En utländsk filials resultat- och balansräkning ska räknas in i det svenska företagets årsredovisning. Vid omräkningen uppstår det normalt valutakursdifferenser. Vissa poster ska räknas om enligt särskilda skattebestämmelser.
Läs om hur den utländska filialens resultat- och balansräkning ska räknas in i redovisningen hos ägarföretaget på sidan Omräkning av dotterföretag och utlandsverksamhet.
Det är inte ovanligt att ett svenskt aktiebolag driver verksamhet utomlands i form av en filial. En filial utgör en del av den svenska juridiska personen och verksamheten i filialen omfattas av den svenska beskattningsrätten.
Ägarföretaget ska enligt redovisningsnormgivningen räkna in den utländska filialens resultat- och balansräkning i sitt årsbokslut. Hur omräkning av de olika posterna ska göras beror på vilken redovisningsnormgivning som företaget använder. Vid denna omräkning uppstår det valutakursförändringar. Läs om omräkning enligt god redovisningssed på sidan Omräkning av dotterföretag och utlandsverksamhet.
Den omräknade resultaträkningen respektive balansräkningen ligger sedan till grund för beskattningen (14 kap. 4 § IL). Poster som omfattas av 14 kap. 2 § IL, s.k. kopplade poster, ska värderas till det som följer av god redovisningssed. Företaget behöver därför inte justera för sådana poster eftersom god redovisningssed styr beskattningen. De valutakursförändringar som uppstår när företaget gör en omräkning i enlighet med god redovisningssed är avdragsgilla respektive skattepliktiga, om det inte finns någon skattemässig särregel som innebär något annat.
Om värderingen av posterna omfattas av särskilda skatteregler ska företaget justera posterna som är värderade enligt god redovisningssed. Nedan följer exempel på situationer där det finns särskilda skatteregler.
Företag måste inte alltid justera posterna. De behöver inte justeras när företagets omräkning enligt god redovisningssed stämmer överens med den värdering som ska göras enligt den särskilda skattebestämmelsen.
Ett företag som tillämpar internationell redovisning ska vid omräkning av en utländsk filial tillämpa RFR 2 Redovisning för juridiska personer, och därigenom IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser. Skatteverket har i ett ställningstagande uttalat vilka justeringar som dessa företag ska göra vid omräkning av den utländska filialen med hänsyn till de olika särskilda skattebestämmelserna. För räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2020 eller senare behöver inte ett företag som tillämpar internationella redovisningsregler och har en utländsk filial utanför EES-området tillämpa reglerna i IAS 21 i juridisk person vid omräkning av filialen. Istället får monetära poster räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster som värderas till verkligt värde i utländsk valuta räknas om till valutakursen den dag verkligt värde fastställs. Andra icke-monetära poster räknas om till valutakursen vid anskaffningstillfället (RFR 2 IAS 21 punkt 5). Detta framgår inte av ställningstagandet.
Bestämmelsen i 14 kap. 8 § IL om fordringar och skulder i utländsk valuta innehåller en värderingsregel och en säkringsregel. Även om regeln är en skatterättslig särregel är den i överensstämmelse med vad som följer av god redovisningssed. Regeln omfattar fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta som inte tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 20 § IL. När det gäller poster som är valutasäkrade ska värderingen stå i överensstämmelse med god redovisningssed och även redovisas på det sättet i räkenskaperna. Även fordringar som skattemässigt utgör kapitaltillgångar omfattas av regeln. Läs om omräkning av balansposter enligt 14 kap. 8 § IL.
Det finns särskilda beskattningsregler om lager i 17 kap. IL. Genom att de skattemässiga reglerna om lagertillgångar hänvisar till redovisningsreglerna för omsättningstillgångar kommer det redovisningsmässiga värdet enligt god redovisningssed att stämma överens med det skattemässiga värdet.
Det innebär att den skattemässiga värderingen av lagertillgångar som avses i 17 kap. 3 § IL följer god redovisningssed.
Ett förenklat exempel kan belysa problematiken med lagervärdering. Ett bolag driver näringsverksamhet i ett annat land genom en filial. Filialen omräknas till balansdagens kurs. Vid årets ingång finns i filialen ett lager värderat till 1 000 lokal valuta. Kursen är 9 kr, vilket ger ett lagervärde om 9 000 kr. Några transaktioner sker inte under året och vid årets utgång är värdet av lagret oförändrat 1 000 lokal valuta. Vid årets utgång är kursen 10 kr. Lagret värderas till kursen på balansdagen, 10 000 kr. När man räknar om lagervärdet uppstår en valutakursdifferens på 1 000 kr.
Valutakursdifferensen på 1 000 kr ska behandlas som en skattemässig inkomst. Det har ingen betydelse om företaget bokför beloppet över resultaträkningen eller direkt mot eget kapital.
De maskiner och inventarier som omfattas av definitionen i 18 kap. 1 § IL är särskilt skattemässigt reglerade poster.
Den skattemässiga anskaffningsutgiften fastställs genom omräkning till valutakursen vid tidpunkten för anskaffningen. Vid tillämpning av räkenskapsenlig avskrivningsmetod ska värderingen i räkenskaperna stämma överens med den skattemässiga värderingen (18 kap. 14 § IL). När maskiner och inventarier räknas om till balansdagens kurs uppkommer en skillnad mellan det skattemässiga värdet och värdet enligt räkenskaperna. En värdering i räkenskaperna som inte stämmer överens med reglerna enligt 18 kap. IL innebär att företaget inte kan tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Det är inte alltid som denna diskrepans uppkommer. Det beror på vilken redovisningsnormgivning företaget tillämpar om omräkning av inventarier till balansdagens kurs ska ske. Företag som följer K3 får i juridisk person vid omräkning av en utländsk filial, istället för balansdagens kurs, tillämpa MIM-metoden (BFNAR 2012:1 punkt 30:14). MIM-metoden innebär att monetära poster räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster räknas om till kursen per dagen för affärshändelsen om inte värdering sker till verkligt värde. För företag som följer internationella redovisningsregler finns det för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2020 eller senare möjlighet att i juridisk person, istället för balansdagens kurs, tillämpa MIM-metoden vid omräkning av utländsk filial som ligger utanför EES-området (RFR 2 IAS 21 punkt 5). Läs mer om omräkning av filialens tillgångar i redovisningen på sidan Omräkning av dotterföretag och utlandsverksamhet.
Skatteverket anser med hänsyn till EU-rätten att ett svenskt företag, som har en utländsk filial inom EES-området med en redovisningsvaluta som skiljer sig från företagets redovisningsvaluta, kan behålla rätten till räkenskapsenlig avskrivningsmetod genom att företaget för den delen av inventarierna som är hänförliga till filialen tillämpar de principer som gäller för företag som har sin redovisning i euro.
Fastigheter som definieras som kapitaltillgång är ett exempel på en post frikopplad från redovisningen som särskilt regleras i inkomstskattelagen. En värdering enligt god redovisningssed påverkar inte den skattemässiga värderingen.
Vilken redovisningsvaluta som företag och filialer i utlandet får använda.