Vem ska betala kupongskatt?

Grundläggande information om kupongskatt

Kortfattat kan kupongskatt beskrivas som en statlig, definitiv källskatt på utdelning till en begränsat skattskyldig person. Kupongskatten ersätter i dessa fall inkomstskatt.

Kupongskatt tas ut med 30 procent av utdelningen. I de flesta skatteavtal med andra länder har Sverige emellertid reducerat sitt skatteanspråk eller helt avstått från rätten att beskatta utdelning.

Skattskyldighet för kupongskatt

För att en person ska vara skattskyldig för kupongskatt krävs att det är en person som är utdelningsberättigad. Vidare krävs enligt huvudregeln att den utdelningsberättigade personen är begränsat skattskyldig, men även en obegränsat skattskyldig person kan som s.k. bulvan bli skattskyldig för kupongskatt (4 § KupL).

Vem är utdelningsberättigad?

Med utdelningsberättigad menas den som har rätt att ta emot utdelning för egen del vid utdelningstillfället (2 § första stycket KupL).

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en person som överfört aktier i ett svenskt aktiebolag till en av personen bildad trust på Jersey inte kunde anses ha avskilt sig från aktierna då personen enligt trusthandlingarna förfogar över hela trustegendomen efter egen vilja. Personen ska därför anses som ägare till aktierna. Genom att personen ska anses som ägare till aktierna får personen också anses berättigad att lyfta utdelning för egen del och är därmed skattskyldig för kupongskatt under den tid personen är begränsat skattskyldig (Skatteverkets rättsfallskommentar HFD, mål nr 2771­­–17. Fråga om stiftarens skattskyldighet till inkomstskatt och kupongskatt för utdelning efter det att aktier överförts till en trust).

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en värdepappersfond som var organiserad som en unit trust utan egen rättskapacitet och som omfattades av UCITS-direktivet var utdelningsberättigad vid tillämpningen av kupongskattelagens bestämmelser om återbetalning av kupongskatt. Detta trots att det var trusteen som var behörig att ta emot utdelningen i egenskap av registrerad ägare till fondens tillgångar (HFD 2020 ref. 31).

Vad avses med utdelningstillfälle?

Med utdelningstillfälle avses (2 § första stycket KupL)

• för avstämningsbolag – dagen för avstämning enligt 4 kap. 39 § ABL
• för kupongbolag, värdepappersfonder och specialfonder – den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning.

Skattskyldighet inträder den dag då utdelningen blivit tillgänglig för lyftning, oavsett om den skattskyldiga faktiskt lyft utdelningen vid denna tidpunkt eller senare.

Beslut om utdelning fattas vid bolagsstämman. Vid stämman förs protokoll och stämmans beslut införs i detta.

Om datum för när utdelning ska vara tillgänglig för lyftning inte har fastställts ska den dag då bolagsstämman fattat beslut om utdelning anses utgöra utdelningstillfället.

Om utdelning i kupongbolag ska tillgodoföras den utdelningsberättigade på annat sätt än genom utbetalning av utdelat belopp, anses utdelningen ha blivit tillgänglig för lyftning omedelbart efter det att beslut om utdelningen fattats, d.v.s. på bolagsstämman (3 § KupL).

Begränsat skattskyldig fysisk person

En begränsat skattskyldig fysisk person är skattskyldig för kupongskatt (4 § första stycket KupL).

Dödsbo efter begränsat skattskyldig person

Ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person är skattskyldigt för kupongskatt (4 § första stycket KupL).

Skatteverket anser att uttrycket ”dödsbo efter en begränsat skattskyldig fysisk person” har samma innebörd i kupongskattelagen som i inkomstskattelagen (Skatteverkets ställningstagande Vad är ett dödsbo enligt inkomstskattelagen och kupongskattelagen och hur ska det beskattas?).

Handelsbolag m.fl.

Handelsbolag, kommanditbolag, rederier och europeiska ekonomiska intressegrupperingar är skattskyldiga för kupongskatt för den del av utdelningen som inte är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivs från fast driftställe i Sverige. Detta gäller för utdelning som betalas till en delägare eller till en medlem som är begränsat skattskyldig (4 § andra stycket KupL).

Motsvarande gäller vid samäganderätt t.ex. om flera personer gemensamt äger vissa aktier eller har rätt till viss utdelning. Kupongskatt ska då betalas på den del av utdelningen som betalas till de delägare som är begränsat skattskyldiga.

Utländska juridiska personer

Utländska juridiska personer är skattskyldiga till kupongskatt för utdelning som inte är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige. Men utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av utdelningen som ska beskattas hos en obegränsat skattskyldig delägare (4 § första stycket KupL). Begreppet utländsk juridisk person har samma innebörd i kupongskattelagen som i inkomstskattelagen.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det strider mot den fria rörligheten för kapital att ta ut kupongskatt på utdelningar som lämnas till utländska livförsäkringsföretag när utdelningarna avser aktier som ingår i en pensions- eller kapitalförsäkring där försäkringstagaren är skattskyldig till avkastningsskatt. Uttag av kupongskatt innebär en negativ särbehandling i jämförelse med svenska livförsäkringsföretag eftersom situationen för det utländska livförsäkringsföretaget i denna del får anses vara jämförbar med den situationen som ett svenskt livförsäkringsföretag befinner sig i. Den möjlighet som försäkringstagaren har att avräkna kupongskatten har inte ansetts tillräcklig för att undanröja nackdelen med kupongskatteuttaget (Skatteverkets rättsfallskommentar HFD 2019 ref. 30 – Förhandsbesked om kupongskatt på utdelning till utländskt livförsäkringsföretag när försäkringstagaren är skattskyldig till avkastningsskatt).

Högsta förvaltningsdomstolen har, efter att ha frågat EU-domstolen (C-252/14), klargjort att det inte strider mot kapitalets fria rörlighet att ta ut kupongskatt på utdelning från svenska aktiebolag till utländska pensionsfonder, som är utländska juridiska personer, när motsvarande utdelning till pensionsfonder med hemvist i Sverige beskattas med avkastningsskatt (HFD 2017 ref. 9 I).

Högsta förvaltningsdomstolen har även klargjort att det inte strider mot EU-rätten att ta ut kupongskatt på utdelning till ett finländskt aktiebolag, som är en utländsk juridisk person och som bedriver försäkringsrörelse, avseende den i Finland obligatoriska och lagstadgade arbetspensionsförsäkringen samtidigt som de svenska AP-fonderna är undantagna från skattskyldigheten (HFD 2017 ref. 9 II).

Båda domarna är refererade och kommenterade i Skatteverkets rättsfallskommentar om kupongskatt på utdelning till utländska pensionsstiftelser.

Bulvanförhållande

Skattskyldig för kupongskatt är även den som är utdelningsberättigad som innehar aktier under sådana förhållanden att någon annan genom innehavet obehörigen får en förmån vid beslut om inkomstskatter eller får befrielse från kupongskatt, den s.k. bulvanregeln (4 § tredje stycket KupL).

Vid tillämpning av bulvanregeln ska kupongskatt betalas på utdelning till bulvanen oavsett om bulvanen är begränsat eller obegränsat skattskyldig. Vid bulvanförhållande kan därför en dubbelbeskattning ske. Denna dubbelbeskattning är avsiktlig och syftar till att hindra ett kringgående av beskattningsbestämmelserna.

Ett förtydligande av bulvanregelns tillämpningsområde har införts i 4 a § KupL från 2016. Förtydligandet innebär att det inte får vara fråga om ett bulvanförhållande för att skattefrihet enligt 4 § fjärde till nionde stycket KupL ska medges (4 a § KupL).

Undantag från skattskyldighet

Det finns ett antal undantag från skattskyldighet för kupongskatt. För att dessa undantag ska vara tillämpliga får det inte var fråga om ett bulvanförhållande (se ovan).

Utländska diplomater

Utländska diplomater är begränsat skattskyldiga men undantagna från skattskyldighet för kupongskatt. Undantaget gäller även make eller maka, barn under 18 år och personliga tjänare om de bor hos personen och inte är svenska medborgare (4 § fjärde stycket KupL).

Utdelning hänförlig till näringsverksamhet

En begränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person är inte skattskyldig för kupongskatt för utdelning som är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige (4 § första och andra stycket KupL). Utdelningen ingår i sådant fall i en näringsverksamhet som personen är skattskyldig för enligt IL.

Utländska kontraktsrättsliga fonder

Skatteverket anser att utländska kontraktsrättsliga fonder kan vara utdelningsberättigade i kupongskattelagens mening. Eftersom de inte är utländska juridiska personer är de inte skattskyldiga för kupongskatt.

Utländska värdepappersfonder och specialfonder

Utländska värdepappersfonder och utländska specialfonder är inte skattskyldiga för kupongskatt under förutsättning att något av följande villkor är uppfyllda (4 § nionde stycket KupL)

• att fonden hör hemma i en stat inom EES
• att fonden hör hemma i en stat med vilken Sverige har ett skatteavtal som innehåller regler om informationsutbyte
• att fonden hör hemma i en stat med vilken Sverige har ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

Moder- och dotterbolagsdirektivet

En utländsk juridisk person som hör hemma i en medlemsstat i EU är inte skattskyldig för kupongskatt under förutsättning att den utländska juridiska personen (4 § femte stycket KupL)

• innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget
• uppfyller villkoren i artikel 2 i moder- och dotterbolagsdirektivet (artikel 2 i direktivet 2011/96/EU).

Utdelning på näringsbetingad andel

Ett utländskt bolag är inte skattskyldigt för kupongskatt på utdelning på aktie under förutsättning att (4 § sjätte och sjunde stycket KupL)

• det utländska bolaget motsvarar ett sådant svensk företag som avses 24 kap. 32 § 1–4 IL
• aktien är en sådan näringsbetingad andel som avses i 24 kap. 33 § första stycket 1 eller 2 IL
• utdelningen skulle ha omfattats av bestämmelserna om skattefrihet i 24 kap.35–42 §§ IL eller 25 a kap. 5, 6 och 8 §§ IL om det utländska bolaget varit ett svenskt företag
• andelen har innehafts minst ett år vid utdelningstillfället när det är en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad.

Handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer är inte skattskyldiga för kupongskatt på utdelning under förutsättning att (4 § åttonde stycket KupL)

• motsvarande utdelning hade varit skattefri enligt vad som angetts ovan avseende moder- och dotterbolagsdirektivet eller näringsbetingad andel
• delägaren själv hade varit utdelningsberättigad.

Vid bedömningen av om utdelningen hade varit skattefri ska aktieinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.

Information om näringsbetingade andelar hittar du på sidan Näringsbetingade andelar.

Kompletterande information

• Skatteavdrag m.m. av kupongskatt.
• Inbetalning av kupongskatt.
• Återbetalning av kupongskatt.
• Förfarandet vid kupongskatt.
• Anstånd med kupongskatt för utländska juridiska personer.