En EES-medborgare har uppehållsrätt som studerande om hen är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt, har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.
För att en EES-medborgare ska ha uppehållsrätt som studerande måste hen uppfylla följande krav (3 a kap. 3 § 3 UtlL):
Med en erkänd utbildningsanstalt menas en utbildningsanstalt vars gymnasieprogram, högskole- och universitetsstudier har statligt eller kommunalt bidrag. Grundskolestudier och Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) omfattas inte (prop. 2005/06:77 s. 185).
En EES-medborgare som är inskriven på en erkänd utbildningsanstalt som studerande måste även försäkra behöriga myndigheter om att hen har tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning (3 a kap. 3 § 3 UtlL).
För att ha uppehållsrätt som studerande behöver EES-medborgaren dessutom ha en heltäckande sjukförsäkring för sig och eventuella familjemedlemmar som gäller i Sverige (3 a kap. 3 § 3 UtlL).
En doktorand eller post doktor kan ha uppehållsrätt som studerande eller arbetstagare beroende på hur personens arbete finansieras.
En EES-medborgare uppger att hen ska vara verksam som doktorand vid ett universitet i Sverige under ett års tid med finansiering från ett stipendium. Personen ska utföra vissa experiment och sammanställa och publicera resultat inom sitt ämne, men är inte anställd av universitetet och ska inte utföra några administrativa sysslor eller undervisa. Det finns inte heller något krav på motprestation för att stipendiet ska betalas ut. Enligt Skatteverkets bedömning har personen inte uppehållsrätt som arbetstagare. Uppehållsrätten prövas i stället utifrån de krav som gäller för en studerande.
En person som måste ha uppehållsrätt för att få vistas i Sverige kan bara folkbokföras om personen har uppehållsrätt (4 § FOL). För att personen ska kunna folkbokföras krävs också att de allmänna kraven för folkbokföring är uppfyllda, d.v.s. att personen anses bosatt i Sverige. En person anses bosatt i Sverige när hen regelmässigt tillbringar sin dygnsvila i landet (dygnsviloregeln) och detta förhållande kommer att bestå under minst ett år (ettårskravet) (3 § FOL). Det finns därmed inte något krav på att en EES-medborgare som har uppehållsrätt som studerande ska ha antagits till studier med en minsta varaktighet för att folkbokföras.
Eftersom en student är försäkrad i hemlandet bedömer Skatteverket att det normalt inte finns anledning att ifrågasätta studentens regelmässiga dygnsvila i Sverige enbart utifrån den omständigheten att det europeiska sjukförsäkringskortet har en kort giltighetstid.
Kammarrätten har prövat ett mål där en EES-medborgare var registrerad som studerande vid universitet och läste fristående kurser med avsikt att ta en kandidatexamen. EES-medborgaren visade att han var registrerad på kurser under höstterminen 2017 och hade sökt kurser för vårterminen 2018. Det framgick vidare att mannen hade för avsikt att läsa ytterligare en kurs under höstterminen 2018. Enligt kammarrätten saknades det anledning att ifrågasätta mannens uppgifter om hans avsikt att studera och ta en kandidatexamen. Det kunde därför enligt kammarrätten antas att mannen skulle komma att vistas i landet under minst ett år. Mannen skulle därför folkbokföras (KRNS 2018-06-12, mål nr 419-18).