En folkbokförd person som flyttar inom Sverige ska anmäla det till Skatteverket inom en vecka efter flytten.
En folkbokförd person som flyttar ska skriftligen anmäla det till Skatteverket inom en vecka efter det att hen har flyttat. (23 och 25 §§ FOL). Själva flyttdagen räknas inte med i tidsfristen en vecka (flyttveckan). Om dagen för flyttning exempelvis är en måndag så är sista dag för anmälan på tisdagen i veckan efter.
En anmälan om flyttning kan även göras innan flyttdagen.
Det finns även en skyldighet att anmäla flyttning för en person som flyttar mellan två bostäder inom samma fastighet, t.ex. vid ett lägenhetsbyte. Det innebär att personen folkbokförs på en annan lägenhet (nytt lägenhetsnummer) och får ett nytt flyttningsdatum.
En person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där hen är att anse som bosatt enligt 7 och 8-13 §§ FOL. Den kommun där en person är folkbokförd är hens folkbokföringsort (6 § första stycket FOL).
Den adress som är kopplad till en viss bostad på en fastighet där en person är folkbokförd är hens folkbokföringsadress.
Om en person flyttar gäller den nya folkbokföringen från den dag som angetts som flyttdag i anmälan, under förutsättning att anmälan kommer in till Skatteverket före flyttdagen eller senast inom en vecka därefter. Om flyttanmälan inte kommer in i rätt tid gäller den nya folkbokföringen från och med den dag då anmälan kom in till Skatteverket (35 § FOL).
Det är endast Skatteverket som är behörig mottagare av en flyttanmälan.
Om det inte kommer in någon flyttanmälan kan Skatteverket ändå fatta ett beslut om ändrad folkbokföring (34 § FOL). I så fall gäller den nya folkbokföringen från och med dagen för beslutet. Det finns dock ett undantag beträffande vissa beslut om barns folkbokföring (35 § FOL). Läs mer under Barns folkbokföring.
En anmälan om flyttning ska lämnas till Skatteverket och den ska vara skriftlig (23 § FOL). Det finns inget krav på att en särskild blankett ska användas vid anmälan om flyttning, men Skatteverket har tagit fram en blankett ”Anmälan-Flyttning inom Sverige”. Blanketten (SKV 7845) finns på www.skatteverket.se. En person som flyttar kan även lämna sin flyttanmälan på Skatteverkets webbplats, via e-tjänsten e-flytt. För att kunna använda e-tjänsten krävs en giltig e-legitimation. En flyttanmälan som görs via e-post eller fax anses också vara skriftlig. Skatteverket kan godta en sådan anmälan om inte omständigheterna i det enskilda fallet ger anledning till en kontroll.
Det finns inget krav på att en flyttanmälan ska vara egenhändigt undertecknad av den flyttande. För att säkerställa att en anmälan är gjord av rätt person kan dock Skatteverket kontrollera att anmälan är egenhändigt undertecknad. I tveksamma fall kan en anmälan eller dess innehåll kontrolleras per telefon, vanligt brev eller via e-post.
En flyttanmälan är avgiftsfri. En person som flyttar och vill ha eftersändning av sin post får vända sig till extern aktör som erbjuder en sådan tjänst.
En anmälan om flyttning ska innehålla följande uppgifter
(28 § FOL):
En person som flyttar kan använda sig av ett ombud. Det ombud som den flyttande personen har anlitat ska normalt styrka sin behörighet genom att visa upp en fullmakt.
Läs mer om behörig företrädare.
En anmälan om flyttning för ett barn under 18 år ska göras av barnets vårdnadshavare. Ett barn som har fyllt 16 år har rätt att själv göra en anmälan (30 § FOL). Detta innebär att barnet själv eller barnets vårdnadshavare kan anmäla flyttning om det är mellan 16 och 18 år. En socialnämnds beslut om familjehemsplacering för ett barn kan aldrig ersätta en vårdnadshavares anmälan. Läs mer under Barns folkbokföring.
Om allmän domstol har flyttat över vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare så är den eller de personerna behöriga att anmäla flyttning för barnet (6 kap. 7-9 §§ FB).
Allmän domstol kan besluta om att en god man utses (förordnas) för en person. Beslutet fattas för att en person till följd av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sina rättigheter, förvalta egendom eller sörja för sin person (11 kap. 4 § FB). Om en god man anmäler flyttning eller särskild postadress för personen kan anmälan normalt godtas. Ett förordnande om godmanskap medför inte att personens rättshandlingsförmåga begränsas. En person som har en god man kan därför själv anmäla flyttning eller särskild postadress.
Om allmän domstol utser en god man för ett underårigt barn så träder inte den gode mannen i vårdnadshavarnas ställe. Det innebär att den gode mannen inte kan anmäla flyttning för barnet, även om barnet saknar vårdnadshavare.
Om överförmyndaren har förordnat en god man för ett ensamkommande barn är hen behörig att anmäla flyttning för barnet. Det framgår av lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn och dess förarbeten (prop. 2004/05:136 s.29).
Om det inte är tillräckligt att förordna en god man för en person får allmän domstol utse en förvaltare. Beslutet fattas när personen är ur stånd att vårda sig eller sin egendom (11 kap. 7 § FB).
En person som står under förvaltarskap har mer eller mindre begränsad rättshandlingsförmåga. Om förvaltarskapet är fullständigt förlorar huvudmannen i princip all sin rättsliga handlingsförmåga och har inte rätt att själv anmäla flyttning. I stället är det förvaltaren som måste anmäla flyttning för huvudmannen (KRNS 2013-08-28, mål nr 2395-13). Enligt Skatteverkets bedömning har huvudmannen inte heller rätt att själv anmäla en särskild postadress eller att en särskild postadress ska upphöra.
Om en förvaltare lämnar sitt godkännande till huvudmannens flyttanmälan eller anmälan om särskild postadress och hänvisar till ett fullständigt förvaltarskap kan som regel anmälan godtas om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.
Om allmän domstol har utsett en god man eller förvaltare för en vårdnadshavare så är den personen inte behörig att anmäla flyttning för barnet. Det krävs att vårdnadshavaren lämnar en skriftlig fullmakt till den gode mannen eller förvaltaren för att hen ska kunna anmäla flyttning för barnet.