Den nuvarande lagen om svenskt medborgarskap gäller från den 1 juli 2001. När Skatteverket bedömer om en person är svensk medborgare kan verket i vissa fall tillämpa äldre bestämmelser om svenskt medborgarskap.
I äldre svensk medborgarskapslagstiftning försökte man i möjligaste utsträckning undvika att en person förvärvade fler än ett medborgarskap. Enligt den nuvarande svenska medborgarskapslagen får en svensk medborgare även ha andra medborgarskap.
Lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap trädde i kraft den 1 juli 2001 och ersatte 1950 års lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. Det har gjorts vissa förändringar i medborgarskapslagen sedan ikraftträdandet den 1 juli 2001, bland annat har förändringar skett om förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen som gäller från den 1 april 2015.
När Skatteverket bedömer om en person är svensk medborgare kan det i vissa fall vara nödvändigt att känna till äldre bestämmelser om svenskt medborgarskap, t.ex. vilka regler som gällde när personen föddes.
Ett barn förvärvade svenskt medborgarskap vid födelsen om
Bestämmelserna finns i lag den 23 maj 1924 (nr 130) om förvärv och förlust av svenskt medborgarskap.
Ett barn förvärvade svenskt medborgaskap vid födelsen om
Ett barn förvärvade svenskt medborgarskap vid födelsen om
Ett barn förvärvade svenskt medborgarskap vid födseln om
Barn som inte hade förvärvat svenskt medborgarskap vid födelsen enligt lagstiftningen före den 1 juli 1979 kunde under en övergångsperiod förvärva svenskt medborgarskap genom en anmälan till Statens invandrarverk (Migrationsverket). En sådan anmälan kunde göras fram till den 1 juli 1982 och gällde för barn under 18 år.
Ett barn förvärvade svenskt medborgarskap vid födelsen om
Sedan den 1 juli 2005 likställs den kvinna som är förälder till ett barn enligt 1 kap 9 § FB med en person som är far till ett barn vid tillämpningen av bestämmelserna om förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen.
I 1950 års medborgarskapslag (7 § punkt 1-4) fanns det regler om förlust av svenskt medborgarskap som gällde till den 30 juni 2001. En person förlorade automatiskt svenskt medborgarskap
Lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap innehåller även övergångsbestämmelser. En del av dessa har begränsad giltighetstid.
Fram till den 1 juli 2002 gällde fortfarande regeln i 7 § lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap om förlust av svenskt medborgarskap vid förvärv av medborgarskap i Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Tyskland och Österrike (Övergångsbestämmelserna till MedbL, punkt 1).
Ett barn som föddes i Sverige före den 1 juli 2001 och som hade en svensk far som inte var gift med barnets utländska mor hade rätt att förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan. Det krävdes att barnets svenske far gjorde anmälan till Migrationsverket före den 1 juli 2003 och att barnet då var under 18 år (Övergångsbestämmelserna till MedbL, punkt 2).
Ett barn som adopterats före den 1 juli 2001 och som skulle ha blivit svensk medborgare om 3 § MedbL hade gällt vid tidpunkten för adoptionsbeslutet kunde förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan. Det krävdes att beslutet om adoption hade fattats den 1 juli 1992 eller senare, att anmälan gjordes av barnets vårdnadshavare till Migrationsverket före den 1 juli 2003 och att barnet då var under 18 år (Övergångsbestämmelserna till MedbL, punkt 3).
En person som förlorat sitt svenska medborgarskap enligt 7 § i 1950 års medborgarskapslag kan från den 1 april 2015 återfå medborgarskapet efter en anmälan till Migrationsverket. Detta innebär att en person som automatiskt förlorat sitt svenska medborgarskap har möjlighet att på nytt förvärva svenskt medborgarskap. Det finns inget krav på att personen har hemvist i Sverige och bestämmelsen har ingen tidsgräns. Om en person återfår svenskt medborgarskap förvärvar även personens barn svenskt medborgarskap om förutsättningarna i 10 § MedbL är uppfyllda (Övergångsbestämmelserna till MedbL, punkt 4).
Den tidigare bestämmelsen i 4 § MedbL (legitimation) upphörde att gälla den 31 mars 2015. Enligt en övergångsbestämmelse (lag 2014:481 punkt 2) gäller bestämmelsen fortfarande för barn födda före den 1 april 2015.
Enligt den tidigare bestämmelsen i 4 § MedbL förvärvar ett ogift barn under 18 år som är fött i utlandet svenskt medborgarskap om barnets svenska far efter barnets födelse ingår äktenskap med barnets utländska mor. En förutsättning är att faderskapet är rättsligen fastställt. Barnet blir svensk medborgarskap från tidpunkten för föräldrarnas äktenskap.
Den tidigare bestämmelsen i 5 § MedbL om anmälan om svenskt medborgarskap för barn födda i utlandet av en ogift utländsk mor upphörde att gälla den 31 mars 2015. Om barnets far var svensk medborgare sedan barnets födelse kunde han anmäla önskemål om svenskt medborgarskap för barnet till Migrationsverket innan barnet fyllde 18 år. Enligt en övergångsbestämmelse (lag 2014:481 punkt 2) gäller bestämmelsen fortfarande för barn födda före den 1 april 2015.
Om ett barn förvärvar svenskt medborgarskap enligt bestämmelsen förvärvar även hens ogifta barn svenskt medborgarskap om förutsättningarna i 10 § MedbL är uppfyllda (lag 2014:481 punkt 2).