Uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd är ett villkor för folkbokföring

För att en person ska kunna folkbokföras krävs att de allmänna kraven för folkbokföring är uppfyllda, d.v.s. att personen regelmässigt tillbringar sin dygnsvila i landet (dygnsviloregeln) och detta förhållande kommer att bestå under minst ett år (ettårskravet) (3 § FOL). Om en person måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige kan hen folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt (4 § första stycket FOL).

Uppehållstillstånd är ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd) (2 kap. 4 § UtlL). Beslut om uppehållstillstånd fattas av Migrationsverket (5 kap. 20 § första stycket UtlL).

För att en person med uppehållstillstånd ska kunna folkbokföras krävs att rätten att vistas i Sverige antas komma att bestå i minst ett år (ettårskravet). För personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd gäller särskilda regler.

Undantag från kravet på uppehållstillstånd kan endast göras om det finns synnerliga skäl för att personen ändå ska folkbokföras.

Vem måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige?

Utgångspunkten är att alla utlänningar som vistas i Sverige mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd (2 kap. 5 § UtlL). Kravet på uppehållstillstånd gäller dock inte för utlänning som (2 kap. 8 b § 1 UtlL):

• är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,
• har uppehållsrätt,
• är medborgare i Storbritannien som har uppehållsstatus eller är en familjemedlem som har uppehållsstatus, eller
• har visering för längre tid än tre månader.

Bevis om uppehållstillstånd

En utländsk medborgare som har beviljats uppehållstillstånd och som anmäler flyttning till Sverige ska visa att hen har ett uppehållstillstånd för att kunna bli folkbokförd. Detta kan i första hand göras genom att personen visar upp sitt uppehållstillståndskort. Om uppehållstillståndskort inte har hunnit utfärdas av Migrationsverket kan annat underlag visas upp som exempelvis det skriftliga beslutet om uppehållstillstånd. Vid en anmälan om flyttning till Sverige ska en persons identitetsuppgifter prövas innan de registreras i folkbokföringen.

Migrationsverket utfärdar uppehållstillståndskort för både vuxna personer och barn som har uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillståndskortet är inte någon identitetshandling, utan ett bevis om att personen har tillstånd att vistas i Sverige. Mer information om uppehållstillståndskortet och klassningskoder för uppehållstillstånd finns på Migrationsverkets webbplats.

Bedömningen av ettårskravet vid uppehållstillstånd

Ett krav för folkbokföring efter inflyttning till Sverige är att det kan antas att personen kommer att vara bosatt i landet under minst ett år (ettårskravet). Bedömningen av om en person uppfyller kravet görs med utgångspunkt i personens avsikt med vistelsen vid tidpunkten för flytten till Sverige och om rätten att vistas i landet kommer att bestå i minst ett år utifrån beviljat uppehållstillstånd.

Enligt Skatteverkets bedömning kan normalt inte den tid som en person vistas i Sverige innan uppehållstillstånd beviljats tillgodoräknas i tidsfristen ett år, exempelvis den tid en asylsökande vistas innan tillstånd beviljas. Inte heller den tid som en person har vistats i Sverige som turist kan tillgodoräknas (prop.1990/91:153 s. 133f). Dessa personer har under denna tid inte regelmässigt tillbringat sin dygnsvila i Sverige under sin normala livsföring (3 § andra stycket FOL).

Permanent uppehållstillstånd och uppehållstillstånd som överstiger ett år

Om en person har beviljats ett permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som överstiger ett år kan Skatteverket normalt utgå från att hen kommer att ha rätt att vistas i Sverige under minst ett år.

Ett permanent uppehållstillstånd kan bara återkallas i särskilda fall. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd upphör att gälla när tiden för tillståndet löper ut, men Migrationsverket kan, efter ansökan, förlänga detta om kraven för fortsatt vistelse i Sverige är uppfyllda.

Tidsbegränsade uppehållstillstånd som understiger ett år

Om en person har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som understiger ett år eller där kortare tid än ett år av giltighetstiden återstår vid inresan till Sverige måste Skatteverket bedöma om det kan förmodas att tillståndet blir förlängt i sådan omfattning att personens vistelse i Sverige kan antas uppgå till minst ett år. Det är i första hand den som anmäler flytt till Sverige som själv ska ange de omständigheter som ska ligga till grund för bedömningen.

Skatteverket kan vid denna bedömning ta hänsyn till att vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd inte kan förlängas, vilket kan medföra att det inte kan antas att vistelsen kommer att uppgå till minst ett år. Exempel på ett uppehållstillstånd som inte kan förlängas är så kallade ferietillstånd som kan utfärdas till ungdomar som är medborgare i vissa länder.(5 b kap 6 § UtlL).

För en person som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till en annan person med uppehållstillstånd (anknytningsperson) är anknytningspersonens situation, till exempel dennes anställnings- eller studieförhållanden viktig för bedömningen av om, och i så fall hur länge, den enskilde kan antas få förlängt uppehållstillstånd.

Personer som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd som skyddsbehövande, till exempel flyktingar (se 5 kap UtlL), kan normalt antas komma att vistas i Sverige under minst ett år eftersom de vanligtvis får förlängt uppehållstillstånd. Det förutsätter att det inte finns några omständigheter som talar mot att personens vistelse kommer uppgå till minst ett år.

Om det finns omständigheter som gör att det kan antas att personens vistelse i landet inte kommer att uppgå till minst ett år, ska Skatteverket inte folkbokföra personen. Det kan exempelvis gälla säsongsarbetare (6 c kap UtlL), andra arbetstagare som endast ska vistas i landet en kortare tid eller personer som ska studera en bestämd tid och har ett uppehållstillstånd som är kortare än ett år.

Rättsfall: Det är inte en nödvändig förutsättning för folkbokföring att uppehållstillståndet har en giltighetstid om minst ett år

I rättsfallet HFD 2017 ref. 32 klargör Högsta förvaltningsdomstolen att det inte är en nödvändig förutsättning för folkbokföring att personens uppehållstillstånd är giltigt i ett år.

Målet gällde en person som hade beviljats ett uppehållstillstånd på grund av anknytning med en giltighetstid om nio månader. Personen var maka till en redan folkbokförd doktorand med uppehållstillstånd. Av utredningen i målet framgick att maken hade en anställning som doktorand som innebar att han kunde antas komma att stanna i landet i minst ett år framöver. Mot denna bakgrund fann Högsta förvaltningsdomstolen att det var antagligt att makan skulle kunna få förlängt uppehållstillstånd på sådant sätt att hon kunde antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år. Hon skulle därför folkbokföras enligt sin anmälan.

Synnerliga skäl för folkbokföring när uppehållstillstånd saknas

En person som varken har uppehållsrätt eller uppehållstillstånd ska ändå folkbokföras om det finns synnerliga skäl (4 § första stycket FOL). Enligt förarbeten till folkbokföringslagen har synnerliga skäl ansetts finnas i följande fall:

• Personer för vilka uppehållstillståndet endast prövas formellt, till exempel när utländska adoptivbarn flyttar hit till sina adoptivföräldrar eller när minderåriga barn återförenas med sina föräldrar som har uppehållstillstånd här (prop. 2012/13:120 s. 148).
• Personer som har avvisats eller utvisats från Sverige men som ändå kan antas komma att vistas i Sverige en längre tid eftersom det finns ett beslut om att avvisningsbeslutet inte kan verkställas (prop. 1990/91:153 s. 134). Detta gäller när avvisningsbeslutet inte kan verkställas på grund av risk för exempelvis dödsstraff, kroppsstraff eller tortyr.

Enligt Skatteverkets bedömning finns det normalt synnerliga skäl att folkbokföra utomnordiska barn som är födda av en surrogatmor utomlands trots att de saknar uppehållstillstånd eller uppehållsrätt. Detta gäller om faderskapet ännu inte är fastställt, men mannen är bosatt i Sverige och svensk medborgare.

Särskilda regler gäller för personer med uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd

En utländsk medborgare som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd vid massflykt enligt 21 kap. § UtlL ska inte folkbokföras (4 § andra stycket FOL). Detta gäller om personen kan antas komma att vistas i Sverige med stöd av det beviljade uppehållstillståndet under en kortare tid än tre år. Personen kan dock folkbokföras om denne har fått en flyktingstatusförklaring (4 kap. 3 c § UtlL) eller ett resedokument (4 kap. 4 § UtlL), eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring. Det är Europeiska unionens råd som under vissa förutsättningar kan besluta att det är en massflyktssituation (prop. 2001/02:185 s. 1).