett föreläggande innebär att den som har förelagts är skyldig att lämna de uppgifter eller handlingar som Skatteverket begär.
Uppgifter om förhållanden på en fastighet får hämtas in genom besiktning. Skatteverket ska dokumentera de uppgifter som verket får genom besiktning och som kan ha betydelse för utgången i ärendet om fastighetstaxering (27 § FL). Uppgifterna ska därefter som huvudregel kommuniceras med fastighetsägaren innan ärendet avgörs (25 § FL).
En s.k. frivillig besiktning föreligger när Skatteverket kommer överens med fastighetsägaren om en besiktning. Frivillig besiktning av fastighet får göras vid såväl förberedelsearbetet som vid genomförandet av taxeringen (18 kap. 8 § FTL). Skatteverket och fastighetsägaren bestämmer tillsammans hur besiktningen ska ske och den begränsas då av den ingångna överenskommelsen. Fotografering får ske endast om fastighetsägaren godkänt det. En frivillig besiktning kan avbrytas av fastighetsägaren.
Skatteverket får besiktiga en fastighet utan att verket kommit överens med fastighetsägaren (18 kap. 29 § FTL). Det kan ske om
Samtliga tre rekvisit ska vara uppfyllda. Det är förvaltningsrätten som beslutar om tvångsbesiktning, efter att Skatteverket har begärt en sådan besiktning (18 kap. 30 § FTL). Om Skatteverket har begärt en besiktning och den inte längre behövs ska verket genast anmäla detta till domstolen (18 kap. 32 § FTL). Förvaltningsrätten ska då omedelbart upphäva beslutet om besiktning (18 kap. 33 § FTL).
Innan besiktningen verkställs ska fastighetsägaren få tillfälle att närvara (18 kap. 34 § första stycket FTL). Om det finns en nyttjanderättshavare gäller detsamma denna. Kan inte fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren närvara utan att orsaka en större försening av besiktningen, får den ändå genomföras om det i stället finns ett särskilt vittne närvarande. Den som en besiktning ska ske hos, har alltid rätt att tillkalla ett vittne. Det får dock inte innebära att besiktningen försenas i onödan (18 kap. 35 § FTL).
Om besiktningen gäller ett bostadsutrymme får den ske utan närvaro av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren, endast om det kan antas att den som besiktningen gäller försöker förhala besiktningen eller att det finns någon annan anledning till att besiktningen kommer att försenas (18 kap. 34 § andra stycket FTL). En besiktning av bostadsutrymmen får inte göras mellan kl. 19 och kl. 8 utan att den som det gäller har gett sitt medgivande till det (18 kap. 37 § FTL).
Skatteverket, eller en konsulent, ska genomföra besiktningen så att den innebär minsta möjliga besvär för fastighetsägaren. Man får inte förorsaka skada på egendom – däremot får man bryta upp lås och annan stängningsanordning (18 kap. 36 § FTL). Det är kronofogdemyndigheten som hjälper till när lås ska brytas upp (18 kap. 38 § andra stycket FTL).
Fastighetsägaren är skyldig att lämna nödvändiga upplysningar och ge tillträde till fastigheten för att besiktningen ska kunna genomföras (18 kap. 39 § FTL).
Skatteverket ska lämna bevis att man genomfört ett beslut om besiktning. Verket ska lämna beviset till fastighetsägaren (18 kap. 40 § FTL). Om den som ska motta ett bevis inte är närvarande vid besiktningen ska beviset lämnas till någon som kan företräda personen. Är maken eller makan eller någon annan vuxen person i samma hushåll närvarande kan man lämna beviset till hen.