Enkla bolag och partrederier

Enkla bolag och partrederier är inte skattesubjekt

Ett enkelt bolag och ett partrederi är inte ett särskilt rättssubjekt som kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter. En delägare i ett enkelt bolag eller i ett partrederi är skattskyldig för mervärdesskatt i förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet (6 kap. 2 § ML). Vid samäganderätt behandlas delägarna på samma sätt som i ett enkelt bolag. Samäganderätt är när en viss egendom, t.ex. en fastighet, ägs gemensamt av två eller flera delägare.

Representantredovisning

Efter ansökan av samtliga delägare får Skatteverket besluta att den av delägarna som dessa föreslår, representanten, ska redovisa och betala bl.a. mervärdesskatt för verksamheten och i övrigt företräda bolaget eller rederiet i frågor som rör sådan skatt (5 kap. 2 § SFL). Det är då representanten som ska registreras till mervärdesskatt (7 kap. 1 § andra stycket SFL). Beslutet om representantredovisning innebär ingen ändring vad gäller skattskyldigheten. Det är fortfarande delägarna som är skattskyldiga i förhållande till sin andel i det enkla bolaget och partrederiet. Läs mer om betalningsansvar och redovisningsansvar för enkla bolag.

Vad är ett enkelt bolag?

Ett enkelt bolag föreligger om två eller flera personer har avtalat att utöva verksamhet i bolag och bolaget inte har förts in i handelsregistret (1 kap. 3 § HBL). Verksamheten får, men måste inte, avse näringsverksamhet. Delägarna i ett enkelt bolag kan normalt inte frita sig från personlig betalningsskyldighet.

Vad är ett partrederi?

Ett partrederi föreligger om flera fysiska eller juridiska personer har kommit överens om att gemensamt bedriva sjöfart med eget fartyg med delat ansvar. En särskild anmälan om partrederiavtal ska lämnas till den registreringsmyndighet som anges i sjölagen. Varje redare ansvarar för förpliktelser som uppkommer för partrederiet i förhållande till sin andel i fartyget om redaren inte har tagit på sig större ansvarighet. För partrederi kan väljas en huvudredare (5 kap. 1−2 §§ sjölagen [1994:1009]).

När är det ett enkelt bolag mervärdesskattemässigt?

I det enskilda fallet måste det med ledning av avtalet avgöras om det är ett enkelt bolag med syfte att gemensamt bedriva en viss verksamhet. Det ingångna avtalet mellan parterna ska medföra att parterna gemensamt bedriver en särskild ekonomisk verksamhet som är åtskild från de verksamheter parterna bedriver i övrigt. En bedömning om det är fråga om en särskild verksamhet som bedrivs gemensamt av parterna eller om den ena parten tillhandahåller varor eller tjänster till den andra parten ska göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Vid bedömningen ska hänsyn tas till hur ansvar, inflytande, arbetsuppgifter och ersättning enligt samarbetsavtalet fördelas (jfr HFD 2016 not. 29). De arbeten som utförs inom ramen för ett enkelt bolag och som utförs av var och en av parterna för det enkla bolagets räkning, skiljer sig i princip inte från de arbeten som ett företag utför för sin egen räkning. Parternas fördelning av eventuell vinst utgör i så fall inte en ersättning för någon tillhandahållen vara eller tjänst parterna emellan. Det är inte ett enkelt bolag om en av avtalsparterna mot ersättning endast upplåter tillgångar för användning i en annan avtalsparts verksamhet eller endast utför tjänster åt en annan avtalspart. Det är även av avgörande betydelse för bedömningen att inte bolagsförhållandet endast kommer till uttryck i avtalet, utan att parterna i olika sammanhang även agerar som ett gemensamt bolag.

Att det formellt föreligger ett avtal om gemensam verksamhet till grund för det enkla bolaget utesluter inte att en av delägarna ska anses självständigt bedriva den ekonomiska verksamheten. En delägare som är behörig att företräda de andra delägarna men som agerar ensam och i eget namn i förhållande till tredje man i samband med fullgörandet av de handlingar som sammantaget utgör det enkla bolagets ekonomiska verksamhet, blir själv skattskyldig för omsättningarna om dessa i sig medför skattskyldighet (C-312/19 XT, punkterna 48 och 52).

Lotteri- och spelverksamhet

Omsättning av lotterier är undantagen från skatteplikt. I lotterier inräknas även vadhållning och andra former av spel.

Skatteverket anser att om två parter har ingått ett samarbetsavtal i syfte att bedriva en lotteri- eller spelverksamhet inom ramen för ett enkelt bolag, så är undantaget tillämpligt på båda parternas ersättning under förutsättning att de gemensamt omsätter lotteriet eller spelet till kunderna. Det innebär att spelverksamheten ska framstå som en särskild verksamhet som bedrivs gemensamt.

I varje enskilt fall måste man, utifrån omständigheterna, bedöma om det är en särskild verksamhet som bedrivs gemensamt av parterna eller om den ena parten tillhandhåller varor eller tjänster till den andra parten. Vid bedömningen ska man ta hänsyn till

• vem eller vilka som har ansvaret för spelverksamheten
• hur resultatet och den ekonomiska risken fördelas
• om spelverksamheten är skild från eventuell verksamhet som parterna bedriver i övrigt.

Bedömningen ska i första hand göras utifrån det samarbetsavtal som parterna har ingått, där de har reglerat sina åtaganden. Det är samarbetsavtalets verkliga innebörd som ska ligga till grund för den mervärdesskatterättsliga bedömningen.

Exempel: samarbetsavtal om lotteriverksamhet

Den allmännyttiga ideella föreningen A har ingått ett samarbetsavtal med B att de ska bedriva lotteriverksamhet i ett enkelt bolag. Enligt avtalet ska A söka tillstånd av Lotteriinspektionen att få anordna lotteriet ”Vinstchansen” och upprätthålla detta tillstånd. A är ansvarig för lotteriet gentemot lottköpare. B ska tillhandahålla administration som t.ex. marknadsföring, försäljning av lotter, hantering av vinsterna och ansvara för it och kundtjänst. B ska även ansvara för vidareutveckling av lotteriet. Ansvaret för frågor av principiell och ekonomisk betydelse för lotteriverksamheten är fördelat på båda parterna. I frågor där oenighet uppkommer gäller A:s uppfattning. A har rätt till 75 procent av eventuell vinst som lotteriverksamheten genererar och B har rätt till resterande 25 procent. A och B bedriver inte någon verksamhet i övrigt.

Eftersom det är A som har tillstånd att anordna lotteriet Vinstchansen, så får A också anses ha ansvaret för att lotteriet bedrivs på ett sådant sätt att tillståndsvillkoren uppfylls. A har även det bestämmande inflytandet över frågor av stor betydelse för lotteriverksamheten. Att parterna ska fördela en eventuell vinst mellan sig talar visserligen för att de gemensamt bedriver en särskild verksamhet, men i förhållande till övriga omständigheter får en sådan vinstfördelning anses ha liten betydelse för bedömningen. Vid en samlad bedömning framstår inte lotteriverksamheten som en särskild verksamhet som bedrivs gemensamt. I stället tyder omständigheterna på att var och en av parterna bedriver sin egen verksamhet. Det innebär att det är A som bedriver lotteriverksamheten och att B tillhandahåller olika tjänster till A.

Rättsfall: lotteriverksamhet bedrevs inte i enkelt bolag

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där ett bolag inte anses bedriva lotteriverksamhet i enkelt bolag tillsammans med en förening. Enligt samarbetsavtalet ska föreningen söka tillstånd till lotterierna, marknadsföras som anordnare av lotterierna och ensam bli ansvarig för lotterierna gentemot lottköpare och andra tredje män. Bolaget ska utveckla, marknadsföra, sälja, administrera och redovisa lotterierna, samt till föreningen upplåta en icke-exklusiv nyttjanderätt till programvara och varumärke. Bolaget har rätt till 15 procent av försäljningspriset för varje såld lott, vilket ska täcka bolagets kostnader för åtagandena.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan fördelningen av ansvar, inflytande, arbetsuppgifter och ersättning enligt samarbetsavtalet inte anses medföra att parterna därigenom bedriver en gemensam verksamhet. Avtalet talar snarare för att var och en bedriver sin egen verksamhet. Den andel av intäkterna som bolaget ska få enligt avtalet måste således närmast ses som en provisionsbaserad ersättning för bolagets åtaganden (HFD 2016 not. 29).

Förhandsbesked: spel anordnat i enkelt bolag

Skatterättsnämnden har uttalat att ett avtal om samarbete i form av ett enkelt bolag inte utesluter att avtalets mervärdesskatterättsliga innebörd i stället ska anses vara att en av parterna tillhandahåller den andra varor och tjänster i den verksamhet som avtalen rör.

Sökandebolaget hade lämnat in ett utkast till samarbetsavtal. Skatterättsnämnden fann att det fanns tillräckliga skäl för att utgå från att villkoren i avtalet innebar att det även i mervärdesskatterättslig mening förelåg ett enkelt bolag. Av utkastet framgick det att sökandebolaget tillsammans med lokalinnehavaren skulle anordna automatspel för allmänheten i form av enkelt bolag och att parterna gemensamt skulle söka de myndighetstillstånd som krävdes för den bedrivna verksamheten. Sökandebolaget skulle leverera och svara för installation, service och reparation av automaterna och lokalinnehavaren skulle upplåta platsen för automaterna och ansvara för att dessa vårdades väl. Parterna skulle fördela intäkterna från automaterna så att 50 procent av nettointäkterna skulle tillfalla lokalinnehavaren (SRN 2010-02-05, dnr 27-09/I). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning.

Rättsfall: avtal om samarbete om en programserie var inte enkelt bolag mervärdesskattemässigt

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked som rörde frågan om parterna bedrev en verksamhet i enkelt bolag.

Enligt Skatterättsnämnden ska ett avtal för att i mervärdesskattehänseende behandlas som ett avtal om enkelt bolag innebära att parterna har kommit överens om att bedriva viss verksamhet gemensamt och att vinsten av verksamheten ska fördelas mellan parterna. Det aktuella avtalet framstår närmast som ett led i att vinna intäkter i de respektive ordinarie verksamheter som parterna bedriver i egenskap av beskattningsbara personer och inte som ett led i syfte att genom ömsesidiga förpliktelser uppnå ett gemensamt mål.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen får den mervärdeskatterättsliga bedömningen av det ingivna avtalet väsentligen anses innebära att den ena parten mot ersättning tillhandahåller de andra två parterna möjlighet att marknadsföra sina aktiviteter (HFD 2013 not. 21).

Rättsfall: kortsamarbete var inte enkelt bolag mervärdesskattemässigt

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked som rörde ett samarbetsavtal mellan ett kreditkortsföretag och ett detaljistföretag. Enligt avtalet ska företagen genom ett enkelt bolag tillsammans driva en korttjänst som innefattar marknadsföring och utgivning av ett betal- och kreditkort med kortförmåner hos detaljistföretaget. Det ingångna avtalet ansågs inte innebära att företagen gemensamt bedriver en särskild ekonomisk verksamhet som är åtskild från de verksamheter som företagen bedriver i övrigt. Innebörden av avtalet ansågs i stället vara att detaljistföretaget tillhandahåller kortföretaget tjänster mot ersättning (RÅ 2009 not. 172).

Konsortier är enkla bolag om de inte har förts in i handelsregistret

Det förekommer att två eller flera företag ingår konsortialavtal för ett åtagande, t.ex. en byggentreprenad. Ett konsortium är vanligtvis av tillfällig natur och företagen i konsortiet bedriver verksamhet med egen personal och med egen utrustning. Konsortiet saknar oftast tillgångar och skulder och har inte någon personal anställd.

Om konsortiet som bolag har förts in i handelsregistret är det ett handelsbolag, annars är det ett enkelt bolag. Om ett sådant konsortium har åtagit sig ett uppdrag, t.ex. att uppföra en anläggning, blir vart och ett av företagen i konsortiet skattskyldigt till mervärdesskatt för sin andel av den skattepliktiga omsättningen i konsortiet. Eftersom det är fråga om ett enkelt bolag kan Skatteverket efter ansökan av samtliga delägare besluta att ett av företagen ska redovisa och betala mervärdesskatt för hela konsortiet, enligt bestämmelserna om s.k. representantredovisning. Frågan om tillhandahållande av tjänster från medlemmarna i ett konsortium till konsortiet är omsättning har prövats i en EU-dom (C 77/01, EDM).

Fiskelag kan vara enkelt bolag

Skatteverket anser att fiske som bedrivs gemensamt av fiskare och fartygsägare i ett fiskelag är att betrakta som ett enkelt bolag. Varje fiskare är då skattskyldig för sin andel. Skatteverket kan efter ansökan av samtliga delägare besluta att en av delägarna ska redovisa och betala mervärdesskatt för hela bolaget, enligt bestämmelserna om s.k. representantredovisning. De olika delägarna är dock fortfarande var för sig skattskyldig för mervärdesskatt i förhållande till sin andel även om en av delägarna svarar för redovisningen.

Fiske i fiskelag kan även förekomma i andra former än enkelt bolag, t.ex. genom aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller ekonomisk förening. Sådana ska behandlas som egna skattesubjekt mervärdesskattemässigt.

Kompletterande information

• Omsättning i enkla bolag och konsortier