Skatteverket får kontrollera en persons bosättning och kan på eget initiativ fatta beslut om en persons folkbokföring. Skatteverket får vid utredningen göra kontrollbesök och förelägga en person att anmäla flyttning eller att lämna de uppgifter som behövs för en kontroll.
Skatteverket får besluta att förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt folkbokföringslagen. Föreläggandet kan antingen avse att personen ska göra en sådan anmälan eller att personen ska lämna de uppgifter som behövs för Skatteverkets bedömning och kontroll av personens folkbokföring (31 § första meningen FOL).
En person får också föreläggas att lämna uppgifter som behövs för kontroll av bosättningen enligt FOL eller för kontroll och komplettering av övriga uppgifter som enligt 2 kap. 3 § FdbL får registreras i folkbokföringsdatabasen (31 § andra meningen FOL).
Den första meningen rör möjligheten att förelägga en person att lämna uppgifter som rör själva bosättningen. Det anses dock viktigt att alla uppgifter i folkbokföringsdatabasen är korrekta och så långt möjligt kompletta. Det finns därför även en möjlighet att förelägga den enskilda att lämna uppgifter för kontroll av de andra uppgifter som finns i folkbokföringsdatabasen (prop. 2012/13:120 s. 113). Det kan exempelvis vara uppgifter om namn, medborgarskap, civilstånd och relationer till make, barn eller föräldrar (prop. 2012/13:120 s. 157). Denna möjlighet framgår av den andra meningen.
Skatteverket får besluta att förelägga en fastighetsägare eller en innehavare av en bostadslägenhet som upplåter en bostad åt någon annan. Dessa personer får föreläggas att uppge till vem bostaden upplåts och om den personen i sin tur får upplåta bostaden åt någon annan person, samt vilka personer som bor i fastigheten respektive lägenheten. Om fastigheten innehåller flera lägenheter får ett sådant föreläggande också avse uppgifter om personnummer, adress, fastighetsbeteckning och lägenhetsnummer (32 § FOL).
Med fastighetsägare avses även ägare av byggnader.
I ett beslut om föreläggande ska det anges vilka uppgifter som ska lämnas (31 § sista meningen FOL). Även om det inte finns något uttryckligt krav på det, så ligger det i sakens natur att ett föreläggande ska vara skriftligt.
Föreläggande bör innehålla uppgifter om
Det finns inte något krav på att ett föreläggande ska föregås av en förfrågan eller en påminnelse om att lämna uppgifter, även om detta normalt sett är lämpligt.
Ett beslut om föreläggande enligt 31 § FOL får överklagas av den vars folkbokföring beslutet gäller (40 § FOL). Ett beslut om föreläggande enligt 32 § FOL får överklagas enligt 41 § FL, eftersom det riktar sig till en annan person än den vars folkbokföring beslutet gäller.
Om en person inte följer ett föreläggande enligt 31 eller 32 § FOL kan Skatteverket besluta om ett nytt föreläggande och förena detta med vite. Vitet prövas och döms ut av förvaltningsrätten efter ansökan av Skatteverket (37 § FOL).
Innan ett vitesföreläggande skickas ut måste Skatteverket göra en bedömning av om mottagaren kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet (2 § andra stycket viteslagen).
Ett vitesföreläggande ska delges den som föreläggandet avser (2 § viteslagen).
Ett vitesföreläggandes ska innehålla uppgifter om
När Skatteverket har beslutat om att förelägga någon med vite, får ett nytt föreläggande med vite mot personen om samma sak inte beslutas förrän det tidigare föreläggandet har fått laga kraft (2 § tredje stycket viteslagen).
Skatteverket får inte med vite förelägga någon att medverka i en utredning av en gärning som kan leda till straff för denna (43 § FOL). Om Skatteverket har ansökt om utdömande av ett vite är det ett hinder mot att göra en brottsanmälan (43 § andra stycket FOL).
Ett beslut om vitesföreläggande får inte överklagas (39 § FOL).
Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning, om det är nödvändigt för bedömningen av personens folkbokföring. Kontrollbesök får, enligt 32 a § första och andra styckena FOL, enbart genomföras där personen
Åtgärden kontrollbesök ska användas restriktivt och besöken får bara göras om det är nödvändigt för bedömningen av frågan om folkbokföring, d.v.s. bara om det inte går att fastställa en persons bosättning på något annat sätt. Skälen för beslutet ska normalt vara individuella och framgå av det enskilda ärendet. Syftet med besöket ska vara att få ett bättre underlag för beslut om folkbokföring (prop. 2017/18:145 s. 111 och 133).
Det kan exempelvis finnas anledning att anta att en person är bosatt någon annanstans än där personen är folkbokförd eller har uppgett sig vara bosatt om Skatteverket har tagit emot underrättelser från myndigheter eller enskilda om detta (prop. 2017/18:145 s. 133).
Vid ett kontrollbesök får Skatteverket begära att den person som besöket avser lämnar uppgift om sin identitet (32 a § tredje stycket FOL). Skatteverket kan dock inte vidta några vidare åtgärder om personen vägrar legitimera sig och kan inte heller kräva att någon annan i bostaden gör detta. Skatteverket kan inte heller söka igenom lägenheten för att få klarhet i vem som bor där mot den kontrollerades eller övriga personers vilja (prop. 2017/18:145 s. 112). Kontrollbesöket ska genomföras på ett sådant sätt att det innebär så lite intrång för personen som möjligt (32 b § FOL).
Skatteverket behöver inte underrätta den person som ska kontrolleras om beslutet att göra kontrollbesök före besöket (32 b § FOL). Det kan förutsättas att en stor del av värdet med kontrollen skulle försvinna om den kontrollerade fick veta om besöket i förväg. Övervägande skäl talar därför för att Skatteverket ska få göra oannonserade kontrollbesök (prop. 2017/18:145 s. 112).
Ett beslut om kontrollbesök får inte överklagas (39 § FOL).
Ett eventuellt missnöje med Skatteverkets förfarande får i stället tas upp i samband med ett överklagande av beslutet om folkbokföring (prop. 2017/18:145 s. 112).