Kännetecknet verkligt huvudmannaskap ska träffa arrangemang som syftar till att tillhandahålla verkliga huvudmän skydd genom icke transparenta strukturer. Ett arrangemang är rapporteringspliktigt även om en skatteförmån inte är den huvudsakliga fördelen.
Ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om arrangemanget innefattar användning av personer, juridiska konstruktioner eller strukturer (22 § RAL)
Alla punkter ovan ska vara uppfyllda för att arrangemanget ska vara rapporteringspliktigt.
Kännetecknet ska träffa arrangemang som syftar till att tillhandahålla verkliga huvudmän skydd genom icke transparenta strukturer.
Kännetecknet bygger huvudsakligen på de modellregler som OECD tagit fram för att ta itu med arrangemang för att undvika automatiskt utbyte av uppgifter om finansiella konton och för att skapa icke-transparenta utländska ägarstrukturer. Dessa modellregler samt kommentaren till dessa får användas som en källa till illustration eller tolkning av kännetecknet (prop. 2019/20:74 s. 107).
Begreppet verklig huvudman (engelska beneficial owner) har samma innebörd som i 1 kap. 3–7 §§ lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän (6 § RAL).
Exempel där de verkliga huvudmännen har gjorts oidentifierbara inkluderar fall där nominee shareholders används för att dölja det verkliga ägandet.
Ett annat exempel där de verkliga huvudmännen troligtvis gjorts oidentifierbara är arrangemang där
Ett arrangemang som uppvisar det här kännetecknet är rapporteringspliktigt även om en skatteförmån inte är den huvudsakliga eller en av de huvudsakliga fördelarna som en person rimligen kan förvänta sig av arrangemanget (12 § andra stycket RAL).