OBS: Detta är utgåva 2021.5. Sidan är avslutad 2023.
Gage och andra ersättningar för artistframträdanden är undantagna från skatteplikt under vissa förutsättningar.
En utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av upphovsrättslagen (URL) är undantaget från skatteplikt (3 kap. 11 § 1 ML). Även när flera utövande konstnärer framträder gemensamt omfattas de av undantaget, t.ex. en orkester eller en teatergrupp. För arrangören är det däremot fråga om ett tillhandahållande av en konsert eller teaterföreställning (som är skattepliktigt).
Undantaget från skatteplikt i 3 kap. 11 § 1 ML ska tolkas restriktivt och i ljuset av unionsrätten.
Enligt mervärdesskattedirektivet får Sverige under vissa villkor särskilt tillämpa undantaget för artistframträdanden, d.v.s. för en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk. Den möjligheten har Sverige så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i EU före Sveriges anslutning (artikel 380 och del B punkt 2 i bilaga X mervärdesskattedirektivet).
Skatteverket anser att följande villkor ska vara uppfyllda för att ett artistframträdande ska vara undantaget från skatteplikt:
När det i tillhandahållandet av ett framförande av en utövande konstnär även ingår lokal och att man tar betalt av varje enskild åskådare är det inte fråga om ett tillhandahållande av ett artistframträdande. Det är då frågan om ett tillhandahållande av tillträde till en föreställning. I de fallen agerar den utövande konstnären som en arrangör av föreställningen och är den som utåt, gentemot publiken bjuder in till föreställningen (se Skatteverkets rättsfallskommentar Framförande i form av musikteater).
Artister är utövande konstnärer. Enligt Skatteverket omfattar begreppet artister bl.a.
Skatteverket anser att endast den som gör artistframträdandet kan vara en utövande konstnär i den mening som avses i paragrafen. De personer som arbetar med ett framträdande indirekt, t.ex. regissörer eller scenografer, omfattas inte av undantaget från skatteplikt.
Yrkeskategorier som enligt allmänt språkbruk inte omfattas av begreppet artister bör i regel inte ses som utövande konstnärer. Föredragshållare och andra informatörer omfattas därför inte av undantaget eftersom de inte gör sina framträdanden i egenskap av artister. Det huvudsakliga syftet med ett föredrag eller en information är inte heller att tolka och levandegöra ett upphovsrättsskyddat verk.
Skatterättsnämnden har ansett att en föredragshållares framträdanden på bibliotek och vid föreningsträffar med kåserier och bildspel från olika vildmarksområden inte omfattades av undantaget för utövande konstnärs framförande. Nämnden ansåg att tillhandahållandena i huvudsak var i egenskap av föredragshållare, trots att framträdandena avslutades med ett bildspel som sökanden gjort och som kunde vara ett konstnärligt verk (SRN 1996-08-30).
För att ett artistframträdande ska kunna omfattas av undantaget från skatteplikt ska det vara fråga om ett framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av URL. Även framförande av verk där upphovsrättsskyddet upphört på grund av att det gått mer än sjuttio år efter att upphovsmannen avled uppfyller kravet.
Syftet med framträdandet ska vara att tolka och levandegöra verket. Skatteverket anser att undantaget från skatteplikt bara gäller vid de tillfällen när syftet med framträdandet är att artisten genom sitt artisteri levandegör och tolkar verket.
När en artist bara visar en film eller spelar upp musik med tekniska hjälpmedel anses det inte innebära att artisten själv tolkar och levandegör verket. Om artisten delvis använder sig av sådana hjälpmedel får en helhetsbedömning göras om framträdandet sammantaget kan anses innebära att artisten levandegör och tolkar ett upphovsrättsskyddat verk.
Undantaget gäller inte om syftet med artistens framträdande i huvudsak är något annat, t.ex. att visa upp sin talang eller färdighet. Exempel på artister som huvudsakligen visar upp sina färdigheter och inte levandegör och tolkar upphovsrättsligt skyddade verk är jonglörer, imitatörer, clowner, fakirer och akrobater. Det hindrar dock inte att även sådana artister undantagsvis kan tolka och levandegöra sådana verk. Endast det förhållandet att de gör sitt artistiska framträdande till bakgrundsmusik innebär inte att de tolkar och levandegör ett upphovsrättsligt verk.
Ibland kan det uppstå gränsdragningsproblem om en utövande konstnärs framträdande ska ses som ett skattefritt framförande av ett verk eller som ett skattepliktigt tillhandahållande, t.ex. när ett föredrag hålls. Då får man göra en bedömning i varje enskilt fall av vad som är det huvudsakliga syftet och var framträdandets tyngdpunkt ligger.
När en författare i föredragsform berättar om sitt författarskap och då även reciterar valda delar av sin produktion eller framför några tonsatta dikter är det inte fråga om ett sådant framträdande som är undantaget från skatteplikt. Inte heller är det frågan om ett sådant framträdande när en pastor förrättar en gudstjänst där det ingår att hålla en predikan. Det huvudsakliga syftet med sådana framträdanden är att uppträda som föredragshållare respektive gudstjänstförrättare och inte som utövande konstnär.
Vid framträdanden där tekniska hjälpmedel också används får en helhetsbedömning göras om framträdandet sammantaget kan anses innebära att artisten själv levandegör och tolkar verket.
När en dj spelar upp musik på en klubb och på olika sätt mixar (t.ex. med equalizer och genom panorering) så att låtarna sammanflätas med varandra och bitvis sjunger med i låtarna, framstår det vid en helhetsbedömning inte som att dj:ns framträdande i huvudsak är för att levandegöra och tolka musiken.
Men när en dj framträder tillsammans med en musiker som spelar på ett instrument, s.k. sound system, där musikern improviserar till musiken som dj:n på ett kreativt sätt mixar, framstår det däremot i huvudsak som att artisterna tillsammans levandegör och tolkar musiken.
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked och ansett att en dj-duos show var ett sådant framträdande som skulle undantas från skatteplikt. Högsta förvaltningsdomstolen instämde i Skatterättsnämndens bedömning att det skulle göras en helhetsbedömning av framträdandet. Eftersom samtliga delar av framträdandet – mixandet av musikstycken, rök- och ljusshow, projektion av filmsekvenser, duons uppträdande på scenen och kommunikation med publiken – framstod som en integrerad och sammanhängande helhet som var ägnad att lyfta fram musiken och levandegöra den på detta sätt var det fråga om utövande konstnärers framförande av konstnärliga verk (HFD 2016 ref. 5).
Kammarrätten har prövat om ett framförande i form av musikteater kan undantas från skatteplikt. Musikteatern framfördes av en person som spelade upp musik för olika barngrupper och berättade historier till musiken. Kammarrätten ansåg att musikteatern, även om den också syftade till att aktivera barnen på olika sätt, vid en helhetsbedömning framstod som ägnad att lyfta fram de aktuella låtarna. Musikteatern var därför att anse som en utövande konstnärs framförande av upphovsrättsligt skyddade verk (KRNS 2016-10-26, mål nr 5877-15).
Skatteverket delar inte kammarrättens uppfattning vilket redogörs för i Skatteverkets rättsfallskommentar Framförande av musikteater. Utifrån de principer som drogs upp av Högsta förvaltningsdomstolen i målet om dj-duon (HFD 2016 ref. 5), är Skatteverkets bedömning att syftet med verksamheten i det aktuella fallet inte var att levandegöra ett upphovsrättsligt verk. Även om det i tillhandahållandet av musikteatern finns inslag av att levandegöra ett upphovsrättsligt verk, utgör den huvudsakliga delen av tillhandahållandet enligt Skatteverkets uppfattning av att aktivera barn genom musiklekar. Skatteverket menar därför att kammarrätten har gjort en för vid tolkning av undantaget.
I bestämmelsen för undantaget från skatteplikt finns en direkt koppling till att framförandet ska avse ett upphovsrättsskyddat litterärt eller konstnärligt verk. Det talar för att bestämmelsen avser sådana framföranden som medför en ekonomisk rätt, s.k. framföranderätt, för upphovsmannen till verket som framförs. En sådan rättighet uppstår enligt URL när ett verk görs offentligt eller tillgängligt för allmänheten.
Skatteverket anser att det är uppfyllt när artistframträdandet görs direkt inför publik. Om framträdandet endast görs för en ljud- eller bildupptagning är det däremot frågan om tillhandahållande av en visningsrätt.
Om en artist får ersättning för både framträdandet inför publik och ljud- och bildupptagning av framträdandet, ska en bedömning göras i det enskilda fallet om det är frågan om ett eller flera tillhandahållanden.
En artist som medverkar i ett annat sammanhang än ett framträdande som är offentligt eller tillgängligt för allmänheten omfattas inte av undantaget från skatteplikt.
En pianist som anlitas för att endast spela under en baletträning tillhandahåller inte ett artistframträdande som är undantaget från skatteplikt eftersom syftet inte är att levandegöra ett musikaliskt verk offentligt inför publik.
En pianist som anlitas för att spela för gästerna på en restaurang tillhandahåller ett artistframträdande eftersom det görs inför publik i syfte att levandegöra ett musikaliskt verk offentligt.
En pianist som får ersättning för att medverka vid en konsert inför publik samt vid repetitionerna inför konserten anses tillhandahålla en enda tjänst som i huvudsak avser ett artistframträdande.
Undantaget för artistframträdanden gäller inte i alla led. Det är bara tillhandahållanden som görs av den eller de utövande konstnärerna som faktiskt utför framträdandet som är undantagna från skatteplikt. En artist som bedriver sin verksamhet i en enskild firma och som tillhandahåller artistframträdanden omfattas av undantaget eftersom den enskilda firman och den utövande konstnären är samma beskattningsbara person.
Även en utövande konstnär som bedriver sin verksamhet i bolag eller annan juridisk form, ett s.k. artistbolag, kan omfattas av undantaget. Artistframträdanden som tillhandahålls av någon annan än den utövande konstnären omfattas däremot inte av skattefriheten, t.ex. en juridisk person som inte ägs och drivs av artisten eller artisterna, ett s.k. produktionsbolag.
En artist som bedriver sin verksamhet i en annan juridisk form än en enskild firma omfattas av undantaget vid tillhandahållande av artistframträdanden om det råder fullständig identitet mellan artisten och den juridiska personen. Det gäller även när flera artister som framträder i grupp bedriver verksamheten gemensamt i en juridisk person.
För att kravet på att det ska råda fullständig identitet mellan den utövande konstnären och den juridiska personen ska vara uppfyllt krävs det att artisten eller artisterna har det bestämmande inflytandet i den juridiska personen. Skatteverket anser att artisten eller artisterna har det bestämmande inflytandet i ett aktiebolag, handelsbolag eller kommanditbolag om artisten eller artisterna har majoriteten av rösterna, aktierna eller andelarna i bolaget.
En ekonomisk förening måste ha minst tre medlemmar. Därför kan en enskild artist enligt Skatteverkets uppfattning aldrig ha ett bestämmande inflytande i en ekonomisk förening. Däremot kan en artistgrupp ha det bestämmande inflytandet i en ekonomisk förening förutsatt att medlemmarna i artistgruppen utgör majoriteten av medlemmarna i den ekonomiska föreningen.
Ett artistframträdande som tillhandahålls av en artist som bedriver sin verksamhet genom en enskild firma eller genom ett artistbolag som artisten har det bestämmande inflytandet i uppfyller kravet på att framträdandet tillhandahålls av den utövande konstnären.
När ett artistbolag drivs av flera artister gäller undantaget normalt vid tillhandahållanden av framträdanden som görs i sådan konstellation att de artister som framträder har det bestämmande inflytandet i artistbolaget. De artister som utför framträdandet ska alltså tillsammans ha majoriteten av andelarna eller rösterna i bolaget.
I vissa fall kan ett artistbolag bestå av ett större antal artister, t.ex. medlemmarna i en kör eller en orkester, som tillsammans genom sitt ägande har det bestämmande inflytandet i artistbolaget. Om ett sådant bolag gör ett artistframträdande där de artister som medverkar tillsammans inte har det bestämmande inflytandet i bolaget anser Skatteverket att framträdandet ändå görs i egenskap av artistbolag. Det gäller under förutsättning att framträdandet kan anses representera kören eller orkestern.
Det anses inte vara ett framträdande av ett artistbolag om bara en av artisterna framträder, om inte den artisten ensam har en majoritet i bolaget. Om artisten inte har majoritet så jämställs artistbolaget med ett produktionsbolag.
Undantaget för utövande konstnärers framträdande gäller för hela artistbolagets tillhandahållande av framträdandet även om endast en av de framträdande artisterna äger bolaget eller annars själv har det bestämmande inflytande över bolaget. Det saknar betydelse i hur stor omfattning artisten i fråga medverkar i framträdandet så länge artisten medverkar till någon del i framträdandet såsom utövande konstnär. Det har inte heller någon betydelse om just denna artists tillhandahållande, utöver framträdandet, även består av andra tjänster såsom exempelvis regi, produktion eller administration. Tillhandahållandet från den aktuella artisten får dock inte endast bestå av andra tjänster än ett framträdande.
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett förhandsbeskedsärende prövat frågan om ett produktionsbolags tillhandahållande av ett artistframträdande till en arrangör var en skattefri omsättning.
I målet skulle ett bolag producera en turné med en musikartistgrupp för att sedan framföra föreställningen på uppdrag av en tredje man som var arrangör och tog ut entréavgifter. Högsta förvaltningsdomstolen instämde i Skatterättsnämndens bedömning att en utövande konstnär som bedriver sin verksamhet i bolagsform inte påverkade skattefriheten men att så inte var fallet i detta mål. Det var inte de artister m.fl. som deltog i produktionen som drev bolaget utan artisterna var anställda eller medverkade som underleverantörer i bolagets produktion.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det var fråga om en enda tjänst som inte omfattades av undantaget i 3 kap. 11 § 1 ML och att tillämplig skattesats var 25 procent (RÅ 2002 ref. 9).
I ett förhandsbeskedsärende har Högsta förvaltningsdomstolen instämt i Skatterättsnämndens bedömning att en förenings vidareförsäljning av en utövande konstnärs framförande av ett konstnärligt verk inte var undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 11 § 1 ML (RÅ 2005 ref. 92).
Nedan ges några exempel på när ett artistbolag tillhandahåller ett artistframträdande i egenskap av utövande konstnär som omfattas av undantaget från skatteplikt respektive tillhandahåller ett skattepliktigt artistframträdande i egenskap av annan än den utövande konstnären.
Ett dansband bedriver sin verksamhet genom ett aktiebolag som i sin helhet ägs av sångaren i bandet. Övriga medlemmar i dansbandet är anställda i bolaget. När dansbandet framträder tillsammans med sångaren innehar den konstellationen som gör framträdandet det bestämmande inflytandet i bolaget. Samma gäller om bolaget skulle tillhandahålla ett soloframträdande med endast sångaren eftersom sångaren genom sitt ägande har det bestämmande inflytandet i bolaget. De tillhandahållanden av artistbolaget görs då i egenskap av utövande konstnär.
Om bolaget däremot skulle tillhandahålla ett framträdande som endast görs av två av de anställda medlemmarna i dansbandet så agerar bolaget som ett produktionsbolag. Bolaget räknas inte som artistbolag eftersom de två anställda inte har något bestämmande inflytande.
Ett aktiebolag, AB1, ägs i sin helhet av ett annat aktiebolag, AB2, som i sin tur ägs i sin helhet av en musiker. AB1 tillhandahåller en produktion där musikern medverkar tillsammans med andra artister som anlitas av AB1. AB1 tillhandahåller produktionen till en arrangör av en livekonsert. I produktionen ingår diverse tjänster som scenografi, koreografi, ljud och ljus m.m.
Tillhandahållandet av produktionen ska ses som en enda tjänst, ett artistframträdande. För att undantaget ska gälla för tillhandahållandet krävs det att det är frågan om ett sådant artistbolag där musikern, artisten, har det bestämmande inflytandet i bolaget. Eftersom AB2 i sin helhet ägs av musikern är AB2 att betrakta som en utövande konstnär, ett artistbolag. I och med att AB2 äger hela AB1 har musikern även det bestämmande inflytandet i AB1. AB1 kan därför anses vara ett artistbolag som agerar i egenskap av en utövande konstnär vid tillhandahållandet av produktionen där artisten själv medverkar.
En ekonomisk förening består av sju medlemmar. Föreningens verksamhet är att som teatergrupp tillhandahålla teaterframträdanden till olika arrangörer av teaterföreställningar. Fem av medlemmarna är artister som utför framträdandena, en av medlemmarna sköter kostym och smink och en av medlemmarna regisserar och sköter administrationen. Teatergruppen representerar den ekonomiska föreningen eftersom de artister som utför framträdandena i teatergruppen utgör majoriteten av medlemmarna i föreningen. När föreningen tillhandahåller teaterframträdanden i en sammansättning där minst två av artisterna utför framträdandet görs tillhandahållandet av föreningen i egenskap av utövande konstnär om framträdandet med de två medverkande medlemmarna kan anses representera teatergruppen.
Om föreningen skulle tillhandahålla ett teaterframträdande där endast en av artisterna utför hela teaterföreställningen kan det inte ses som ett tillhandahållande som görs av föreningen i egenskap av en utövande konstnär. Ett soloframträdande representerar inte teatergruppen utan endast den enskilda artisten. För ett sådant tillhandahållande agerar föreningen på samma sätt som ett produktionsbolag och på det gage föreningen får ska föreningen redovisa mervärdesskatt med 25 procent.
Undantaget från skatteplikt gäller även när artisten tillhandahåller ett artistframträdande till någon som i sin tur säljer vidare artistframträdandet och måste ta ut mervärdesskatt, t.ex. ett produktionsbolag.
Om flera artister som bedriver verksamhet var för sig, t.ex. genom egna artistbolag eller enskilda firmor, gör ett framträdande och endast en av dem har träffat avtal med arrangören och fakturerar arrangören för framträdandet omfattas tillhandahållandet av undantaget från skatteplikt för artistframträdanden. De övriga artisternas tillhandahållanden omfattas också av undantaget när de i sin tur fakturerar den artist som fakturerar arrangören.
Om det däremot är så att den som träffar avtal med arrangören endast verkar som administratör och inte som artist anses denne agera som ett produktionsbolag varför tillhandahållandet av artistframträdandet i eget namn till arrangören inte omfattas av undantaget från skatteplikt. Däremot gäller undantaget fortfarande för de framförande artisternas tillhandahållanden gentemot den som träffat avtalet med arrangören.
Undantaget omfattar samtliga varor och tjänster som ska ingå i beskattningsunderlaget för tillhandahållandet av framförandet. Det kan t.ex. vara kostnader för
För att en separat överlåtelse eller upplåtelse av en rättighet ska anses ha skett i samband med ett framträdande av t.ex. en artist, en teatergrupp eller en orkester ska rättighetsupplåtelsen vara särskilt avtalad och bestämd till innehåll, omfattning och ersättning. Så kan vara fallet vid ljudupptagning eller filminspelning vid en konsert eller teaterföreställning.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett bolags prestationer enligt avtal innefattade en tjänst med flera komponenter. De bestod i första hand av musikgruppens arbetsprestationer, men också av en upplåtelse av bolagets upphovsrätt till verket med hänsyn till att det sceniska verket för arrangörens räkning presenterades för publik.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det förhållandet att produktionen fått namn efter musikgruppen talade för att den huvudsakliga tjänsten var musikgruppens framträdande och att övriga tjänster var underordnade denna (RÅ 2002 ref. 9).
Skatterättsnämnden har ansett att ett artistbolag inte kunde betrakta en del av bruttogaget som produktionskostnad och lägga mervärdesskatt på den delen. Nämnden ansåg att det låg i sakens natur att sådana framföranden i regel förutsatte att både varor och tjänster anskaffades i verksamheten. Anskaffningar var att betrakta som underordnade moment i framförandet som kunden beställt och som konstnären tillhandahållit. Därför skulle, enligt praxis, den princip tillämpas som innebär att prestationen ska bedömas utifrån sin huvudsakliga karaktär (SRN 1999-02-16).
Skatterättsnämnden har ansett att verksamheten i ett orkesterbolag i sin helhet avsåg omsättningar som var undantagna från skatteplikt. Orkesterbolaget ansågs därför inte tillhandahålla en särskild tjänst gällande uthyrning av musikinstrument vid sidan av tillhandahållandet av skattefri dansbandsmusik till förvärvaren av musikframträdandet (SRN 1995-06-12).
För att det ska betraktas som separata tillhandahållanden när man delar upp en verksamhet i två skilda skattesubjekt förutsätts det att det finns självständiga avtal var för sig med arrangören. Det gäller t.ex. när en orkester tillhandahåller uthyrning av musikinstrument som ett subjekt och artistframträdanden som ett andra subjekt.
Vid en sådan uppdelning av en orkesterverksamhet bör en bedömning göras av om tillhandahållandena mellan dessa två skattesubjekt ska beskattas.
Exempelvis kan det vara fråga om skattepliktiga omsättningar när instrumenten används under den tid då de inte hyrs ut i samband med framträdanden eller inspelningar. Så kan vara fallet om instrumenten har använts av sina musikutövare för repetitioner och övning. Om de används utan ersättning kan det bli frågan om uttagsbeskattning och sker det till underpris kan det bli frågan om omvärdering av beskattningsunderlaget.