OBS: Detta är utgåva 2021.6. Sidan är avslutad 2023.
Vid beräkningen av omställningsstödet ska en särskild beräkningsformel användas. Företaget kan även ha rätt till omställningsstöd för administrativa kostnader.
Nytt: 2021-03-31
Sidan har kompletterats med en beskrivning av vad täckningsbidraget består av. Under rubriken Betydelsen av olika begrepp i täckningsbidraget förtydligas vad som omfattas av de olika begreppen. Under rubriken Lönekostnader förtydligas vilka poster som inte ska minska lönekostnaderna.
Det omställningsstöd som ett företag maximalt kan få ska räknas fram enligt en särskild beräkningsformel:
((Summa fasta kostnader för stödperioden – stödperiodens täckningsbidrag) x 0,7)
Omställningsstöd kan medges med ett belopp som motsvarar de fasta kostnaderna för stödperioden reducerade med stödperiodens täckningsbidrag, multiplicerat med 70 procent (12 § första stycket FOM3).
Beräkningsformeln för omställningsstöd enligt FOM3 är annorlunda utformad än de beräkningsformler som användes vid tillämpningen av FOM och FOM2.
Om ett företag enligt EU-rätten kan anses tillhöra kategorien ”små företag” kan företaget erhålla omställningsstöd med en högre stödnivå än 70 procent för de icke täckta fasta kostnaderna. Bedömningen av om ett företag tillhör kategorin ”små företag” ska göras enligt bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 (12 § andra stycket FOM3). Läs mer om klassificeringen.
Om ett företag bedöms tillhöra kategorien ”små företag” kan omställningsstöd för stödperioden;
medges med 75 procent av de icke täckta fasta kostnaderna.
Om ett företag bedöms tillhöra kategorien ”små företag” kan omställningsstöd för stödperioderna;
medges med 90 procent av de icke täckta fasta kostnaderna (12 § andra stycket FOM3). Stödet förlängdes till mars och april den 6 april 2021.
Bedömningen av om ett företag tillhör kategorien ”små företag” ska göras enligt bilaga I till kommissionens förordning nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (12 § andra stycket FOM3).
Vilken kategori företaget tillhör ska bedömas med utgångspunkt i det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 maj 2020 (12 § tredje stycket FOM3).
Enligt artikel 2 i förordning (EU) nr 651/2014 tillhör ett företag kategorin små företag som:
Vid en prövning av om ett företags personalstyrka och finansiella belopp uppgår till de gränsvärden som räknas upp i förordningens artikel 2 ska enligt artikel 3 följande typer av företag beaktas vid beräkningen:
Företaget ska beräkna personalstyrkan och de finansiella beloppen på årsbasis. Ett företags tillhörighet till en viss kategori kräver dock att företaget under två på varandra senaste åren uppfyller gränsvärdena (artikel 4 förordningen nr 651/2014).
Vid beräkningen av personalstyrkan och de finansiella gränsvärdena ska en sammanräkning ske med andra anknutna företag. När det gäller partnerföretag ska motsvarande uppgifter räknas med i proportion till det högsta av kapital- eller röstandelen (artikel 6 förordning nr 651/2014).
Klassificeringen av ett företag till kategorin små företag enligt bilaga 1 i förordning nr 651/2014 är betydligt vidare än den koncerndefinition som finns i 1 kap. 4 § ÅRL och som i övrigt används i förordningen om omställningsstöd.
En krögare driver tre exklusiva restauranger i tre olika helägda aktiebolag. Företagen finns på en och samma ort vilket gör att det är fråga om anknutna företag och tillika en oäkta koncern. Antalet årsarbetskrafter i de tre restaurangerna har årligen de senaste tre åren uppgått till sammanlagt 44 stycken, omsättningen till 70 miljoner kronor och den sammanlagda balansomslutningen uppgår till 125 miljoner kronor.
Då det endast är ett av de tre gränsvärdena (balansomslutningen) som överskrids kvalificerar sig de tre anknutna företagen enligt bilaga I förordning nr 651/2014 till kategorin små företag.
Läs mer om vad som menas med stödperiod och fasta kostnader i detta sammanhang
Av 16 § första stycket FOM3 framgår att vid beräkningen av täckningsbidraget ska periodens nettoomsättning beräknad enligt 7 § FOM3 minskas och justeras med ett antal uppräknade poster. Samtliga uppräknade poster, med undantag för lönekostnaderna, i bestämmelsen ska periodiseras till stödperioden.
En periodisering innebär att inkomster och utgifter hänförs till den period de tillhör. Avgörande för när en periodisering ska göras är när affärshändelsen (t.ex. när en försäljning görs) ägt rum, inte när betalningen av densamma sker. När en utgift hänförs till rätt redovisningsperiod kallas det för ”periodisering” vilket innebär att utgiften blir en kostnad i den aktuella perioden.
Att och hur en periodisering av kostnadsposterna, förutom de särskilt undantagna lönekostnaderna, ska göras framgår av 16 § tredje stycke FOM3 som i sin tur hänvisar till periodiseringsregeln i 15 §. Att det är den aktuella stödperiodens periodiserade nettoomsättning som ska beaktas framgår av 16 § första stycket FOM3 som i sin tur hänvisar till 7 § i vilken periodiseringsregeln framgår av 7 § andra stycket FOM3.
Vad gäller posterna periodens kostnader för handelsvaror, legoarbeten och underentreprenader i 16 § första stycket 1 FOM3 så avser det utgifter där en periodisering och lagervärdering med eventuell justering redan har skett i enlighet med vad som föreskrivs i 16 § tredje stycket FOM3.
När det gäller posterna periodens inköp av råvaror och förnödenheter så avser det utgifter för inköp under stödperioden. Då dessa ännu inte har periodiserats till rätt period utgör de per definition ännu inte en kostnad för stödperioden. Den periodisering som ska göras enligt 16 § första stycket 2 FOM3 genom en lagervärdering och eventuell justering för stödperiodens ingående och utgående lagervärde fastställer stödperiodens kostnad.
När det gäller råvaror och förnödenheter så gäller regeln om täckningsbidraget endast sådana poster som är aktiveringsbara (balansgilla) som tillgångar i form av t.ex. lager. Det framgår genom lydelsen i 16 § första stycket 2 där en justering ska ske av periodens förändring av lager av råvaror och förnödenheter.
En beräkning av stödperiodens kostnader för handelsvaror utifrån ett kostnadsperspektiv kan illustreras med följande formel [Stödperiodens inköp (+) IB lagervärde (+) UB lagervärde (-)]. Ett beräkningsexempel av stödperiodens kostnader för handelsvaror enligt formeln:
Stödperiodens inköp |
+ 10 000 kr |
Ingående lagervärde (IB) |
+ 20 000 kr |
Utgående lagervärde (UB) |
- 15 000 kr |
Stödperiodens kostnad handelsvaror |
+ 15 000 kr |
Inköpta handelsvaror som ännu inte har sålts ska ingå i företagets utgående lagervärde och är därför inte en kostnad för sålda varor för stödperioden. En justering (beräkning av lagerförändringen) sker genom att lagervärdet vid periodens ingång jämförs med lagervärdet vid periodens utgång för att se om lagrets värde ökat eller minskat. I det aktuella exemplet har lagervärdet minskat med 5 000 kr (IB 20 000 kr och UB 15 000 kr) eftersom företaget sålt mer handelsvaror än vad som köpts in under perioden. Exemplet bygger på förutsättningen att stödperiodens inköp av handelsvaror hanterats som en kostnad.
Om ett företag inventerar sitt varulager varje månad ska denna ligga till grund för värderingen av lagret. Om företaget däremot inte har gjort någon inventering varje månad så behöver företaget göra en rimlighetsbedömning av lagrets värdeförändring för den aktuella stödperioden. En rimlighetsbedömning innefattar företagets bästa möjliga uppskattning av det faktiska värdet på lagret för stödperioden. En lagervärdering ska enligt 15 § FOM3 göras med tillämpning av den redovisningsnormgivning som företaget tillämpat för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 maj 2020 (16 § tredje stycket FOM3).
När det gäller vad som ska ingå i beräkningen av täckningsbidraget så är bestämmelsen i 16 § FOM3 uttömmande. Det innebär att försäljningskostnader inte ska ingå i beräkningen av täckningsbidraget då dessa inte är särskilt uppräknade.
Det som enligt förordningen om omställningsstöd utgör fasta kostnader framgår av den uttömmande uppräkningen i 13 § FOM3. Det kan i undantagsfall finnas kostnader som enligt förordningen om omställningsstöd både kan rymmas inom något av begreppen i täckningsbidraget enligt 16 § FOM3 och i uppräkningen av de fasta kostnaderna. Om så skulle visa sig vara fallet ska en sådan kostnadspost hänföras till fasta kostnader och får då inte ingå i täckningsbidraget.
Om en kostnadspost tillåts ingå både i beräkningen av de fasta kostnaderna samtidigt som de skulle få ingå i beräkningen av täckningsbidraget skulle det kunna leda till en överkompensation som inte är förenlig med statsstödsreglerna.
För att förstå hur en överkompensation kan uppstå måste man beakta såväl syftet bakom täckningsbidraget som systematiken i utformningen av beräkningsformeln i 12 § FOM3, beräkningen av de fasta kostnaderna i 13 § FOM3 och beräkningen av täckningsbidraget enligt 16 § FOM3. Det grundläggande syftet med täckningsbidraget är att omställningsstöd endast ska medges för de fasta kostnader som företaget själv inte kan täcka med den del av stödperiodens nettoomsättning som finns kvar efter en beräkning enligt 16 § FOM3 (täckningsbidraget).
Om en kostnadspost ingår i beräkningen av de fasta kostnaderna enligt 13 § FOM3 kommer dessa att öka. Om sedan samma kostnadspost också skulle ingå i beräkningen av täckningsbidraget enligt 16 § FOM3 skulle detta minska i motsvarande mån. Om samma kostnadspost beaktas två gånger, dels som en pluspost i fasta kostnader dels som en minuspost i täckningsbidraget, kan det leda till en överkompensation. Beräkningsformeln i 12 § FOM3 utgår från summan av de fasta kostnaderna som ska minskas med täckningsbidraget. Beräkningen av täckningsbidraget utgår från stödperiodens nettoomsättning minskad och justerad med de i 16 § FOM3 uppräknade posterna.
När det gäller täckningsbidraget saknas det en uttrycklig begränsningsregel motsvarande den som finns i 14 § 5 FOM3 för fasta kostnader som motsvaras av en intäkt hos ett annat koncernföretag. Om en kostnad inte ska räknas som en fast kostnad enligt 14 § 5 FOM3 så får den räknas med i täckningsbidraget enligt 16 § FOM3 om den utgör en sådan kostnad som ingår i täckningsbidrag.
En allmän utgångspunkt för förståelsen av olika begrepp och definitioner i täckningsbidraget är att vägledning får sökas i det sökande företagets tillämpade redovisningsnormgivning. Viktigt att beakta är att redovisningsnormgivningen inte har en fullständig definition av alla begrepp som används i bestämmelsen om täckningsbidraget. Det innebär att vägledning då även kan sökas inom t.ex. civilrätten eller utifrån begreppets allmänspråkliga betydelse. Det sistnämnda för att se hur ett begrepp normalt används ur ett branschperspektiv.
Detta gäller så länge som inget annat har särskilt reglerats i förordningarna om omställningsstöd eller framgår av förordningsmotiv m.m. Några exempel på när förordningarna särskilt har reglerat vissa begrepp är nettoomsättning eller vad som ska räknas som en fast kostnad.
Här ges en övergripande icke uttömmande beskrivning av vad som normalt får anses rymmas i de olika begreppen inom täckningsbidraget i 16 § FOM3.
Med en handelsvara avses normalt en färdig vara som ett företag köper in för att sälja vidare utan att någon förädling, annan komplettering eller annan utveckling av produkten sker.
Begreppet legotillverkning sett utifrån en uppdragsgivares perspektiv används för att beskriva när ett företag anlitar ett annat företag för att utföra tjänster i form av produktion. Begreppet legotillverkning kan t.ex. omfatta situationer där en uppdragsgivare levererar material till ett annat företag för förädling, där uppdragstagaren lämnar de färdiga produkterna till det uppdragsgivande företaget eller säljer dem för det företagets räkning. Begreppet legotillverkning får, då det innefattar tillhandahållna produktionstjänster, anses rymmas i begreppet legoarbete.
Begreppet legoarbeten får anses omfatta när ett företag uppdrar åt ett annat företag att utföra vissa bestämda tjänster, t.ex. en cateringstjänst eller en datakonsult. Begreppet får även anses omfatta när ett företag anlitar ett bemanningsföretag (inhyrd personal) för att få vissa arbetsprestationer eller andra tjänster utförda som t.ex. servering, receptionist eller lagerarbete. Det innebär att alla former av uppdragsavtal respektive inhyrning av personal för att få arbetsprestationer eller andra tjänster utförda ska omfattas av begreppet legoarbete vid en beräkning av täckningsbidraget och bruttoresultatet i 16 respektive 19 §§ FOM3.
Ett tjänsteuppdrag får anses föreligga när det finns ett avtal som innebär att ett företag under en tidsperiod ska utföra en eller flera tjänster (BFNAR 2016:10 punkt 6.8). Redovisningsnormgivning begrepp tjänsteuppdrag är så vid att legoarbeten får anses rymmas inom det begreppet. Legoarbeten ska därför redovisas på samma sätt som ett tjänsteuppdrag vid en tillämpning av såväl 16 respektive 19 §§ FOM3.
Det är dock viktigt att beakta att det enligt BFNAR 2016:10 punkt 6.8 inte föreligger ett tjänsteuppdrag (legoarbete) när det är fråga om ett entreprenaduppdrag (en underentreprenad). Det är inte heller fråga om vare sig ett legoarbete eller en legotillverkning om det föreligger ett anställningsförhållande mellan ett företag och en enskild person.
Ett entreprenaduppdrag föreligger om det finns avtal som avser produktion av ett eller flera objekt (BFNAR 2016:10 punkt 6.8). Begreppet entreprenad används oftast inom t.ex. bygg- och anläggningsverksamheter. Ett entreprenaduppdrag innehas av ett eller flera företag (huvudentreprenör) som i sin tur anlitar andra företag (underentreprenörer) för att utföra vissa specifika delar av huvudentreprenaden. Ett avtal som avser tillverkning av produkter som företaget normalt har i lager eller tillverkar mot order utgör inte ett entreprenaduppdrag utan är legotillverkning.
När det gäller begreppen legoarbete (inkl. legotillverkning) och underentreprenader är gränsdragningen (klassificeringen) inte avgörande då kostnaderna för bägge delarna ska tas med i beräkningen av täckningsbidraget.
Innebörden av vad som ska ses som en råvara är vid och omfattar allt från olika typer av naturtillgångar (t.ex. olja, järnmalm, kobolt, sand eller vatten) till olika typer av inköpta halvfabrikat som ska vidareförädlas till en färdig vara (där ingen vidareförädling har påbörjats).
Innebörden av vad som ska ses som en förnödenhet är vid och klassificeringen av något som en förnödenhet är beroende av det enskilda företagets verksamhet. Det är därför inte möjligt att generellt göra en uttömmande uppräkning av vad som kan utgöra en förnödenhet.
Till förnödenheter räknas sådana omsättningstillgångar som förbrukas i ett företags normala tillverkningsprocess eller vid tillhandhållande av olika former av tjänster. Som exempel på förnödenheter i en tillverkningsprocess kan nämnas bränsle, smörjmedel, slipmaterial eller tillsatsmaterial. Som förnödenheter i ett tjänsteproducerande företag (städföretag, taxi, åkeri, hotell m.m.) räknas stödperiodens kostnader för t.ex. städmaterial, diesel och bensin, rengörings- och hygienartiklar.
Tillgångar som är avsedda att nyttjas stadigvarande som t.ex. specialverktyg, reservdelar och anläggningstillgångar är inte förnödenheter.
Med produkter i arbete avses påbörjad men vid stödperiodens slut ännu inte avslutad tillverkning av en produkt (vara). Ett tillverkande företag eller ett företag som anlitas för utföra legotillverkning redovisar normalt produkter i arbete.
Men färdiga egentillverkade varor avses en egentillverkad vara där tillverknings- eller förädlingsprocessen har avslutats och varan är färdig att säljas.
Med pågående arbete för någon annans räkning avses både tjänste- och entreprenaduppdrag gentemot någon annan där arbetet har påbörjats men ännu inte avslutats. Detta begrepp används vanligen av olika former av konsult- och byggföretaget.
Den beräkningsformel för omställningsstödet som Sverige har tillämpat i de tidigare förordningarna om omställningsstöd i FOM respektive FOM2 har av EU-kommissionen kommit att anses vara för generösa. Med anledning av det har EU-kommissionen i avsnitt 3.12 i sitt meddelande om ett tillfälligt ramverk för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 (tillfälliga ramverket), därför i FOM3 begränsat stödet till icke-täckta fasta kostnader i företag. Statligt stöd får enligt det tillfälliga ramverket lämnas till företag vars affärsverksamhet tillfälligt lagts ned eller reducerats till följd av covid-19-utbrottet.
Det är utifrån riktlinjerna i det tillfälliga ramverket om icke-täckta fasta kostnader som beräkningsformeln i 12 § FOM3 respektive definitionen av täckningsbidraget i 16 § FOM3 har utformats. För att få fram storleken på det s.k. täckningsbidraget krävs en särskild beräkning som framgår av 16 § FOM3.
Beräkningen av täckningsbidraget utgår ifrån stödperiodens nettoomsättning enligt 7 § FOM3 (16 § första stycket FOM3). Är nettoomsättningen negativ så ska den anses vara noll kronor (7 § tredje stycket FOM3).
Nettoomsättningen ska minskas med periodens:
och justeras för periodens lagerförändring av
Stödperiodens kostnader och justeringsposter som ingår i beräkningen av täckningsbidraget ska hänföras till den månad som de ansetts belöpa sig på om varje kalendermånad hade utgjort ett separat räkenskapsår. Detta ska ske med tillämpning av de redovisningsprinciper som företaget tillämpat för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 maj 2020. Detta gäller dock inte lönekostnaderna där det är de faktiskt utbetalda lönerna m.m. som ska ingå i beräkningen (16 § tredje stycket FOM3).
Om täckningsbidraget vid beräkningen uppgår till ett negativt belopp ska det anges till noll kronor (16 § fjärde stycket FOM3).
Ett företag som har ett positivt täckningsbidrag som överstiger summan av de fasta kostnaderna för stödperioden kan inte få något omställningsstöd.
Med lönekostnader avses summan av företagets underlag för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) för de redovisningsperioder som motsvarar stödperioden. Detta underlag ska ökas med summan av påförda arbetsgivaravgifter för motsvarande redovisningsperioder. Härefter ska lönekostnaderna minskas med de belopp som företaget har fått eller kommer att få i preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete för samma period. I de fall det finns beslut om slutligt stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete när ansökan om omställningsstöd prövas av Skatteverket, ska avdrag i stället göras för det belopp som motsvarar det slutliga stödet för perioden (16 § andra stycket FOM3).
Nytt: 2021-04-08
Skatteverket anser att formuleringen ”kommer att få” i 16 § andra stycket FOM3 bör tolkas som att det ska finnas beslut från Tillväxtverket om stöd vid korttidsarbete. Detta gäller även i de fall beslut har fattats av Tillväxtverket, men själva betalningen ännu inte verkställts genom att beviljats stödbelopp har betalats ut eller tillgodoräknats företaget. Utgångspunkten är att företaget i sin ansökan om omställningsstöd endast ska beakta preliminära eller slutliga beslut om korttidsarbete. Om företaget har fått beslut om stöd vid korttidsarbete efter att företaget har ansökt om omställningsstöd, har företaget en skyldighet att omgående anmäla detta till Skatteverket (6 § första stycket LOM).
Lönekostnaderna ska inte minskas för sådana ersättningar som företaget har fått eller kommer att få från Tillväxtverket för kostnader för enskilda kompetensinsatser enligt 17 a § lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Någon minskning av lönekostnaderna ska inte heller göras för mottagna eller kommande ersättningar från Försäkringskassan för den del av sjuklönekostnader som överstiger det normala eller för stöd från Arbetsförmedlingen för nystartsjobb.
Avgiftspliktiga ersättningar och förmåner avseende perioderna augusti-oktober |
1 200 000 kr |
Påförda arbetsgivaravgifter för perioderna augusti-oktober |
+ 360 000 kr |
Beslutat stöd vid korttidsarbete avseende augusti-oktober |
- 200 000 kr |
Lönekostnader |
=1 360 000 kr |
Här beskrivs hur ett företag enligt 16 § FOM3 ska räkna fram det täckningsbidrag för en stödperiod som ska ingå som en delpost i beräkningen av omställningsstödet enligt 12 § FOM3.
Nettoomsättning |
2 000 000 kr |
Löner |
- 1 200 000 kr |
Arbetsgivaravgifter |
- 360 000 kr |
Stöd vid korttidsarbete |
+ 200 000 kr |
Handelsvaror |
- 300 000 kr |
Färdiga varor (lagerökning) |
+ 50 000 kr |
Summa täckningsbidrag: |
(390 000 kr) |
Täckningsbidrag att använda: |
= 390 000 kr |
Här beskrivs hur ett företag enligt 16 § FOM3 ska räkna fram det täckningsbidrag för en stödperiod som ska ingå som en delpost i beräkningen av omställningsstödet enligt 12 § FOM3.
Nettoomsättning |
1 500 000 kr |
Löner |
- 1 000 000 kr |
Arbetsgivaravgifter |
- 300 000 kr |
Handelsvaror |
- 300 000 kr |
Färdiga varor (lagerminskning) |
- 50 000 kr |
Summa täckningsbidrag: |
(- 150 000 kr) |
Täckningsbidrag att använda: |
= 0 kr |
Den som söker omställningsstöd för någon av stödperioderna augusti-oktober 2020, november-december 2020, januari-februari 2021, mars 2021 eller april 2021 behöver vid beräkningen enligt 12 § FOM3 för respektive stödperiod ha ordning på följande uppgifter:
För att ett företag ska kunna beräkna sitt omställningsstöd enligt 12 § FOM3 krävs att företaget först enligt 16 § FOM3 beräknar sitt täckningsbidrag.
Det är först därefter som företaget i steg två kan beräkna sitt omställningsstöd. Det görs genom att de fasta kostnaderna för stödperioden reduceras med täckningsbidraget för stödperioden. Om det därefter fortfarande finns kvar fasta kostnader som inte har täckts av täckningsbidraget kan företaget få omställningsstöd med minst 70 procent av de kvarvarande fasta kostnaderna.
Om företaget tillhör kategorin ”små företag” enligt EU-rätten kan företaget istället få omställningsstöd med 75 procent ( stödperioden augusti-oktober 2020) eller med 90 procent (stödperioderna november-december 2020, januari-februari 2021, mars 2021 respektive april 2021) av de kvarvarande fasta kostnaderna.
Ett företag har för stödperioden augusti-oktober 2020 fasta kostnader som uppgår till 500 000 kr. Företaget tillhör kategorin små företag.
Företaget har inför sin beräkning av täckningsbidraget för stödperioden tagit fram följande uppgifter.
I detta steg ska företaget beräkna storleken på sitt täckningsbidrag enligt 16 § FOM3.
Nettoomsättning |
2 000 000 kr |
Löner |
- 1 200 000 kr |
Arbetsgivaravgifter |
- 360 000 kr |
Stöd vid korttidsarbete |
+ 200 000 kr |
Handelsvaror |
- 300 000 kr |
Färdiga varor (lagerökning) |
+ 50 000 kr |
Summa täckningsbidrag: |
(390 000 kr) |
Täckningsbidrag att använda: |
= 390 000 kr |
Av företagets beräkning framgår att täckningsbidrag är positivt och uppgår till 390 000 kr. Företaget kan då gå vidare till steg två och beräkna storleken på sitt omställningsstöd enligt 12 § FOM.
I detta steg av beräkningen ska företaget använda sig av sina fasta kostnader om 500 000 kr och sitt täckningsbidrag om 390 000 kr samt beakta att det tillhör kategorin små företag. Det innebär att företaget vid sin beräkning av omställningsstödets storlek för den aktuella stödperioden enligt 12 § andra stycket FOM3 får räkna med den högre stödnivån 75 procent.
Företaget beräknar sitt omställningsstöd enligt beräkningsformeln i 12 § första stycket FOM3 men med beaktande av den högre stödnivån enligt 12 § andra stycket FOM3.
((Summa fasta kostnader för stödperioden – stödperiodens täckningsbidrag) x 0,75) =
((500 000 kr – 390 000 kr) x 0,75) = 82 500 kr.
Det innebär att företaget maximalt kan få omställningsstöd med 82 500 kr för vilket motsvarar 75 procent av företagets icke täckta fasta kostnader 110 000 kr (500 000 kr – 390 000 kr).
Ett företag har för stödperioden november-december 2020 fasta kostnader som uppgår till 100 000 000 kr. Företaget tillhör inte kategorin små företag.
Företaget har inför sin beräkning av täckningsbidraget för stödperioden tagit fram följande uppgifter.
I detta steg ska företaget beräkna storleken på sitt täckningsbidrag enligt 16 § FOM3.
Nettoomsättning |
120 000 000 kr |
Löner |
- 70 000 000 kr |
Arbetsgivaravgifter |
- 21 000 000 kr |
Stöd vid korttidsarbete |
+ 10 000 000 kr |
Handelsvaror |
- 1 000 000 kr |
Färdiga varor (lagerökning) |
+ 2 000 000 kr |
Summa täckningsbidrag: |
(40 000 000 kr) |
Täckningsbidrag att använda: |
= 40 000 000 kr |
Av företagets beräkning framgår att täckningsbidrag är positivt och uppgår till 40 000 000 kr. Företaget kan då gå vidare till steg två och beräkna storleken på sitt omställningsstöd enligt 12 § FOM3.
I detta steg av beräkningen ska företaget använda sig av sina fasta kostnader om 100 000 000 kr och sitt täckningsbidrag om 40 000 000 kr samt beakta att det inte tillhör kategorin små företag. Det innebär att företaget vid sin beräkning av omställningsstödets storlek för den aktuella stödperioden enligt 12 § andra stycket FOM3 får räkna med den lägre stödnivån 70 procent.
Företaget beräknar sitt omställningsstöd enligt beräkningsformeln i 12 § första stycket FOM3 men med beaktande av den lägre stödnivån enligt 12 § andra stycket FOM3.
((Summa fasta kostnader för stödperioden – stödperiodens täckningsbidrag) x 0,70) =
((100 000 000 kr – 40 000 000 kr) x 0,70) = 42 000 000 kr.
Det innebär att företaget maximalt kan få omställningsstöd med 42 000 000 kr för vilket motsvarar 70 procent av företagets icke täckta fasta kostnader 60 000 000 kr (100 000 000 kr – 40 000 000 kr).
Ett företag har för stödperioden januari-februari 2021 fasta kostnader som uppgår till 6 000 000 kr. Företagets täckningsbidrag uppgår till 3 000 000 kr. Företaget tillhör kategorin små företag.
I detta exempel visas inte steg ett som är beräkningen av täckningsbidraget enligt 16 § FOM3. I exemplet illustreras därför endast steg två och beräkningen omställningsstödet enligt 12 § FOM3.
I detta steg av beräkningen ska företaget använda sig av sina fasta kostnader om 6 000 000 kr och sitt täckningsbidrag om 3 000 000 kr samt beakta att det tillhör kategorin små företag. Det innebär att företaget vid sin beräkning av omställningsstödets storlek för den aktuella stödperioden januari-februari 2021 enligt 12 § andra stycket FOM3 får räkna med den högre stödnivån 90 procent.
Företaget beräknar sitt omställningsstöd enligt beräkningsformeln i 12 § första stycket FOM3 men med beaktande av den högre stödnivån enligt 12 § andra stycket FOM3.
((Summa fasta kostnader för stödperioden – stödperiodens täckningsbidrag) x 0,90) =
((6 000 000 kr – 3 000 000 kr) x 0,90) = 2 700 000 kr.
Det innebär att företaget maximalt kan få omställningsstöd med 2 700 000 kr vilket motsvarar 90 procent av företagets icke täckta fasta kostnader 3 000 000 kr (6 000 000 kr – 3 000 000 kr).
Ett företag har för stödperioden augusti-oktober 2020 fasta kostnader som uppgår till 500 000 kr. Företaget tillhör kategorin små företag.
Företaget har inför sin beräkning av täckningsbidraget för stödperioden tagit fram följande uppgifter.
I detta steg ska företaget beräkna storleken på sitt täckningsbidrag enligt 16 § FOM3.
Nettoomsättning |
1 500 000 kr |
Löner |
- 1 000 000 kr |
Arbetsgivaravgifter |
- 300 000 kr |
Handelsvaror |
- 300 000 kr |
Färdiga varor (lagerminskning) |
- 50 000 kr |
Summa täckningsbidrag: |
(- 150 000 kr) |
Täckningsbidrag att använda: |
= 0 kr |
Av företagets beräkning framgår att täckningsbidrag är negativt och uppgår till - 150 000 kr. Då täckningsbidraget uppgår till ett negativt belopp ska det anges till noll kronor (16 § fjärde stycket FOM3). Företaget kan därefter gå vidare till steg två och beräkna storleken på sitt omställningsstöd enligt 12 § FOM3.
I detta steg av beräkningen ska företaget använda sig av sina fasta kostnader om 500 000 kr och sitt täckningsbidrag om 0 kr samt beakta att det tillhör kategorin små företag. Det innebär att företaget vid sin beräkning av omställningsstödets storlek för den aktuella stödperioden enligt 12 § andra stycket FOM3 får räkna med den högre stödnivån 75 procent.
Företaget beräknar sitt omställningsstöd enligt beräkningsformeln i 12 § första stycket FOM3 men med beaktande av den högre stödnivån enligt 12 § andra stycket FOM3.
((Summa fasta kostnader för stödperioden – stödperiodens täckningsbidrag) x 0,75) =
((500 000 kr – 0 kr) x 0,75) = 375 000 kr.
Det innebär att företaget maximalt kan få omställningsstöd med 375 000 kr för vilket motsvarar 75 procent av företagets icke täckta fasta kostnader 500 000 kr (500 000 kr – 0 kr).
Om stödet för en stödperiod uppgår till minst 100 000 kr ges omställningsstöd även för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. Sådant stöd ges med högst 10 000 kr per stödberättigat företag och stödperiod som stöd beviljas för (12 § fjärde stycket FOM3).
Omställningsstödet för de icke täckta fasta kostnaderna och de administrativa kostnaderna har dock ett takbelopp på 97 miljoner kronor sammanlagt för stödperioderna augusti-oktober 2020, november-december 2020, januari-februari 2021, mars 2021 och april 2021. Om stödet begränsas av reglerna i 17-19 §§ FOM3, kan stödet aldrig bli högre än detta belopp.
De administrativa kostnader som ger rätt till omställningsstöd är i första hand företagets kostnader för ett sådant revisorsintyg som ska lämnas tillsammans med ansökan. Även kostnader för andra tjänster kan dock ersättas enligt bestämmelsen, t.ex. kostnader för en redovisningskonsult som tagit fram underlag för ansökan (Fm 2020:8 s. 12).
Vid en tillämpning av denna förordning är utgångspunkten att när den i sak överensstämmer med förordning (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020 så kan förordningsmotiven (FM 2020:8) i väsentliga delar användas som vägledning (Fi2020/04880, s. 20).
Företag A har rätt till 150 000 kr i omställningsstöd, men har även haft kostnader för revisorsintyg på 20 000 kr. Företaget kan enligt 12 § FOM3 få maximalt stöd med 160 000 kr (150 000 kr + 10 000 kr) inklusive stöd för administrativa kostnader.
Alla företag som ansöker om omställningsstöd måste såväl inför som efter beräkningen beakta bestämmelserna i 7, 12-19 §§ FOM3 för respektive stödperiod. Det innebär en tillämpning av följande moment:
Kontroll av om företaget är ett förlustföretag (19 § FOM3).