OBS: Detta är utgåva 2022.1. Visa senaste utgåvan.

Företag får göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för anställda som arbetar med kvalificerad forskning eller utveckling.

Vilka arbetsgivare får göra avdraget?

En arbetsgivare får göra avdrag från arbetsgivaravgifterna och allmän löneavgift på ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling (FoU) (2 kap. 29 och 31 §§ SAL och 3 § LAL).

Det gäller för både svenska och utländska företag som betalar arbetsgivaravgifter i Sverige. Det saknar betydelse i vilken form eller omfattning företaget bedriver sin verksamhet. Personen som arbetar med forskning eller utveckling kan vara anställd i såväl en liten enskild firma som ett stort aktiebolag.

Det har heller ingen betydelse om personen är anställd i det företag som bedriver forsknings- eller utvecklingsprojektet eller i ett annat företag, t.ex. ett konsultföretag eller ett bemanningsföretag. Det finns inga formella begränsningar för vilka branscher som kan omfattas eller något krav på att arbetsgivaren måste ha en viss SNI-kod som omfattar forskning eller liknande. Det avgörande för bedömningen är i stället arbetets art, d.v.s. att det är ett systematiskt och kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete hos det företag som bedriver FoU-projektet (jfr prop. 2013/14:1 s. 522).

Avdraget får inte göras från socialavgifter som betalas i form av egenavgifter.

De viktigaste förarbetena, gällande nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling, finns i avsnitt 6.9 i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) och i betänkandet Skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2012:66). Under 2020 utvidgades avdraget både beloppsmässigt och på så sätt att ett avdrag även görs från den allmänna löneavgiften (prop. 2019/20:68). Under 2021 utvidgades lagen ytterligare genom ändring av kravet på arbetstidens längd och höjning av taket för avdraget (prop. 2020/21:110).

För vilka personer får avdrag göras?

Forskningsavdrag får göras för såväl anställda som uppdragstagare under förutsättning att de uppfyller villkoren för avdraget. Det finns inget krav på att arbetet ska utföras i Sverige, utan det kan även ha utförts under tjänsteresa eller utsändning utomlands. Avdrag får dock inte göras för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år (2 kap. 29 § andra stycket SAL). För dessa betalas enbart ålderspensionsavgiften (2 kap. 27 § SAL).

Skälet till detta undantag är den grundläggande principen bakom pensionssystemet. Den säger att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av en beslutad och inbetald avgift. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt. Olika nedsättningar eller avdrag från socialavgifterna får därför inte medföra att ålderspensionsavgiften påverkas.

Det kan dock inträffa att forskningsavdrag får göras även om den sammanlagda arbetsgivaravgiften skulle bli lägre än 10,21 procent. Det gäller för arbetsgivare som inte ska betala ålderspensionsavgift i Sverige och kan bli aktuellt för arbetsgivare i vissa länder med vilka Sverige har slutit konvention om social trygghet och konventionen endast omfattar de pensionsanknutna avgifterna.

Kommersiellt syfte

Ett av villkoren för rätt till forskningsavdraget är att företaget bedriver forskningen eller utvecklingen i ett kommersiellt syfte (1 kap. 11 och 12 §§ SAL). Skälet till det är att syftet med avdraget är att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling inom näringslivet. Om ett forskningsprojekt bedrivs i offentlig regi, t.ex. av en region eller ett universitet, och bekostas av offentliga medel är avsikten att forskningsavdrag inte ska kunna göras inom projektet som sådant. Detta innebär att privata företag som anlitas inom ramen för ett projekt i offentlig regi för att utföra hela eller delar av projektet, inte kan göra avdrag för sina anställdas arbete inom projektet (prop. 2013/14:1 s. 521 f.). Andra icke vinstdrivande juridiska personer, t.ex. stiftelser, har inte heller rätt att göra forskningsavdraget.

Om kravet på att forskningen hos en arbetsgivare bedrivs i kommersiellt syfte är uppfyllt kan avdrag göras även om en kommun eller en region äger hela eller delar av företaget. Det finns inget förbud för t.ex. kommunala företag att göra avdrag så länge det kommersiella syftet är uppfyllt.

När det gäller projekt i vinstdrivande företag bör utgångspunkten vara att FoU-arbetet har ett kommersiellt syfte. Om en person arbetar i ett FoU-projekt som bedrivs av ett vinstdrivande företag innebär detta således i regel att kravet på kommersiellt syfte är uppfyllt. Det gäller oavsett om personen är anställd i det företag där FoU bedrivs, i något annat företag eller av en offentlig arbetsgivare. Omvänt gäller att om en person arbetar i ett FoU-projekt som bedrivs i offentlig regi är kommersialiseringskravet i regel inte uppfyllt även om personen är anställd av ett företag (prop. 2013/14:1 s. 242).

Krav på arbetstidens längd

Forskningsavdrag får bara göras för en person som under en månad arbetar till minst 50 procent och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid med forskning eller utveckling (2 kap. 30 § första stycket SAL). Om den som arbetar med FoU har en anställning på deltid, t.ex. 32 timmar per vecka krävs att personen arbetar minst 16 timmar (50 procent) per vecka i genomsnitt med forskning eller utveckling för att arbetsgivaren ska få göra avdrag.

Med faktisk tid avses den tid som personen faktiskt arbetat och inte tid då personen varit frånvarande på grund av semester, kompledighet, sjukdom, föräldraledighet eller annan orsak. Detta gäller både för den tid som personen har ägnat åt forsknings- eller utvecklingsarbete och den totala arbetstiden (prop. 2013/14:1 s. 523).

Det finns inget krav på proportionering. Det betyder att om en person arbetar med andra arbetsuppgifter än FoU under högst 50 procent av sin faktiska arbetstid får arbetsgivaren ändå göra forskningsavdrag från hela månadslönen, det vill säga även för den del som avser annat arbete.

Om den anställda uppfyller kraven en viss kalendermånad, d.v.s. minst 50 procent forskningsarbete etc., spelar det ingen roll vad som ingår i den avgiftspliktiga ersättningen för månaden eller när den är intjänad. Även retroaktiv lön, bonus som avser tidigare prestationer och ersättning som avser andra arbetsuppgifter än själva forskningsarbetet kan ingå i underlaget för avdraget.

Avdrag vid semester och annan frånvaro

Det finns ett undantag från arbetstidsregeln som gäller vid tillfällig frånvaro från arbetet. Om en person som normalt arbetar med FoU är frånvarande en månad för exempelvis semester, sjukdom eller föräldraledighet får arbetsgivaren göra avdraget beräknat på den ersättning som betalas ut under den månaden. Förutsättningen för det är att avdrag enligt huvudregeln har fått göras under var och en av de närmast föregående fyra kalendermånaderna. Om skälet till att en person under en månad inte arbetar med FoU skulle vara att personen i stället arbetar med andra arbetsuppgifter får arbetsgivaren dock inte göra forskningsavdrag för den anställda den månaden (2 kap. 30 § andra och tredje stycket SAL).

Exempel: avdrag vid semester hel månad

En anställd som stadigvarande arbetar med forskning är semesterledig med lön under hela juli och augusti. Avdrag kan då endast göras för juli. För augusti månads lön ska fulla arbetsgivaravgifter betalas. När den anställda återupptar sitt forskningsarbete i september kan avdrag åter göras.

Exempel: avdrag vid semester under del av månad

En anställd som stadigvarande arbetar med forskning är semesterledig med lön under två veckor i juli och tre veckor i augusti. Om en anställd har semester två veckor i juli kan avdrag för forskning och utveckling medges om personen arbetat minst 50 procent och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid de resterande arbetsdagarna i månaden med forskning och utveckling. Detsamma gäller för augusti om personen arbetat minst 50 procent och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid de resterande arbetsdagarna med forskning och utveckling.

Om personen inte uppfyller tidskraven i augusti kan avdrag ändå medges för augusti under förutsättning att avdrag har fått göras under var och en av de fyra närmast föregående kalendermånaderna inklusive juli.

Hur beräknas avdraget?

Det man i dagligt tal brukar kalla arbetsgivaravgifter (31,42 procent) består både av ett antal egentliga arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (19,80 procent) och allmän löneavgift (11,62 procent).

Enligt lagstiftningen ska avdrag göras med högst 10 procent av avgiftsunderlaget för en person som arbetar med forskning eller utveckling (2 kap. 31 § SAL). Hur stort avdrag som kan göras i praktiken ett visst beskattningsår beror på avgifternas storlek. Vid beräkning av de egentliga arbetsgivaravgifterna (19,80 procent) på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för denna person. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften (10, 21 procent) (2 kap. 31 § SAL). Detta innebär i praktiken att avdraget blir 9,59 procent då det inte finns utrymme i avgiftsunderlaget att medge avdrag med 10 procent.

Utöver det sätts den allmänna löneavgiften ned med tio procentenheter, beräknat på samma löneunderlag som arbetsgivaravgifterna (3 § LAL). De egentliga arbetsgivaravgifterna kan inte sättas ned ytterligare utan att reducera ålderspensionsavgiften. Lagstiftaren har därför valt att sätta ned den allmänna löneavgiften med tio procentenheter på sådan ersättning till personer som arbetar med forskning eller utveckling som berättigar till avdrag från arbetsgivaravgifterna (prop. 2019/20:68 s. 10).

Totalt kan man från sammanlagda egentliga arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften göra avdrag med 19,59 procent av avgiftsunderlaget.

Exempel: beräkning av avdraget

En forskare har en månadslön på 50 000 kr, arbetsgivaravgifterna uppgår då till 15 710 kr (31,42 procent). Från de egentliga arbetsgivaravgifterna görs avdrag med 9,59 procent av lönen d.v.s. 4 795 kr. Vidare ska den allmänna löneavgiften sättas ned med tio procentenheter av samma löneunderlag d.v.s. med 5 000 kr. Avdrag medges med totalt 9 795 kr och avgifterna blir 5 915 kr vilket motsvarar 11,83 procent av lönen (31,42 – 19,59 = 11,83).

Exempel: beräkning av avdraget vid lägre procentsats

En svensk arbetsgivare har sänt en person för forskningsarbete till USA under 3 år. Arbetsgivaren ska då, i Sverige, betala allmän löneavgift och bara vissa delar av de egentliga arbetsgivaravgifterna. Eftersom forskningsavdraget inte får påverka ålderspensionsavgiften ska avdrag på löneunderlaget göras med den delen av de egentliga arbetsgivaravgifterna som ska betalas, minskat med ålderspensionsavgiften. Eftersom endast vissa delar av de egentliga arbetsgivaravgifterna betalas blir avdraget lägre än om de egentliga arbetsgivaravgifterna skulle betalats fullt ut. Utöver det sätts den allmänna löneavgiften ned med tio procentenheter, beräknat på samma löneunderlag.

Tak för avdraget

Avdraget från de egentliga arbetsgivaravgifterna för samtliga personer som arbetar med FoU hos arbetsgivaren får inte överstiga 600 000 kr per kalendermånad (2 kap. 31 § första stycket SAL). Det innebär att ett företag kan få ett sammanlagt forskningsavdrag från de egentliga arbetsgivaravgifterna på högst 7 200 000 kr under ett år, d.v.s. från ett löneunderlag på maximalt 75 078 206 kr (7 200 000 kr / 9,59 procent). Ett outnyttjat avdrag en månad kan inte sparas till senare månader.

På detta löneunderlag ska även den allmänna löneavgiften sättas ned med 10 procentenheter, d.v.s. med 625 652 kr per kalendermånad (75 078 206 kr x 10 procent / 12 månader).

Den sammanlagda reduceringen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften kommer därför maximalt att uppgå till 1 225 652 kr per kalendermånad.

Koncerner

Om flera företag som ingår i samma koncern har rätt att göra forskningsavdrag ska dessa företag behandlas som en (1) avgiftsskyldig (2 kap. 31 § andra stycket SAL). Det sammanlagda avdraget för samtliga företag som ingår i koncernen får därför inte överstiga 1 225 652 kr per kalendermånad.

Skälet till bestämmelsen är att förhindra att en koncern skulle dela upp en och samma verksamhet på flera olika företag för att vart och ett av företagen skulle kunna utnyttja avdraget upp till taket (prop. 2013/14:1 s. 246).

Avdraget ska i första hand göras av moderföretaget i koncernen d.v.s. till den del företaget har forskare anställda. Om moderföretaget inte kan utnyttja hela avdragsutrymmet får avdrag upp till det sammanlagda avdragstaket göras av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

Med koncern avses en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1 kap. 13 § SAL). Årsredovisningslagens definition innebär förenklat att om ett företag, moderföretaget, äger mer än hälften av rösterna i en annan juridisk person, dotterföretaget, så ingår företagen i samma koncern. Det finns även några andra i årsredovisningslagen beskrivna sätt att skapa ett koncernförhållande.

Även utländska koncerner omfattas av begränsningsregeln. Maxbeloppet ska alltså tillämpas även om koncernen har ett utländskt moderbolag. Det är då formellt det utländska moderbolaget som avgör i vilken ordning de svenska koncernbolagen får utnyttja avdragsutrymmet (prop. 2013/14:1 s. 522).

Beslut av Forskarskattenämnden

Utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner kan under vissa förutsättningar få 25 procent av lönen skattebefriad (11 kap. 22–23 a §§ IL). En sådan skattebefrielse gäller först efter beslut från Forskarskattenämnden. Den skattefria delen av lönen ingår inte i underlaget för arbetsgivaravgifter (2 kap. 12 § 1 SAL). Om personen som har skattelättnaden arbetar med FoU görs forskningsavdraget därför från den skattepliktiga delen av personens lön eller ersättning. Observera dock att ett beslut av Forskarskattenämnden inte i sig innebär rätt till forskningsavdrag.

Vad är systematisk och kvalificerad forskning och utveckling?

En arbetsgivare som i kommersiellt syfte bedriver forskning eller utveckling får göra avdrag om

  • forskningen innebär ett systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap (1 kap. 11 § SAL)
  • utvecklingen innebär ett systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana (1 kap. 12 § SAL).

Bedömningen av om arbetet utgör forskning respektive utveckling ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet med utgångspunkt både i de arbetsuppgifter som den enskilde personen utför och i det större sammanhang som arbetet ingår. Vidare ska bedömningen av en persons forsknings- eller utvecklingsarbete göras med utgångspunkt från det forsknings- eller utvecklingsprojekt som personen arbetar i. Det saknar betydelse om personen är anställd i det företag som bedriver projektet eller i ett annat företag, t.ex. ett konsultföretag. Detta innebär att prövningen av om det är ett kvalificerat arbete, om det är fråga om framtagande av ny kunskap, nya eller väsentligt förbättrade produkter eller om det finns ett kommersiellt syfte ska göras utifrån det företag där forsknings- eller utvecklingsprojektet bedrivs och innehållet i och syftet med detta projekt (prop. 2013/14:1 s. 522).

Begreppen forskning och utveckling är avsedda att omfatta all slags FoU-verksamhet som har ett reellt FoU-innehåll. Det kan handla om t.ex. teknik, naturvetenskap, medicin eller något annat forskningsområde. De omfattar även all produktion av varor och tjänster med ett reellt FoU-innehåll.

Forskning

För att arbete ska utgöra forskning krävs det att arbetet avser framtagande av ny kunskap. Med ny kunskap avses kunskap som tidigare inte varit känd. Kravet på att kunskapen ska vara ny betyder dock inte att forskningen inte kan utgå från resultatet av tidigare forskning och bygga vidare på denna. Det centrala är att det genom det systematiska arbetet tillkommer ny kunskap (prop. 2013/14:1 s. 521).

Utveckling

För att arbete ska utgöra utveckling krävs att utvecklingen avser nya eller väsentligt förbättrade varor, tjänster eller produktionsprocesser. I det följande används ordet produkter för att beteckna dessa tre. Med nya produkter menar man att utvecklingsarbete syftar till att ta fram produkter som tidigare inte funnits. Med att en produkt väsentligt förbättras menas att den genomgår en förändring som leder till en väsentlig förbättring av exempelvis kvalitet, användning, utformning, tillverkning och tillhandahållande.

Ett mycket viktigt krav är att utvecklingsarbetet ska utgå från användningen av resultatet av forskning. Det betyder att forskningsresultat ska vara en avgörande förutsättning för utvecklingen av en produkt.

Kravet på att utvecklingsarbetet ska utgå från forskningsresultat är till för att avskilja sådant utvecklingsarbete från vanligt förekommande arbete med att löpande utveckla en befintlig produkt, såsom att den förfinas, justeras eller anpassas. Sådant löpande utvecklingsarbete grundar sig oftast varken på forskning eller leder till några väsentliga förbättringar av produkten (prop. 2013/14:1 s. 521).

Gränsdragningsfrågorna kan här bli svåra. Frågan om utvecklingsarbetet grundat på forskningsresultat syftar till nya produkter bör kunna bedömas utan större svårigheter. När det gäller att avgöra vad som är väsentlig förbättring av en produkt är det viktigt att dra gränsen mot löpande utvecklingsarbete. Löpande utveckling av befintliga produkter sker också ofta utan att det görs enligt en bestämd plan, d.v.s. det görs inte systematiskt.

Vad menas med att arbetet ska vara systematiskt?

Ett av kraven för rätt till forskningsavdrag är att arbetet med forskning eller utveckling sker systematiskt. Med att arbetet ska vara systematiskt menas att det ska undersöka, genomföra eller följa upp fakta enligt en viss metod, en plan (prop. 2013/14:1 s. 521).

Vad menas med att arbetet ska vara kvalificerat?

Med kravet på att arbetet ska vara kvalificerat menas att arbetet ska ha reellt forsknings- eller utvecklingsinnehåll. Det betyder att forskningsavdraget är begränsat till faktiskt och direkt arbete med forskning eller utveckling.

Arbete som forskare och kvalificerad produktutvecklare är exempel på arbeten som i regel omfattas av termerna forskning och utveckling. Tekniska eller medicinska experter som med sin kunskap och erfarenhet utför uppgifter som ett led i forsknings- eller utvecklingsverksamheten bör också normalt omfattas av reglerna om forskningsavdrag. Även arbete med mer rutinartade moment som utförande av enklare tester och sammanställande av information eller resultat kan omfattas, om det ingår som en central del i ett kvalificerat forsknings- eller utvecklingsprojekt. (prop. 2013/14:1 s. 521 f).

Arbete med att sammanställa eller skriva artiklar eller publikationer om forskning som bedrivits av någon annan ger inte rätt till avdrag.

Stödfunktioner

Forskningsavdraget är begränsat till faktiskt och direkt arbete med forskning eller utveckling. Därför får forskningsavdrag inte göras på ersättningar till personal som arbetar med stödfunktioner av olika slag till forskning eller utveckling. Det kan handla om stödfunktioner som ekonomi, administration, IT-stöd och olika servicefunktioner, t.ex. lokalvård, vaktmästeri och underhåll. Det gäller även om stödfunktionerna uteslutande skulle rikta sig mot verksamheten med forskning eller utveckling.

Forskningsavdrag medges inte heller för arbete som är hänförligt till löpande drift, underhåll och utveckling av företagets verksamhet. Hit hör exempelvis arbete med kontroll, kvalitetssäkring och uppföljning av löpande verksamhet, produktion, organisationsutveckling, kompetensutveckling, utbildning, marknadsföring, samt kund- och marknadsundersökningar (exempelvis enkätundersökningar). Gemensamt för arbeten av de slag som här inte uppfyller villkoren för forskningsavdrag är att arbetet avser annat än direkt arbete med forskning eller utveckling och ofta inte heller uppfyller kravet på att vara tillräckligt kvalificerat (prop. 2013/14:1 s. 522).

Underlag för att få forskningsavdrag

För att få avdrag ska en arbetsgivare, för varje redovisningsperiod, kunna visa att kraven för avdraget är uppfyllda. Arbetsgivaren ska kunna visa att forskning och utveckling föreligger genom att visa att

  • det sker systematiskt
  • det är kvalificerat
  • det sker i kommersiellt syfte
  • syftet är att få ny kunskap om det rör forskning
  • en produkt är ny eller väsentligt förbättrad om det rör utveckling
  • resultatet av forskningen varit avgörande om det rör utveckling.

Arbetsgivaren måste också kunna visa att varje enskild arbetstagare

  • arbetat med just sådan forskning eller utvecklingsarbete som anges ovan
  • arbetat med detta forsknings- eller utvecklingsarbete i den omfattning som anges ovan.

Definitionen av forskning och utveckling enligt socialavgiftslagen är generellt sett snävare än vad man allmänt inom näringslivet ofta betecknar som forskning och utveckling. Det förekommer även att personal omväxlande eller parallellt arbetar med både kvalificerad forskning och mer ordinär produktutveckling som inte ger avdragsrätt. Sådana förhållanden och gränsdragningar ställer stora krav på att kunna visa vilka projekt, vilka perioder och vilken personal som kvalificerar för avdragsrätt.

Vilka underlag som krävs kan skilja sig åt beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Eftersom förhållandena varierar mellan olika branscher och olika företags förutsättningar går det inte att generellt ange vilka specifika dokumenttyper som ska upprättas eller lämnas som bevisning.

Dokument som kan ligga till grund för Skatteverkets prövning kan till exempel vara:

  • planeringsunderlag
  • projektbeskrivningar
  • bemannings-PM
  • forskningsrapporter.

Eftersom definitionen av forskning och utveckling enligt socialavgiftslagen är relativt snäv kan det krävas att arbetsgivaren lämnar en mer specifik beskrivning som visar att kriterierna i lagtexten är uppfyllda. Om hänvisning sker till forskningsrapporter eller liknande är det viktigt att i beskrivande ordalag förklara hur det egna arbetet bedrivs och hur det är kopplat till forskningen.

Forskningsavdrag i kombination med kostnadsavdrag

En arbetsgivare kan i vissa fall vid beräkningen av arbetsgivaravgifter göra avdrag för en anställds utgifter i arbetet, ofta kallat kostnadsavdrag (2 kap. 21 § SAL). Det krävs att lönen eller ersättningen är avsedd att täcka mottagarens utgifter i arbetet. Dessutom krävs, med vissa undantag, ett beslut i förväg från Skatteverket för att kostnadsavdrag ska får göras.

Om det skulle inträffa att en arbetsgivare har rätt att göra kostnadsavdrag beräknat på lönen till den som arbetar med FoU ska kostnadsavdraget göras först. Den avgiftspliktiga bruttoersättningen sänks med det beslutade kostnadsavdraget. Därefter görs forskningsavdrag från det återstående avgiftsunderlaget för den anställda.

Exempel: Forskningsavdrag i kombination med kostnadsavdrag

En anställd forskare har en månadslön på 50 000 kr. Arbetsgivaren får enligt beslut göra kostnadsavdrag med 20 procent av forskarens lön, d.v.s. 10 000 kr. Löneunderlaget för vilket forskningsavdrag får göras blir då 40 000 kr och avdrag medges med totalt 7 836 kr.

Forskningsavdrag och särskilt avdrag i stödområde

Arbetsgivare som har verksamhet i de delar av landet som betecknas som stödområde A får göra ett särskilt avdrag från arbetsgivaravgifterna. Stödområde A omfattar kommuner i inre Norrland och norra delarna av Värmlands och Dalarnas län. Det särskilda avdraget får göras med 10 procent av avgiftsunderlaget, dock med högst 7 100 kr per månad.

Eftersom bestämmelserna om avdrag för personer som arbetar med forskning eller utveckling och avdrag för verksamhet i stödområde A kan tillämpas samtidigt har det införts en begränsningsregel för att förhindra att avdraget för personer som arbetar med FoU medför att arbetsgivaravgifterna understiger ålderspensionsavgiften. Begränsningsregeln finns i 5 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980), här förkortad till lag om regionalt stöd.

Om en arbetsgivare gör särskilt avdrag i stödområdet och forskningsavdrag ska avdraget i första hand göras enligt reglerna för forskningsavdrag (7 § lag om regionalt stöd).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]
  • Lag (1994:1920) om allmän löneavgift [1] [2]
  • Lag (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) [1] [2]
  • Socialavgiftslag (2000:980) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15]
  • Årsredovisningslag (1995:1554) [1]

Propositioner

  • Proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 [1] [2] [3]
  • Proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 del 1 [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10]
  • Proposition 2019/20:68 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling [1] [2]
  • Proposition 2020/21:110 Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling [1]

Övrigt

  • SOU 2012:66 [1]