Beräkning av slutligt uppskovsbelopp

Slutligt uppskov samma år som ursprungsbostaden säljs

För att kunna få avdrag för ett slutligt uppskovsbelopp för det år man avyttrade ursprungsbostaden, måste man förvärva en ersättningsbostad inom en viss tidsram och även ha bosatt sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj året efter avyttringen av ursprungsbostaden.

Köp av dyrare ersättningsbostad

Om ersättningen för ersättningsbostaden motsvarar eller överstiger ersättningen för ursprungsbostaden, kan avdrag medges för ett uppskovsbelopp som motsvarar hela kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp (47 kap. 7 § 1 stycket 1 IL). Uppskovsbeloppet kan dock begränsas storleksmässigt av takbeloppet och minimibeloppet.

Exempel: dyrare ersättningsbostad

Hannah säljer sin ursprungsbostad i maj 2021 för 4 miljoner kr. Hon får en vinst efter försäljning som uppgår till 1,6 miljoner kr. I december samma år köper hon en ersättningsbostad för 4,4 miljoner kr. Hannah får uppskov med beskattning av hela kapitalvinsten. Uppskovsbeloppet motsvarar hela kapitalvinsten på 1,6 miljoner kr.

Köp av billigare ersättningsbostad

Om ersättningen för ersättningsbostaden är lägre än ersättningen för ursprungsbostaden, medges inte uppskov med beskattningen av hela kapitalvinsten.

Vid förvärv av en billigare ersättningsbostad får uppskovsbeloppet inte överstiga så stor del av kapitalvinsten, ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp, som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden (47 kap 7 § 1 stycket 2 IL, 9 § 1 stycket 2 IL). Uppskovsbeloppet kan dock begränsas storleksmässigt av takbeloppet och minimibeloppet.

Exempel: billigare ersättningsbostad

Nadime säljer sin ursprungsbostad för 5 miljoner kr i september 2021. Samma år köper hon en ersättningsbostad för 4 miljoner kr. Hennes vinst blir 1,9 miljoner kr. Hon får uppskov med 1,520 miljoner kr enligt följande beräkning: 1 900 000 kr x (4 000 000 kr/ 5 000 000 kr).

Slutligt uppskov året efter preliminärt uppskov

Ett preliminärt uppskovsbelopp ska återföras till beskattning följande år (47 kap. 9 § IL). Det blir framför allt aktuellt om den skattskyldiga inte anskaffat en ersättningsbostad eller inte bosatt sig där inom tidsramen (se Återföring av uppskovsbelopp).

Den skattskyldiga behöver inte ta upp någon del av uppskovsbeloppet till beskattning om följande kriterier är uppfyllda:

•Den skattskyldiga har anskaffat en ersättningsbostad.

•Ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som för ursprungsbostaden.

•Den skattskyldiga har bosatt sig i den nya bostaden senast den 2 maj andra året efter försäljningen.

Om ersättningen för ersättningsbostaden är lägre än ersättningen för den sålda bostaden ska man dock vid beräkning av det slutliga uppskovsbeloppet justera uppskovsbeloppet.

Uppskovsbeloppet får vid förvärv av en billigare ersättningsbostad inte överstiga så stor del av kapitalvinsten ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden.

Exempel: ersättningsbostad anskaffas inte

Gustaf sålde sin bostadsrätt i november 2020 med en vinst på 600 000 kr. Han planerade att förvärva en ersättningsbostad, och Skatteverket medgav därför vid 2021 års taxering ett avdrag för preliminärt uppskovsbelopp med lika stort belopp som kapitalvinsten, d.v.s. 600 000 kr. Han anskaffade ingen ersättningsbostad under 2021, utan flyttade i stället till en hyreslägenhet. Han kan därför inte medges något slutligt uppskov med beskattning av vinsten. I deklarationen 2022 ska han återföra 600 000 kr till beskattning.

Exempel: ersättningsbostaden är billigare än den sålda bostaden

Göta sålde sin villa i oktober 2020 för 4 miljoner kr. Kapitalvinsten uppgick till 400 000 kr. Hon köpte en äldre villa för 3,6 miljoner kr, som hon tänkte bygga till för 600 000 kr. Vid taxeringen 2021 fick hon ett avdrag för preliminärt uppskovsbelopp som var lika stort som kapitalvinsten, d.v.s. 400 000 kr.

Tillbyggnaden drog ut på tiden så att endast arbete för 200 000 kr utfördes före den 2 maj 2021. Det belopp hon kan räkna som ersättning för ersättningsbostaden blir då 3,8 miljoner kr (3 600 000 kr + 200 000 kr).

I deklarationen 2022 ska Göta som inkomst av kapital ta upp det preliminära uppskov hon medgavs föregående år, minskat med det som hon slutligen ska få göra avdrag för. Eftersom ersättningsbostaden är billigare än ursprungsbostaden kan hon endast få slutligt uppskov med en reducerad del av kapitalvinsten.

Hon får ett slutligt uppskov med 380 000 kr beräknat på följande sätt: 400 000 kr x (3 800 000 kr /4 000 000 kr). Hon måste därmed återföra 20 000 kr till beskattning.

Uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning

Den 1 augusti 2018 trädde lag (2018:1384) om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning i kraft. Den gäller vid tillämpning av 47 kap. IL för avyttring av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter under åren 2017-2027 på grund av en betydande samhällsförflyttning som föranleds av planerade yttre omständigheter. För att lagen ska tillämpas måste man själv begära detta. Lagen gäller endast vid en betydande samhällsförflyttning. Vad som avses med begreppet betydande samhällsförflyttning har förtydligats i förarbeten till lagen.

Om man senast sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 2 maj året efter det år då den förvärvades, så kan ett slutligt uppskovsbelopp medges som beräknas enligt de vanliga reglerna för slutligt uppskov, 3 § lagen (2018:1384) om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning, 47 kap. 9 § andra stycket 1 och 2 samt tredje stycket IL.

Begränsning av slutligt uppskovsbelopp

Det finns ett tak, d.v.s. en övre beloppsgräns för hur högt uppskovsbeloppet kan vara. Detta takbelopp uppgår till 3 miljoner kr och gäller för avyttring av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter som skett från och med den 1 juli 2020 (47 kap. 7 § andra stycket IL och 47 kap. 8 § andra stycket IL).

Dessa regler ska dock inte tillämpas för avyttringar av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter som skett under perioden 21 juni 2016-30 juni 2020 (1 § lagen [2016:1256] om beräkning av uppskovsbelopp i vissa fall). För avyttringar av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter som skett under den perioden ska uppskov medges utan denna beloppsbegränsning.

Uppskovstaket reduceras inte vid avyttring av en del av bostaden, utan endast om överlåtaren före överlåtelsen inte äger hela bostaden. Om överlåtaren äger 100 procent av ursprungsbostaden och säljer 50 procent av densamma så har hen rätt till ett uppskovsbelopp på 3 miljoner kr, under förutsättning att övriga villkor för medgivande av uppskov är uppfyllda (prop. 2007/08:27 s.119 och s. 142).

Ett nytt uppskovsbelopp måste vara minst 50 000 kr

Det finns även en nedre beloppsgräns för nya uppskovsbelopp. Avdraget för ett uppskovsbelopp får inte vara lägre än 50 000 kr. Vid delägd bostad gäller beloppsgränsen varje delägare för sig. Om man säljer sin fastighet på grund av expropriation eller annan tvångsmässig omständighet eller på grund av flygbuller, får uppskovsbeloppet inte vara lägre än 10 000 kr (47 kap. 6 § IL).

Reglerna som gäller minimibeloppsgränsen träder in redan vid ansökan om preliminära uppskov. Vid prövningen av det slutliga uppskovet kan det sedan bli aktuellt med en reducering av det slutliga uppskovsbeloppet om den skattskyldiga köpt en billigare ersättningsbostad.

Möjlighet att välja ett lägre uppskovsbelopp

Den skattskyldiga kan enligt bestämmelserna i 47 kap. 9 a § IL välja ett lägre slutligt uppskovsbelopp än vad som kan medges med hänsyn till hur ersättningarna för ursprungs- och ersättningsbostaden förhåller sig till varandra (47 kap. 7 § första stycket 1−2 IL).

Möjligheten att välja ett lägre uppskovsbelopp finns också när man ska återföra ett preliminärt uppskovsbelopp till beskattning (47 kap. 9 § IL). Uppskovsbeloppet får dock inte understiga minimibeloppsgränsen (47 kap. 6 § IL)

Exempel: man kan välja ett lägre uppskovsbelopp

Lars sålde sin bostad för 3 miljoner kr och redovisade en vinst på 1 miljon kr. Under samma år köpte Lars en ersättningsbostad för 3,2 miljoner kr, där han bosatte sig i rätt tid. Lars kan medges uppskov med hela vinsten, men kan även välja ett lägre slutligt uppskovsbelopp, under förutsättning att det inte är lägre än minimigränsen på 50 000 kr. Som ytterligare ett alternativ kan Lars välja att avstå från att yrka avdrag för uppskovsbeloppet och skatta för hela vinsten.

När man får avdrag för ett slutligt uppskov som har föregåtts av ett preliminärt, har Skatteverket beaktat minimibeloppen för avdrag på 50 000 kr när man fick det preliminära uppskovsbeloppet. När man så återför det preliminära uppskovet påföljande år och gör en eventuell justering för att ersättningsbostaden är billigare än ursprungsbostaden, kan det slutliga uppskovet – på grund av bestämmelsernas utformning i 47 kap. 9 § 2 IL – komma att understiga 50 000 kr.

Den möjlighet som finns enligt 47 kap. 9 a § IL att välja ett lägre uppskovsbelopp om den skattskyldiga begär det, kan bara utnyttjas om förutsättningarna finns för att tillämpa de beloppsmässiga minimibeloppen på 50 000 som följer av 47 kap. 6 § IL. Om Skatteverket exempelvis medgett ett preliminärt uppskov med 500 000 kr och den skattskyldiga vill göra en justering enligt 47 kap. 9 § 1 IL, som skulle leda till ett slutligt uppskov på 40 000 kr, finns inte förutsättningar att enligt 47 kap. 9 a § IL välja ett lägre uppskovsbelopp än 50 000 kr.

Beräkning av uppskovsbeloppet enligt 47 kap. 2 § tredje stycket IL när avräkning av utländsk skatt har medgetts

Skatteverket anser att om förutsättningar föreligger att medge avdrag för uppskovsbelopp när en utländsk privatbostad har avyttrats och skatt har betalats i utlandet på vinsten, ska avräkning för den utländska skatten göras i första hand och därefter får det bedömas hur stort avdrag för uppskovsbelopp som kan medges (Skatteverkets ställningstagande Avräkning av utländsk skatt när avdrag för uppskovsbelopp medges vid avyttring av utländsk privatbostad).

Hur beräknas ersättningen?

Uppskovsbeloppet grundas på en jämförelse mellan ersättningen för ersättningsbostaden och ersättningen för ursprungsbostaden. Vad som menas med ersättning framgår av 47 kap. 12 och 13 §§ IL.

Ersättning för ursprungsbostaden

Ersättningen för ursprungsbostaden är försäljningspriset minskat med mäklararvode, försäkring mot dolda fel och liknande och försäljningsutgifter. Om det är en bostadsrätt ska också andelen i den inre reparationsfonden räknas av.

Ersättning för ersättningsbostaden

Ersättningen för ersättningsbostaden är inköpspriset eller vederlaget vid benefikt förvärv, med tillägg för utgifter för inköp och lagfart. Eventuell behållning på den inre reparationsfonden räknas inte med i ersättningen.

Med ersättning för en nyproducerad bostadsrätt avses den insats och upplåtelseavgift som den skattskyldiga betalat till bostadsföretaget. Ersättningen för en fastighet ökas också med utgifter för utförda ny-, till- och ombyggnader från förvärvsdagen till och med den 2 maj andra året efter avyttringen av ursprungsbostaden.

Skatteverket anser att om man har haft utgifter för byggnadsarbeten och som delvis finansierats genom skattereduktion (rotavdrag), ska man minska utgifterna med den skattereduktion som man fått för dessa arbeten (Skatteverkets ställningstagande Kapitalvinst/uppskov – utgifter delvis finansierade genom skattereduktion (ROT-avdrag)).

Skatteverket anser vidare att ersättning för friköp av tomtmark eller förvärv av ytterligare tomtmark till en tidigare förvärvad ersättningsbostad inte ska räknas in i ersättningen för ersättningsbostaden (Skatteverkets ställningstagande Uppskov – Ersättningsbostad och friköp av arrendetomt eller tomträtt).

Exempel: vad räknas med i ersättningen för ersättningsbostaden?

Erik sålde i maj 2021 en bostadsrätt för 3,1 miljoner kr och gjorde en vinst på 600 000 kr. Mäklaren fick 100 000 kr i försäljningsprovision. Samma år köpte Erik ett äldre småhus för 1,8 miljoner kr som han reparerade för 100 000 kr. Dessutom byggde han till huset och byggde ett nytt garage för sammanlagt 600 000 kr. Kostnaderna för den nya bostaden var alltså 2 500 000 kr.

När det gäller uppskov, får Erik räkna med inköpspriset på 1,8 miljoner kr och ny- och tillbyggnadskostnaderna på 600 000 kr . Sammanlagt blir det 2,4 miljoner kr , som kan räknas som ersättning för ersättningsbostaden. Renoveringskostnaderna räknas däremot inte med.

Ersättningen för ursprungsbostaden uppgick till 3 miljoner kr (3 100 000 kr– 100 000 kr) . Erik kan medges avdrag för ett uppskovsbelopp med 480 000 kr beräknat enligt följande: 600 000 kr x (2 400 000 kr /3 000 000 kr).

Byggkostnader för nyförvärvad fastighet

När man jämför ersättningen för ursprungsbostaden med ersättningen för ersättningsbostaden, ska man i vissa fall i ersättningen för ersättningsbostaden även räkna med utgifter för ny-, till- eller ombyggnader på denna bostad. För att utgifterna ska räknas med ska ersättningsbostaden vara en fastighet och arbetet ska vara utfört på fastigheten under perioden från förvärvsdagen till och med den 2 maj året efter avyttringsåret. Om ett s.k. preliminärt uppskov har medgivits så förlängs den perioden så att även utgifter för arbeten utförda på fastigheten t.o.m. den 2 maj andra året efter avyttringen ska beaktas.

Fakturadag eller betalningsdag är av mindre betydelse, men kan ha betydelse för att en person ska anses ha visat att arbetet har utförts under denna period d.v.s. inom tidsramen. Fakturan och betalningen har även betydelse för att beräkna utgiften och göra utgiften för det inom tidsramen utförda arbetet sannolik.

Observera att man inte kan lägga till utgifter för ny-, till- eller ombyggnad till ersättningen för en ersättningsbostad som är en bostadsrätt (47 kap. 13 § IL), när det gäller att avgöra hur stort uppskov en person kan få. Sådana utgifter blir dock avdragsgilla när ägaren i framtiden avyttrar bostadsrätten.

Exempel: arbetet utförs före den 2 maj år 2

Naima säljer sitt småhus i mars 2020. Hon köper ett äldre hus samma år och anlitar ett företag för att bygga ett nytt kök där det tidigare fanns ett sovrum. Hon tänker använda det nya huset som ersättningsbostad. Bygget drar ut på tiden och blir klart först den 30 april 2021. Fakturan för köket på 250 000 kr ska vara betald den 30 maj 2021. Naima betalar fakturan den 25 maj 2021. Kan Naima räkna med betalningen vid jämförelsen av ersättningen mellan ursprungsbostaden och ersättningsbostaden?

Svar: Ja, arbetet i hennes småhus har utförts före den 2 maj 2021 och fakturan är betald. Hon kan därför medges avdrag för fakturan trots att den är betald efter den 2 maj 2021.

Exempel: arbetet utförs efter den 2 maj år 2

Förutsättningarna är desamma som i exempel 1, men leveransen av köket drar ut på tiden. Byggföretaget skickar en förskottsfaktura som avser installation av köket i avvaktan på att materialet ska anlända. Leveransen dyker upp den 5 maj 2021 och företaget börjar omedelbart installera köket. Kan Naima räkna med betalningen vid jämförelsen av ersättningen mellan ursprungsbostaden och ersättningsbostaden?

Svar: Nej, arbetet på hennes småhus har i sin helhet utförts efter den 2 maj 2021. Det spelar då ingen roll att hon har betalat en förskottsfaktura före den 2 maj 2020.

Hade byggföretaget installerat det material som väl fanns på plats hade utgiften för de arbeten som utförts till och med den 2 maj 2021 fått räknas med i jämförelsen.

Byggkostnader för tidigare förvärvad fastighet

En fastighet kan vara en ersättningsbostad även om man förvärvat den tidigare än året före det år som ursprungsbostaden avyttras. En förutsättning är att man gör ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten (47 kap. 5 a § andra stycket IL). Man kan då inte räkna in den ursprungliga anskaffningsutgiften som ersättning för ersättningsbostaden, utan endast utgifter för ny-, till- eller ombyggnad, som den skattskyldiga lagt ned mellan den 1 januari året före det år då hen avyttrade ursprungsbostaden och den 2 maj året efter (47 kap. 13 a § IL).

Exempel: byggkostnader för tidigare förvärvad fastighet

Gert avyttrade sin villa i Halmstad i januari 2021 för 6 miljoner kr och vinsten uppgick till 2,4 miljoner kr. Han använde en del av pengarna för att bygga om sin sommarstuga till permanentbostad. Stugan hade han köpt för 500 000 kr år 2008.

Under 2020 renoverade han stugan för 400 000 kr genom att byta köksinredning, kyl, frys och spis. Vidare bytte han alla innertak och golv. Han byggde om stugan genom att göra om den tidigare sängkammaren till badrum för en kostnad av 400 000 kr. Han gjorde även en tillbyggnad för 600 000 kr , som bl.a. innehöll en ny sovrumsdel för familjen. Han byggde dessutom ett nytt garage för 500 000 kr.

Gert bosatte sig i den ombyggda stugan i november 2019 och vill ha uppskov med så stor del som möjligt av kapitalvinsten på den avyttrade villan.

Man kan endast räkna utgifter för ny-, till- och ombyggnad som ersättning för ersättningsbostaden. För Gert innebär det 500 000 kr för garaget, 600 000 kr för tillbyggnaden av sovrumsdelen och 400 000 kr för ombyggnaden till ett nytt badrum, alltså sammanlagt 1,5 miljoner kr.

Uppskovsbeloppet beräknas till 600 000 kr beräknat på följande sätt: 2 400 000 kr x (1 500 000 kr /6 000 000 kr).

Tillval av inredning och liknande vid förvärv av nybyggd bostadsrätt

En utgift för tillval av inredning och utrustning av en nyproducerad bostadsrätt enligt ett avtal med byggentreprenören utgör inte en anskaffningsutgift för bostadsrätten. Den får i stället ses som en utgift för att förbättra bostadsrätten. En sådan utgift ska inte ingå i jämförelseersättningen för ersättningsbostaden när man beräknar uppskovsbelopp.

Skatteverket anser att om utgiften för tillval framgår av upplåtelseavtalet och betalas till privatbostadsföretaget, ska den anses utgöra ersättning för ersättningsbostaden. Detta bör gälla även när utgiften framgår av annat avtal som tecknas med privatbostadsföretaget senast vid förvärvstidpunkten (Skatteverkets ställningstagande Uppskov – tillval av inredning o.d. vid förvärv av nybyggd bostadsrätt (ersättningsbostad).

Lantbruksfastighet som ersättningsbostad

När ersättningsbostaden är en småhusenhet på en förvärvad jordbruks- eller skogsfastighet måste inköpspriset för lantbruksfastigheten fördelas mellan bostadsdelen (småhusenheten) och övriga delar (åker, skog, ekonomibyggnader etc.). Fördelningen görs normalt efter förvärvsårets taxeringsvärden. Om småhusenhetens taxeringsvärde exempelvis utgör 40 procent av hela fastighetens taxeringsvärde blir ersättningen för ersättningsbostaden 40 procent av inköpspriset.

Förvärv vid skilda tillfällen

Skatteverket anser följande: Den skattskyldiga kan förvärva andelar i samma fastighet eller bostadsrätt vid skilda tillfällen och genom skilda avtal. De skilda förvärven behandlas då som förvärv av en och samma ersättningsbostad, om de sker inom den tidsperiod som gäller för anskaffning av ersättningsbostaden. När man beräknar högsta möjliga uppskovsbelopp ska man därför lägga samman ersättningarna för de skilda förvärven när man jämför dem med ersättningen för ursprungsbostaden (Skatteverkets ställningstagande Uppskov – förvärv vid skilda tillfällen av andelar i en ersättningsbostad).

Exempel: förvärv vid skilda tillfällen

I maj År 2020 köpte Anette en ny bostad tillsammans med sin sambo. Hennes andel av köpeskillingen var 2,3 miljoner kr. Hon sålde sin ursprungsbostad år 2021 för 5 miljoner kr med en vinst på 800 000 kr. Under slutet av år 2021 beslutade de sig för att gå skilda vägar och Anette köpte sin sambos andel av den nya bostaden för 2,5 miljoner kr. Anette anses ha köpt en ersättningsbostad för 4,8 miljoner kr (2 300 000 kr + 2 500 000 kr). Anettes uppskovsbelopp blir 768 000 kr beräknat på följande sätt: 800 000 kr x (4 800 000 kr/ 5 000 000 kr).

Överlåtelse av del av ersättningsbostad

Skatteverket anser att som ersättningsbostad räknas inte en bostad, eller del av bostaden, som har överlåtits före det beskattningsår för vilket slutligt uppskov ska beslutas. Om den skattskyldiga har avyttrat en del av den nya bostaden under ett tidigare år ska uppskovet grundas på ersättningen för den kvarvarande andelen av bostaden som innehas vid ingången av det beskattningsår för vilket slutligt uppskov beslutas.

Om den skattskyldiga överlåtit en del av ursprungsbostaden under samma beskattningsår som uppskovet beslutats för, får hen grunda avdraget för uppskovsbeloppet på hela ersättningen för ersättningsbostaden. Eftersom den skattskyldiga överlåtit en del av ersättningsbostaden medför detta även att hen ska återföra motsvarande del av det medgivna uppskovet till beskattning vid samma taxering.

Ett alternativ till detta är att man grundar beräkningen av uppskovsbeloppet endast på den del av ersättningsbostaden som den skattskyldiga fortfarande innehar vid utgången av det beskattningsår för vilket slutligt uppskov beslutas. Man beräknar då uppskovet med hänsyn till ersättningen för den kvarvarande andelen av ersättningsbostaden och det finns då inte heller något uppskovsbelopp att återföra för den överlåtna delen av bostaden (Skatteverkets ställningstagande Uppskov – del av ersättningsbostad överlåts före utgången av det år för vilket slutligt uppskov beslutas).

Försäljning av ursprungsbostad i omgångar

Skatteverket anser att skilda kapitalvinster för samma ursprungsbostad får läggas ihop när man tillämpar reglerna om avdrag för uppskovsbelopp, om den skattskyldiga begär detta. Det förutsätter att man anskaffat ersättningsbostaden inom den tidsperiod som gäller för de respektive försäljningarna av ursprungsbostaden. En sådan sammanläggning innebär att ersättningarna för de skilda försäljningarna av ursprungsbostaden summeras vid jämförelsen med ersättningen för ersättningsbostaden. Om uppskov inte kan medges i sin helhet anses beskattningsbart belopp i första hand avse kapitalvinsten för den senare försäljningen (Skatteverkets ställningstagande Uppskov – försäljning vid skilda tillfällen av andelar i samma ursprungsbostad).

Benefika fång

Det ställs inga krav i 47 kap. IL på att ersättningsbostaden ska förvärvas genom ett oneröst fång (köp, byte eller liknande). Uppskov enligt den tidigare uppskovslagen kunde medges även vid förvärv genom gåva eller arv (RÅ 1986 ref. 127 I och II). Motsvarande får anses gälla även med nuvarande uppskovsregler. Se Ersättningsbostad .

Ersättningen för ersättningsbostaden grundas i detta fall på eventuellt vederlag. I vederlaget ingår även t.ex. övertagna skulder. Som ersättning räknas även utgift för ny-, till- eller ombyggnad när den benefikt förvärvade ersättningsbostaden är en fastighet.

Skatteverket anser att om en fastighet i enlighet med ett testamente ges ut till en person som inte är dödsbodelägare, ska fastigheten anses förvärvad genom testamente, d.v.s. genom ett benefikt fång. Detta gäller även om fastigheten ges ut mot viss ersättning. Ersättningens storlek har alltså ingen betydelse för bedömningen.

Om en fastighet däremot förvärvas från dödsboet genom ett köpeavtal, för en viss ersättning med stöd av testamentet, ska en sådan fastighet anses förvärvad genom köp. Ersättningens storlek har inte heller i det här fallet någon betydelse för bedömningen. Huvudsaklighetsprincipen ska inte tillämpas i något av de nämnda fallen (Skatteverkets ställningstagande Kapitalvinst – har förvärv av fastighet skett genom köp eller testamente?).