OBS: Detta är utgåva 2021.9. Visa senaste utgåvan.

Ett företag kan erhålla inkomster genom att hyra ut tillgångar. Ett alternativt begrepp för hyra är leasing.

Läs även om hur en leasegivare redovisar leasingavtal i redovisningen.

Inkomster från leasing och andra hyresavtal

Avkastning på tillgångar, t.ex. inkomster från uthyrning av tillgångar som hör till näringsverksamheten, är enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § IL skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag (14 kap. 2 § IL).

Det finns förutom i 24 a kap. om ränta vid finansiella leasingavtal inga särskilda bestämmelser i IL om inkomster från hyresavtal vilket medför att beskattningstidpunkten därmed styrs av god redovisningssed. Vad som är god redovisningssed för det specifika företaget beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning.

Exempelvis ska hyra för en lokal normalt redovisas linjärt över den avtalade hyresperioden. Det får till följd att om ett lokalhyresavtal innehåller villkor om viss initial hyresrabatt, ska en sådan rabatt vid intäktsredovisningen fördelas ut över hela hyresperioden. På motsvarande sätt ska en erhållen första förhöjd hyra, t.ex. vid leasing av maskiner, fördelas ut över hela leasingperioden.

Räntekomponent i finansiella leasingavtal

En leasegivare som har träffat finansiella leasingavtal ska beräkna en räntekomponent. Den beräknade räntedelen av leasingavgifterna ingår i beräkningen av räntenettot vid tillämpning av bestämmelserna i 24 kap. 21-29 §§ IL om avdragsbegränsning för negativa räntenetton (24 a kap. 14-16 §§ IL). Läs om när leasingavtal skattemässigt klassificeras som finansiella och hur räntekomponenten beräknas.

Rättsfall: engångsersättning vid markarrende

Ett företag avsåg att träffa avtal om upplåtelse av mark till ett kraftbolag för uppförande och drift av ett vindkraftverk. Arrendetiden skulle uppgå till 25 år. Arrendeavgiften kunde antingen erhållas årligen eller omvandlas till ett engångsbelopp för hela arrendetiden. Företaget avsåg att välja ett engångsbelopp. Frågan i förhandsbeskedet var om engångsersättningen skulle intäktsföras omedelbart när avtalet slöts, vid betalningen, eller om den skulle periodiseras över upplåtelsetiden.

Bokföringsnämnden har i ett yttrande till Skatterättsnämnden uttalat sig om intäktsredovisningen. Av yttrandet framgår att fullgörandet av nyttjanderättsavtalet sker successivt och att det ekonomiska utfallet av avtalet kan beräknas med tillräcklig grad av säkerhet. Engångsbeloppet ska därför periodiseras och intäktsredovisas linjärt under avtalets löptid. Skatterättsnämnden och Högsta förvaltningsdomstolen förklarade att intäkten även vid beskattningen skulle tas upp linjärt över avtalets löptid (RÅ 2002 ref. 84). Enligt Skatteverkets bedömning överensstämmer utgången med det normala synsättet på hyresavtal.

Rättsfall: särskild premie för riskbegränsning

Ett uthyrningsföretag erhöll löpande, utöver hyra, en särskild premie för att efter hyrestidens utgång friskriva hyrestagaren från ansvar för reparationer av den då återlämnade egendomen (containrar). Uthyrningsföretaget ansåg att premien skulle intäktsföras först när företaget efter hyrestiden utgång utförde reparationerna. Högsta förvaltningsdomstolen slutsats är, efter yttrande från Bokföringsnämnden, att den särskilda premien ska ses som en till hyresavtalet knuten ersättning som skall beskattas enligt samma grunder som hyran (RÅ 2002 ref. 42). Det är enligt Bokföringsnämndens yttrande inte förenligt med god redovisningssed att göra avsättning för framtida reparationer av containrarna.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2002 ref. 42 [1]
  • RÅ 2002 ref. 84 [1]

Lagar & förordningar