Registrerades rättigheter

Rätten till information

Skatteverket ansvarar för behandlingen av personuppgifter inom myndigheten och ska i vissa fall lämna information till den registrerade personen om den behandling som sker. Det finns bestämmelser för vem Skatteverket ska lämna information till, när informationen ska lämnas och vad den ska innehålla. Det finns även vissa undantag från informationsskyldigheten.

Vilken information ska Skatteverket lämna och hur ska informationen lämnas?

Det är de allmänna dataskyddsbestämmelserna som gäller för vilken information Skatteverket ska lämna till den registrerade personen och hur Skatteverket ska lämna informationen.

Skatteverket får inte lämna ut information som är sekretessbelagd gentemot den registrerade själv (5 kap. 1 § kompletterande dataskyddslag).

Information på eget initiativ

När Skatteverket behandlar personuppgifter som myndigheten har samlat in är Skatteverket skyldigt att på eget initiativ informera personen om behandlingen.

Bestämmelserna om information till den registrerade gäller inte för avlidna.

Information på begäran – rätten till registerutdrag

Skatteverket ska efter en ansökan av en fysisk person lämna besked om Skatteverket behandlar personuppgifter som rör den personen eller inte (artikel 15 EU:s dataskyddsförordning).

Skatteverket får inte lämna ut information som är sekretessbelagd gentemot den registrerade personen själv (5 kap. 1 § kompletterande dataskyddslag). Rätten att få ut registerutdrag gäller inte heller uppgifter i löpande text som inte fått sin slutliga utformning när begäran gjordes eller om de finns i minnesanteckningar eller liknande. Den begränsningen gäller emellertid inte om uppgifterna bland annat har lämnats ut till tredje part eller om de har behandlats under längre tid än ett år i löpande text som inte fått sin slutliga utformning (5 kap. 2 § kompletterande dataskyddslag).

Rätten till rättelse

Registrerade personer har rätt till rättelse av sina personuppgifter. Det innebär att Skatteverket ska rätta felaktiga personuppgifter på den registrerades begäran (artikel 16 EU:s dataskyddsförordning). Rättelse ska ske utan onödigt dröjsmål. Med hänsyn till ändamålet ska den registrerade ha rätt att komplettera ofullständiga personuppgifter. Det är personen som begär att Skatteverket ska registrera en uppgift i folkbokföringen som har bevisbördan för att visa att uppgiften är korrekt. Om det finns oklarheter eller brister i underlaget för hens begäran ska Skatteverket inte registrera uppgiften (RÅ 2000 not. 122). När Skatteverket registrerar en anmälan om folkbokföring i enlighet med uppgifterna i en skriftlig anmälan, så får registreringen anses vara korrekt.

Skatteverket har även en skyldighet att rätta uppgifter på eget initiativ. Det följer av de grundläggande principerna i artikel 5 i EU:s dataskyddsförordning. Kravet på riktighet i artikel 5.1 d i EU:s dataskyddsförordning innebär att de personuppgifter som behandlas ska vara riktiga och, om nödvändigt, uppdaterade.

Rätten till radering

Registrerade personer har i vissa fall rätt att få sina personuppgifter raderade (artikel 17 EU:s dataskyddsförordning). Rätten till radering gäller inte när behandlingen av personuppgifterna sker för att uppfylla en rättslig förpliktelse, för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning som utförs av den personuppgiftsansvariga. Eftersom behandlingen av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet sker med stöd av dessa rättsliga grunder har registrerade personer normalt sett inte rätt att få personuppgifter som behandlas raderade. Skatteverket får bara radera uppgifter som behandlas i folkbokföringsverksamheten om det finns stöd för det i en gallringsbestämmelse.

Rätten till begränsning av behandling

EU:s dataskyddsförordning innehåller en bestämmelse om begränsning av behandling. Rätten till begränsning av behandling innebär att behandlingen av personuppgifter under vissa förutsättningar ska begränsas, d.v.s. inte användas i verksamheten. Den registrerade har rätt att kräva att behandlingen begränsas om bland annat den registrerade anser att uppgifterna är felaktiga och den registrerade begärt rättelse.

Rätten att göra invändningar

En registrerad person har inte rätt att göra invändningar enligt artikel 21.1 EU:s dataskyddsförordning vid sådan behandling som är tillåten enligt FdbL, FdbF eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen (3 kap. 1 § FdbL). I dessa fall är rätten att göra invändningar således begränsad. Om en registrerad person invänder mot behandlingen måste Skatteverket emellertid lägga upp ett ärende om begäran enligt EU:s dataskyddsförordning och fatta ett beslut. Eftersom man enligt FdbL inte har rätt att invända mot behandlingen ska begäran avvisas.

Automatiserade beslut

Skatteverket har möjlighet att fatta automatiserade beslut i folkbokföringsverksamheten.

Rätten att lämna in klagomål

En registrerad person har rätt att lämna in klagomål till Integritetsmyndigheten (f.d. Datainspektionen) om hen anser att Skatteverkets behandling av hens personuppgifter inte är förenlig med dataskyddsregleringen på något sätt. Ett klagomål påverkar inte något annat administrativt förfarande eller rättsmedel för den registrerade personen.

Rätten att överklaga

Den kompletterande dataskyddslagen innehåller bestämmelser om den registrerades möjligheter att överklaga Skatteverkets olika beslut som gäller de registrerades rättigheter. Rätten att överklaga gäller oberoende av om den registrerade personen har inlett ett klagomålsärende hos Integritetsmyndigheten (f.d. Datainspektionen). Det innebär att registrerade personer har rätt att överklaga även om de redan har inlett ett klagomålsförfarande hos Integritetsmyndigheten.

Rätten till skadestånd

Om Skatteverket behandlar personuppgifter felaktigt i folkbokföringsverksamheten kan verket behöva betala skadestånd enligt EU:s dataskyddsförordning (7 kap. 1 § kompletterande dataskyddslag).

Bestämmelserna om skadestånd enligt EU:s dataskyddsförordning gäller inte för avlidna.