På redovisningsområdet finns myndigheter och andra organ som utvecklar normer inom redovisningsområdet.
Läs om vilken normgivning som kan tillämpas av olika företag.
Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet och statens expertorgan inom redovisningsområdet. Nämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning (förordningen [2007:783] med instruktion för Bokföringsnämnden). Bokföringsnämnden har ansvaret för utvecklingen av god redovisningssed i Sverige (8 kap. 1 § BFL). En viktig uppgift är att avge yttranden till domstolar om vad Bokföringsnämnden anser är god redovisningssed i olika avseenden.
Bokföringsnämndens normgivning sker genom att nämnden ger ut allmänna råd (BFNAR) med tillhörande vägledningar och uttalanden i frågor om löpande bokföring och bokslut. Bokföringsnämndens allmänna råd riktar sig till onoterade företag.
De regler som Bokföringsnämnden publicerar i BFNAR, vägledningar och uttalanden har, liksom tidigare rekommendationer och uttalanden, karaktären av allmänna råd. Det betyder att det inte är fråga om formellt bindande föreskrifter. Beteckningen allmänna råd ger dock inte en helt riktig bild av reglernas betydelse. I BFL och ÅRL anges att god redovisningssed ska följas. Ett företag kan därför endast undantagsvis avvika från de allmänna råden, utan att samtidigt bryta mot lagen.
Såväl allmänna råd med vägledningar och uttalanden samt äldre rekommendationer finns tillgängliga på Bokföringsnämndens webbplats.
Finansinspektionen (FI) är en statlig myndighet med uppgift att utöva tillsyn över finansiella marknader, kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet. Inspektionen har genom olika författningar bemyndigats att utfärda föreskrifter på redovisningsområdet. Finansinspektionen får utfärda föreskrifter om kreditinstituts, värdepappersbolags och försäkringsföretags löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och koncernredovisning (8 kap. 1 § BFL, 1 kap. 5 § ÅRKL respektive 1 kap. 4 § ÅRFL). Finansinspektionen utfärdar dessutom allmänna råd som är motiverade av de finansiella företagens särart. Föreskrifter och allmänna råd ges ut i Finansinspektionens författningssamling (FFFS), som finns tillgänglig på Finansinspektionens webbplats.
Ytterligare information om FFinansinspektionens normgivning finns på sidan om Kreditinstitut och värdepappersbolag respektive på sidan om Försäkringsföretag.
International Accounting Standards Board (IASB, tidigare IASC) är en oberoende internationell organisation som arbetar med att förbättra och harmonisera redovisningen världen över.
Rekommendationer från IASB kallas International Financial Reporting Standards (IFRS, tidigare IAS). Standarderna kompletteras med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC, tidigare SIC).
EU har antagit IAS-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 1606/2002, om tillämpning av internationella redovisningsstandarder). Förordningen innebär att alla noterade företag inom EU i sin koncernredovisning måste tillämpa de internationella redovisningsstandarder, dvs. IFRS, IAS, IFRIC och SIC, som har antagits av EU-kommissionen. Förutom EU finns det ett stort antal länder som antingen kräver eller tillåter IFRS för noterade företag.
Mer information om organisationens verksamhet och aktiviteter finns på IASB:s webbplats.
Rådet för finansiell rapportering är ett organ inom Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Rådets uppgift är att anpassa och utveckla god redovisningssed för företag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad i Sverige.
Noterade företag ska upprätta sin koncernredovisning i enlighet med de redovisningsstandarder som godtagits av EU genom IAS-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 1606/2002, om tillämpning av internationella redovisningsstandarder). Redovisningen ska alltså upprättas i enlighet med rekommendationer från International Accounting Standards Board (IASB).
Av rekommendationer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering framgår de avvikelser och anpassningar av de internationella redovisningsprinciperna som behövs för att koncernredovisningen ska vara upprättad i överensstämmelse med svensk lagstiftning. Den rekommendationen som ska användas vid upprättande av koncernredovisning heter RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Rådet för finansiell rapportering anser att även årsredovisningen för juridisk person i princip ska upprättas i enlighet med IFRS. Det finns dock hinder för att detta ska kunna ske fullt ut, dels för att det strider mot svensk lag, dels på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning. Rådet talar om i rekommendationer och uttalanden vilka redovisningsregler företagen som ska använda när IFRS inte ska eller inte behöver tillämpas. Den rekommendationen som ska användas vid upprättande av årsredovisning heter RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Rådets rekommendationer och uttalanden finns på Rådet för finansiell rapporterings webbplats.
Redovisningsrådet (RR) har lagts ned och Rådet för finansiell rapportering har övertagit ansvaret för normgivningen för noterade juridiska personer.
Bokföringsnämnden har övertagit förvaltningen av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden, men nämnden har inte gjort några ändringar i dessa. Rekommendationerna och uttalandena finns på BFN:s webbplats. Av BFN:s allmänna råd (BFNAR 2000:2) framgick i vilken utsträckning rekommendationerna och uttalandena fick tillämpas. Detta allmänna råd är nu upphävt (BFNAR 2017:4). Det innebär att Redovisningsrådets rekommendationer endast får användas av vissa företag för räkenskapsår som påbörjas innan den 1 januari 2018.
Rådet för kommunal redovisning (RKR) har som huvuduppgift att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner, landsting och kommunalförbund i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. RKR gör tolkningar av god redovisningssed och utarbetar rekommendationer. Rekommendationerna och andra dokument finns på RKR:s webbplats.
Läs mer om vilka bestämmelser som kommuner och regioner ska följa när dom upprättar sin bokföring m.m.
FAR är en branschorganisation för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. FAR utarbetar rekommendationer och uttalanden i redovisningsfrågor. Dessa vänder sig i första hand till dem som ska upprätta en årsredovisning och till revisorskåren. Uttalandena är tolkningar och förtydliganden av standarder, rekommendationer och lagtext.
BAS-intressenternas Förening (BAS) är en ideell förening vars medlemmar företräder branschorganisationer, intresseföreningar och statliga myndigheter. Föreningen har till ändamål att förvalta och utveckla BAS-kontoplanen och publikationer i anslutning till denna. Det är inte lagstadgat vilken kontoplan som ska användas i Sverige, men BAS-kontoplanen är en kontoplan som i stor utsträckning används av företagen.
De publikationer som är kopplade till kontoplanen beskriver hur kontoplanen är tänkt att användas för att ge bäst fördelar för företagen i olika sammanhang. Används kontoplanen korrekt underlättar det för företagen vad gäller extern rapportering till exempelvis Skatteverket och Statistiska Centralbyrån (SCB). BAS-kontoplanerna finns tillgänglig på föreningens webbplats.
Srf konsulternas redovisningsgrupp formulerar och publicerar uttalanden (Srf U) i redovisningsfrågor. De innehåller Srf konsulternas uppfattning om och motivering till hur svaret på vissa tillämpningsfrågor i redovisningsnormeringen ska tolkas.