OBS: Detta är utgåva 2022.1. Visa senaste utgåvan.

Om man har sålt en bostad med vinst men inte införskaffat någon ersättningsbostad, kan man ändå, under vissa förutsättningar, få uppskov med beskattning av vinsten. Detsamma gäller om man har tänkt att lägga ned utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på bostaden, förutsatt att den är en fastighet.

När kan man få ett preliminärt uppskovsbelopp?

För att kunna få ett slutligt uppskovsbelopp för det år då ursprungsbostaden avyttrades, krävs bland annat att

•man förvärvat en ersättningsbostad före utgången av det år då man avyttrade ursprungsbostaden och

•att man bosatt sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj året därpå.

Om man inte har förvärvat någon ersättningsbostad i tid eller om bosättningskravet inte är uppfyllt, och övriga villkor är uppfyllda, kan man istället yrka avdrag för ett s.k. preliminärt uppskovsbelopp.

Man kan också få avdrag för ett preliminärt uppskovsbelopp om ersättningsbostaden är en fastighet och man har haft eller eller avser att ha utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den 2 maj året efter avyttringsåret och den 2 maj andra året efter avyttringsåret.

Hur stort blir uppskovsbeloppet?

Det preliminära uppskovsbeloppet uppgår till ett belopp som motsvarar kapitalvinsten efter justeringar för eventuella tidigare medgivna uppskov (47 kap. 8 § IL), dock lägst 50 000 kr.

Takbeloppet, den övre beloppsgränsen för uppskovsbeloppet, är 3  000 000 kr för avyttring av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter som sker från och med den 1 juli 2020 (47 kap. 7–8 §§ IL)

Vilka begränsningar som finns i övrigt när det gäller uppskovsbeloppet, går att läsa om på sidan Beräkning av slutligt uppskov.

Exempel: beräkna uppskovsbeloppet

Ulf sålde sin villa för 4 miljoner under 2021. Han köpte villan 2015 för 3,4 miljoner kr. Kapitalvinsten blev 600 000 kr.

Ulf yrkade avdrag för ett preliminärt uppskovsbelopp, eftersom han inte hade förvärvat någon ersättningsbostad under året. Vid taxeringen 2022 kan Ulf medges avdrag för ett preliminärt uppskovsbelopp med 600 000 kr.

Ingen möjlighet att begränsa uppskovet

Även om ersättningsbostaden är billigare än den avyttrade bostaden är det inte möjligt att begränsa det preliminära uppskovet (prop. 1993/94:45 s. 44). Man kan således inte välja ett lägre uppskovsbelopp när det är frågan om ett preliminärt uppskov.

Uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning

En särskild möjlighet till uppskov har införts vid betydande samhällsförflyttning (Lag [2018:1384] om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning).

Lagen gäller vid tillämpning av 47 kap. IL för avyttring av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter under åren 2017-2027 på grund av en betydande samhällsförflyttning som föranleds av planerade yttre omständigheter. För att lagen ska tillämpas måste den som berörs själv begära detta. Reglerna är tillämpliga endast vid en betydande samhällsförflyttning. Vad som avses med begreppet betydande samhällsförflyttning har förtydligats i förarbetena till lagen.

Med samhällsförflyttning avses en geografisk förflyttning av bostäder och infrastruktur. Med infrastruktur bör i detta sammanhang förstås sådana anläggningar som vanligen, men inte alltid, tillhandahålls av det allmänna och som behövs för samhällets funktion, t.ex. vägar och järnvägsspår, vatten- och avloppsledningar, men även andra samhälleliga funktioner som t.ex. skolor.

Det kan både vara fråga om att byggnader flyttas (rent fysiskt) men även om att byggnader rivs, lämnas tomma eller ges en annan användning än boende och att nya bostäder i stället uppförs på annan plats där ny infrastruktur anläggs. Det ianspråktagande av mark och byggnader som föranleder förflyttningen ska vara betingat av planerade yttre omständigheter som omöjliggör fortsatt boende på platsen. Det kan t.ex. handla om expansion av gruvdrift eller en industriell anläggning eller utbyggnad av en flygplats. Att samhällsförflyttningen ska vara betydande innebär att den ska vara av större omfattning. Det räcker inte med några enstaka byggnader och andra anläggningar. Det väsentliga är inte storleken på de ytor som tas i anspråk utan antalet bostäder och den infrastruktur som är föremål för förflyttning. Det ska dock vara fråga om en geografiskt sammanhållen bebyggelse. Däremot ställs inget krav på att ett visst antal boende i det berörda området begär uppskov (prop. 2017/18:99 s.37).

Om man med stöd av den nya lagen medges ett preliminärt uppskovsbelopp med kapitalvinsten enligt 47 kap. 8 § IL, så ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning senast det sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades (3 § lagen [2018:1384] om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning).

Om man senast sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 2 maj året efter det år då den förvärvades, så kan ett slutligt uppskovsbelopp medges som beräknas enligt de vanliga reglerna för slutligt uppskov (3 § lagen [2018:1384] om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning, 47 kap. 9 § andra stycket 1 och 2 samt tredje stycket IL).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3]
  • Lag (2018:1384) om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning [1] [2] [3]

Propositioner

  • Proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m [1]
  • Proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018 [1]