Vissa sekretessregler gäller till skydd för Skatteverkets och andra myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn.
Det finns dessutom regler om behandling av uppgifter i beskattningsverksamheten.
Beskattningsverksamheten har organisatoriskt sett en sådan fristående ställning inom Skatteverket att den utgör en egen självständig verksamhetsgren. Det har betydelse bl.a. eftersom en sekretessbelagd uppgift hos en självständig verksamhetsgren inte får röjas för en annan självständig verksamhetsgren om det inte finns särskilt föreskrivet i lag (8 kap. 2 § OSL).
Sekretessregler som ska skydda myndigheternas verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn finns i 17 kap. OSL. Specifikt för dessa regler är att
När det gäller skattekontroll är samtidigt reglerna om skattesekretess i 27 kap. OSL tillämpliga till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden gentemot någon annan än den enskilda själv. Denna sekretess gäller även efter det att kontrollsekretessen har upphört.
Sekretess gäller för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för bl.a. revision eller annan granskning som en myndighet ska göra (17 kap. 1 § OSL). Planläggningen kan avse både granskning av enskilda företag och mer omfattande kontrollaktioner, t.ex. branschgranskningar. Sekretessen gäller inte bara hos den granskande myndigheten, utan även hos andra myndigheter där uppgifterna kan förekomma, t.ex. hos domstol eller en myndighet som biträder granskningsmyndigheten.
Uppgifter som kan skyddas med sekretess enligt 17 kap. 1 § OSL är t.ex.
Uppgifter som ska användas vid flera granskningstillfällen, t.ex. checklistor för revision, får inte lämnas ut så länge uppgifterna används i granskningsverksamheten (prop. 1979/80:2 del A s. 138). När uppgifterna inte längre ska användas kan de lämnas ut, förutsatt att inte någon annan sekretessregel är tillämplig, i första hand regler om skattesekretess enligt 27 kap. 1 § OSL.
En uppgift kan sekretessbeläggas enligt 17 kap. 1 § OSL om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs. Skaderekvisitet är alltså rakt vilket innebär att det råder en presumtion för att uppgifterna är offentliga.
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll bl.a. av skatt eller avgift till staten eller kommun (17 kap. 2 § OSL). Sekretessen gäller inte bara hos den granskande myndigheten, utan även hos andra myndigheter där uppgifterna kan förekomma, t.ex. hos domstol.
Den granskning som avses i bestämmelsen omfattar alla metoder på skatteområdet som Skatteverket har laglig rätt att använda för att kontrollera lämnade uppgifter eller på annat sätt skaffa sig underlag för fastställande av skatt m.m. Dessa metoder är i första hand
Räckvidden av bestämmelsen innebär att sekretessen upphör att gälla när säkringsåtgärden har verkställts eller när en sådan åtgärd inte längre är aktuell. En uppgift om betalningssäkring kan t.ex. därför inte vara sekretessbelagd enbart för att säkerställa betalning. Däremot kan den vara sekretessbelagd om det är av synnerlig vikt med hänsyn till kontrollens ändamål (korrekt beskattning) att uppgiften inte röjs.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att en planerad men ännu inte beslutad taxeringsrevision som inföll efter en taxeringsperiod inte kunde vara en pågående granskning (RÅ 84 2:93).
Uppgifter som kan skyddas av sekretess med stöd av 17 kap. 2 § OSL är:
Kammarrätten lämnade ut ett dagboksblad i ett mål om taxeringsrevision eftersom de anteckningar om kontakter m.m. som fanns på det inte ansågs försvåra handläggningen av ärendet (KRNJ 1994-12-23, mål nr 7088-1994).
Kammarrätten lämnade inte ut uppgifter om ett utländskt kontokort till en part i ett pågående ärende. Uppgifterna ingick i ett stort kontrollmaterial som Skatteverket hade hämtat in i en riksomfattande kontrollaktion (KRNJ 2005-06-11, mål nr 71739-05).
Kammarrätten lämnade ut vissa av sidorna i en begäran om handräckning som gjorts till myndigheter i Luxemburg eftersom innehållet inte ansågs äventyra syftet med den pågående kontrollen, en revision (KRNS 2015-08-10, mål nr 5586-15).
En förutsättning för att en uppgift ska kunna sekretessbeläggas enligt 17 kap. 2 § OSL är att det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser. Skaderekvisitet i bestämmelsen är alltså kvalificerat rakt vilket innebär att det råder en stark presumtion för att uppgifterna är offentliga. Bestämmelsen ska alltså tillämpas restriktivt. Skaderekvisitet har utformats med tanke på att sekretessen egentligen riktar sig mot den som är föremål för kontrollen.