En svensk medborgare kan förlora sitt svenska medborgarskap genom preskription. En person kan även befrias från sitt svenska medborgarskap efter egen ansökan.
En svensk medborgare kan förlora sitt svenska medborgarskap genom preskription, vilket innebär att medborgarskapet upphör.
Förlust av svenskt medborgarskap sker när personen fyller 22 år om samtliga förutsättningar nedan är uppfyllda enligt 14 § första stycket MedbL:
Bestämmelsen om preskription tillämpas på alla svenska medborgare oavsett hur de har förvärvat svenskt medborgarskap.
Förlust av svenskt medborgarskap sker inte om det skulle leda till att personen skulle sakna medborgarskap och därmed bli statslös (14 § fjärde stycket MedbL).
Förlust av svenskt medborgarskap sker inte heller för en svensk medborgare som före 22 års ålder har bott sammanlagt minst 7 år i Danmark, Finland, Island eller Norge (17 § MedbL).
Avsikten med preskriptionsbestämmelsen i 14 § MedbL är att förhindra att barn till utlandssvenskar behåller svenskt medborgarskap i flera generationer trots att samhörigheten med Sverige har gått förlorad. Enbart det förhållandet att personen har ett svenskt personnummer eller samordningsnummer för passändamål behöver därmed inte innebära att personen fortfarande är svensk medborgare.
En person kan före 22 års ålder ansöka hos Migrationsverket om att få behålla sitt svenska medborgarskap. Om Migrationsverket medger en sådan ansökan sker ingen preskription av personens svenska medborgarskap (14 § andra stycket MedbL).
Ansökan om att få behålla svenskt medborgarskap för en person som är folkbokförd i Sverige ges in till Migrationsverket. Om personen inte är folkbokförd i Sverige ska ansökan lämnas till svensk ambassad eller konsulat (5 § MedbF). Migrationsverket fattar därefter beslut om att svenskt medborgarskap får behållas (22 § MedbL) och underrättar Skatteverket (9 § MedbF).
Om en person förlorar sitt svenska medborgarskap genom preskription så förlorar också personens barn sitt svenska medborgarskap, om barnet har fått medborgarskapet genom denna förälder (14 § tredje stycket MedbL).
En person kan efter en ansökan befrias från svenskt medborgarskap (15 § första stycket MedbL). Ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap för en folkbokförd person ges in till Migrationsverket. Om personen inte är folkbokförd i Sverige ska ansökan om befrielse lämnas till svensk ambassad eller konsulat (5 § MedbF). Migrationsverket fattar därefter beslut om befrielse från svenskt medborgarskap (22 § MedbL) och underrättar Skatteverket (9 § MedbF).
Om en person inte redan är utländsk medborgare sker befrielse från svenskt medborgarskap först när hen har förvärvat ett utländskt medborgarskap. I beslutet från Migrationsverket framgår då inom vilken tid detta måste ske för att personen ska befrias från sitt svenska medborgarskap (15 § andra stycket MedbL).